Månad: mars 2018

Idag är det ingen vanlig dag….

…För det är lillebrors födelsedag. Eller ja liten är han ju inte längre, hela 29 år blir han. Grattis älskade bror. Älskar dig party :rose:

Less på värken nu

Nu har jag haft ont i två veckor och jag börjar bli så jäkla less. Men det onda sitter mest i höger ben nu, även fast jag har ont i rumpan då jag sitter rakt samt gör ont vid ryggslutet då jag ska ställa mig upp eller sätta mig ner. Är det lika nästa vecka så ska jag gå iväg till Hälsocentralen. Jag hade ju tänkt gå denna vecka, men har inte orkat ta mig iväg. Det är inte långt att gå, men det blir långt pga smärtan samt halt och blaskigt.

Idag och igår har jag känt mig lite “nere” men det är ju inte så konstigt. Vem som helst hade ju gjort det om man har ont i flera veckor tid.

Förra veckan tog jag ju ett bad, det var ju inte smart av mig då jag fick så ont i rumpan.  Dagen efter hade jag ännu ondare i rygg och rumpa dessutom. S har gett mig badförbud. Det var jobbigt i några dagar att inte kunna bada, men det funkar ju. Jag är ju badberoende och tar 1-2  bad om dagen i normala fall.

Jag har googlat lite på vad det är som jag har råkat ut för. Ischias, stämmer väldigt bra. Både mamma och pappa har sagt det också. Så det är troligtvis det.

Är du organdonator?

För drygt 10 år sedan så valde jag att bli organdonator, det är ett av dom bästa beslut jag har tagit. Att anmäla sig som donator tycker jag är en ren självklarhet.

Min pappa kan endast bli frisk från sin lungsjukdom (läs här) med hjälp av lungtransplantation och då båda lungorna.

Det känns så extra viktigt att uppmana folk att bli donator när man har en i sin närhet som är i behov av hjälpen.

Om du vill bli donator kan du gå in på blidonator.se och eller livsviktigt.se och läsa mer samt anmäla dig.

Har du anmält dig eller kommer du göra det?

Om en jäkla lungsjukdom (IPF)

Det här ett jobbigt inlägg att skriva men även viktigt för mig att få skriva av mig lite. Det har tagit ett tag för mig att komma på hur jag ska skriva inlägget.

För en tid sedan fick pappa diagnosen IPF. IPF står för Idiopathic pulmonary fibrosis och idiopathic betyder att man inte vet orsaken. Det är alltså en lungsjukdom, lungfibros.

Det finns medicin, men den medicinen kan bara bromsa förloppet. Dessutom är medicinen svindyr. Den är ju billigare tack vare högkostnadsskyddet, men den kostar ändå en hel del. Att medicinen är så pass dyr är för att det inte är många som får denna diagnos, den är alltså inte så vanlig. Det enda som botar är en lungtransplantation och det hoppas jag verkligen att pappa får, för jag vill ha kvar honom i många år till.

Jag har tänkt skriva om detta tidigare, men det har varit för jobbigt (det är det nu också) samt inte vetat om pappa velat att jag skriver öppet om detta.

Jag har märkt på pappa att han inte är som han brukar vara, att han är tröttare och tröttare och knappt orkar med nåt. Det är verkligen inte likt honom att knappt orka gå 50 meter till garaget, han som kunnat gå drygt 1 mil utan några som helst problem om inte varje dag men flera dagar i veckan och det i snabb takt.

Jag pratar inte mycket alls med honom om detta, men han vet att jag tänker på honom och bryr mig. Jag vet inte vad jag ska säga och det är därför jag är tyst. Det är riktigt jobbigt att veta hur dåligt han faktiskt mår numera.

Läs mer här på internetmedicin, om du vill veta mer om sjukdomen.

 

Jävla rygg!

Jag börjar bli rejält less på min rygg nu. Jag har inte ont i hela ryggslutet som jag hade förra veckan utan nu är det mest på höger sida och rumpan. Det gör mest ont då jag försöker röra på mig, till exempel så tar det stop då jag har telefonen på vardagsrumsbordet och ska böja mig fram för att ta upp den. Att plocka ur och i diskmaskinen gör ont. Att bada är inte att tänka på då värken bara blir värre (jag badade i förrgår och det gjorde så ont i rumpan då jag satte mig upp), att dammsuga är helt uteslutet. Alltså, så länge jag sitter ner eller ligger ner så känner jag knappt av nåt.

Visst hjälper värktabletterna, men det ytterst lite.

Imorgon eller på måndag ska jag ringa och boka tid hos sjukgymnast. Jag ska även se till att fixa läkartid ifall värken inte är bättre alls tills på måndag. Jag skulle behövt nåt starkare mot värken, men eftersom jag har min historia med missbruk av Tramadol så kan ju det vara lite svårt att få.

Jag försöker att röra på mig och inte bara sitta still eller ligga i soffan hela dagarna. Att inte röra på mig på grund av smärtan kan ju förvärra värken. Jag var iväg och handlade lite mat tidigare idag och det kändes faktiskt skönt att få gå lite även då det inte är långt att gå.

På grund av smärtan så har jag inte mått så bra psykiskt dom två senaste dagarna. Jag kände idag på vägen till affären att jag bara ville gråta. Jag grät lite innan jag kom iväg ut också. Jag brukar inte klaga på grund av värk, men denna är såå jobbig. Jag kände av värken lite då jag gick och jag märkte att jag haltade på grund av molande värk i rumpan och lite ner i benet.

Sorg

Förra veckan skrev mitt ex till mig på Facebook och berättade att hans pappa avlidit. Det har gått flera år sen jag och M gjorde slut, men det tog ändå lite hårt att läsa detta. Jag grät då jag fick beskedet och jag har gråtit lite till och från varje dag sen dess.

Tycker så synd om M just och har tänkt på honom flertalet gånger sen han skrev till mig. Jag har sagt till honom att han vet var jag finns om han behöver prata, för han vet ju att mig kan han prata med om precis vad som helst.

Vi var ju ihop 11 år och även förlovade större delen av tiden, gjorde även slut som vänner. Vi insåg ju båda till slut att vårat förhållande fungerade inte. Vi är vänner fortfarande och har kontakt lite då och då på Facebook. Så då är det ju inte så konstigt att man bryr sig i varandra.

M har ingen av sina föräldrar kvar i livet nu. Det var inte många år sen som hans mamma dog. Tycker så synd om honom. Kan verkligen inte tänka mig in hur jobbigt det måste vara att ha förlorat båda sina föräldrar. Ingen av dom blev speciellt gamla heller.

Vila i frid B  :rose:

Kul överraskning

Jag drömde inatt att jag hade fått ny vänförfrågan här på Facebook. Då var det en gammal väninna till mamma och som jag träffat flertalet gånger.

När jag vaknade så kollade jag Facebook som vanligt och jag hade fått en vänförfrågan, men av en lärare jag hade i lågstadiet och som var en av mina favoritlärare. En lärare jag minns väl.

Med tanke på att jag fått flytta och gå på olika skolor inom några års tid och då haft flertalet olika så är det faktiskt lite skönt att ha några lärare man minns. Dom jag minns är just lärarna från Mimergården och Torvallaskolan, resten minns jag inte så mycket av faktiskt.

Det är ju detta som är lite kul med Facebook, man kan hitta igen personer man inte träffat på många år.

Lite komiskt ändå att jag drömde att jag hade fått en vänförfrågan.