Älskade

Städning, psyk, sorg, ensamhet

Jag ger upp den där 30 dagars utmaningen. Jag har verkligen inte haft lust att blogga så mycket och dessutom totalt glömt bort att uppdatera bloggen vissa dagar. Jag har haft en jobbig period igen och då blir bloggen oftast lidande. Jag borde ju egentligen skriva JUST NÄR JAG INTE MÅR BRA men jaja nu har det blivit att jag inte skriver alls.

Idag har jag städat, chockar mig själv lite varje gång det görs. Jag har dragit ut på det lite med tanke på att jag väntar på nya soffan och att jag skänkt både marmorbord och gamla soffan så det har ju gåtts med skor inne. Dessutom så är ju städning inget jag bryr mig i när jag inte mår bra.

När det gäller min psykiska hälsa så har jag fått höra att jag borde skaffa någon att prata med… Jag känner att jag inte behöver det. Mina “perioder” är hanterbara, jag skär mig nästan aldrig längre (bara vid väldigt grov ångest vilket händer knappt en gång om året), jag skulle betala några hundra för en timmes tystnad… Jag har svårt att prata med andra om mina känslor och jag har alltid haft det så. Det hjälpte ju inte alls förr när jag var till psyk mest en gång i veckan, jag satt ju tyst hela tiden. 

Om jag vill ha kontakt med nån på psyk så fixar jag det på eget initiativ, jag gör det inte för att andra som knappt träffar mig säger och tycker en massa. Jag får alltså inte agera som jag gör på grund av sorgen. Nej, jag skyller inte nåt beteende på sorgen men man måste ändå förstå att en del är min hantering av pappas död. När jag mår dåligt så kan jag vara elak och det måste ju en del fattat vid det här laget efter snart 35 år. 

Jag är även så jävla ensam här i Östersund. Ingen som står mig nära finns kvar här, (nej jag kan inte flytta till S än, diverse anledningar jag inte går in på men bara så ni inte behöver ifrågasätta mig), farmor finns ju men hon är ju så pass dement och inte alls sig själv och går inte att prata med ens. 

Andra har ju sina respektive, vänner… Jag har som inga alls. Men det är så svårt för mig att få ALLA ANDRA att faktiskt förstå mig, lite i alla fall. Jag har ingen här uppe som kan komma till mig och jag kan prata med och då menar jag familj. Men jag får väl skylla mig själv, ingen förutom S vill väl vara i närheten av mig.

Farmor och pappa

Dag 17 – Mitt favoritminne

Åh, det är ju helt klart den gång jag fick hålla min systerson Philip för första gången. Jag skulle gå på Madonnas konsert senare den kvällen, men att få hålla lilla Philip som då bara var någon dag gammal är nåt jag aldrig kommer att glömma. Glad att jag har kort från den dagen.

Jag och Philip

Dag 15 – Mina drömmar

Flytta till ett mindre hus med S och skaffa barn. Det är en av mina största drömmar och som jag verkligen hoppas blir sann. Sen om det kommer vara här i Jämtland eller i Västmanland vet jag inte. 

Dag 14 – Vad är kärlek?

Jag har väl egentligen failat med utmaningen men det kan inte hjälpas då jag har legat sjuk. Jag är fortfarande dålig men jag orkar skriva ändå idag.

Så “Vad är kärlek?”…Kärlek är… Jag vet faktiskt inte vad jag ska svara på det. Det är så svårt. 

Min kärlek till S… Jag blir så varm inombords varje gång vi pratar på Skype. Så himla glad varje gång vi bestämt att vi ska ses. Det “pirrar” fortfarande efter 4 år ihop…Vi mår så bra med varandra och förstår varandra. Även om vi kanske inte förstår fullt ut så stöttar vi ändå och finns för den andre. 

Vill ni göra mig en fin tjänst?

Innan pappa blev så sjuk och fick åka in en sista gång till sjukhuset så startade jag en insamling till Hjärt-Lungfonden, han hjälpte mig att sprida insamlingen så gott han kunde. Insamlingen avslutades ett tag efter att han dog, om jag inte minns fel så hade jag satt datum för avslut 7/7 ( pappas födelsedag). Tack alla som bidrog den gången.

