Dagarna

Min dag i bilder

Gjorde annat också, men det tog jag inte kort på. Åkte till stan för att träffa en som ligger på sjukhuset, personen jag dedikerade en av mina Dagens låt till för några dagar sen. Min mamma, lillasyster och min systers vän E kom upp till Östersund tidigt imorse. Detta är första gången jag träffade E. Vi var alla till L vid lunchtid. Vi var hos L en stund sen gick jag, syster och E iväg in mot centrum och gick runt lite, bland annat ner till Badhusparken. Sen vidare på jakt efter någonstans att äta. Det fick bli på O’Learys. Faktiskt första gången jag ens besöker O’Learys. Blev bjuden på maten och dryck av E, så gulligt av henne.

Väl hemma igen så hade jag sån hemsk huvudvärk, kunde knappt ta upp påsen från golvet (var till Coop och handlade lite på hemvägen), utan att det bultade på rejält. Men två Treo var till stor hjälp och nu mår jag mycket bättre.

Det är inte så konstigt att jag hade sån hemsk huvudvärk. Det var varmt att gå (jag gick totalt 6,7 km idag), knappt fått i mig vatten alls idag samt så tar det på krafterna mer än vad man tror att hälsa på personer som är svårt sjuka.

Dela detta:

Nytt soffbord – igen

I samband med att jag köpte min nya soffa i slutet av förra året så köpte jag ett nytt vardagsrumsbord också. Jag och min gud far försökte montera ihop det. Ja, det är ihopsatt och det fungerar… Men det är vingligt.  Jag gjorde bort mig och satte fast dom där vita ”kluttarna” utan att ha skruvat fast skruvarna ordentligt och vissa går inte att få loss, så att fixa så det slutar vara vingligt verkar omöjligt. Svårt att beskriva. Sen råkade jag ju tappa en del av bordet när jag själv försökte få ihop det.. så det blev en spricka. Nu är ju sprickan lite värre än den var i början dessutom.

Med tanke på att bordet inte är så dyrt så gjorde jag valet igår att köpa ett helt nytt. Nu vet ju både jag och gud far hur det ska monteras ihop och det lär nog gå så mycket lättare, snabbare och bättre. Andra gången gillt. Min gud far har tydligen haft lite skuldkänslor också för att han inte fick ihop bordet bra och att han inte