Jag har nu startat en ny som avslutas på min födelsedag det vill säga 3/12. Om du har Facebook så klicka gärna här för att bidra med en liten summa.

Detta kommer jag fortsätta med så länge denna möjlighet med insamlingar finns på Facebook. En insamling innan årsdagen 2 maj kommer jag starta också. Jag kommer även starta en någon månad innan pappa skulle ha fyllt år nästa år, om det fortfarande går. 

Alla pengar går direkt till Hjärt-Lungfonden. 

Dag 08 – Ett ögonblick

Åh, det måste ju vara när jag och S sågs på riktigt för första gången. Den gången jag chockade mig själv och nog alla som känner mig och tog tåget till Uppsala för att sen byta till bussen som går mot Västerås. Den gången när jag steg av bussen, när jag såg HAN stå och vänta på mig, när vi fick kramas och kyssas för första gången efter 1,5 år ihop. Den känslan… Nästan magisk. Tänk vad BRA allt kändes mellan oss, det var som att vi hade träffats många gånger förr.

Nya dukar och lite om det som är på bilderna

Jag var ju iväg till Jysk i förmiddag och köpte en till pläd eftersom den var så billig fortfarande och jag kände att jag verkligen behövde två likadana. Jag passade på att köpa två nya dukar också. Jag chockade mig själv lite och köpte annat än helt vita. Det blev faktiskt helt ok. Lite väl bred för byrån men det fungerar ju.

Kandelabern (som jag hittade hos pappa) ska få ljus, men måste hitta några som går att ha i den. Sen är det lite stökigt i köket just nu bland annat på grund av korgarna som ska vara i diskmaskinen, jag får besök imorgon av nån som ska kolla diskmaskinen så jag tycker det är dumt att sätta tillbaka om dom ändå ska ut igen.

Bilden på byrån är på farmor och pappa. Jag tycker att den är så himla fin. Den stod längst upp på pappas hörnskåp i hans hall ( jag hade velat ha det skåpet men jag har ju ingen plats för det) och jag kände att det kortet måste jag ha.

Dom ljusstakarna som  står i fönstret är också dom från pappa. 

Jag trodde att det skulle kännas jobbigt att ha saker som varit pappas men det känns inte alls jobbigt. Det känns bara bra att jag har dom och att dom inte försvann i samband med tömningen av lägenheten. 

Dagens låt: Nightwish – Sleeping Sun

Denna låt kommer jag alltid minnas som en låt som pappa älskade och det var denna jag valde att vi skulle lyssna på när urnsättningen var i slutet av juli. 

Dag 06 – Om tio år

Om 10 år så bor jag och S ihop sen flera år tillbaka i ett mindre hus strax utanför Östersund eller Västerås med bra utrymme för ateljé till S och vi har förhoppningsvis minst 1 barn. Jag har även ett jobb/sysselsättning. Jag önskar att det jag kommer göra på dagarna är att vara på ett kafé eller nåt som har med barn att göra. 

Dag 03 – Mina föräldrar

Det är så svårt att skriva om mina föräldrar utan att behöva lämna ut så mycket. Men jag försöker.

Mina föräldrar är skilda sen många år tillbaka. Jag valde att bo med pappa när dom skulle skiljas. 

Pappa älskade musik och akvarium/fiskar. Det var hans två största intressen och det såg man ju om man var hem till honom. Han gillade också att laga mat och brukade ofta “göra nåt nytt”, gjorde aldrig nåt efter recept. Pappa är inte längre i livet. Han dog i sviterna av en obotlig lungsjukdom (IPF) i början av maj. Ni som följer mig vet ju redan om detta.

Jag har alltid varit pappas flicka men jag tog det ändå mycket bättre än jag trodde att jag skulle.  Han bodde bara någon km från mig.

Mamma bor nere i Göteborg tillsammans med sin man sen en del år tillbaka. Ganska skönt att få komma iväg från Östersund ibland och besöka dom (mina syskon bor ju där nere också).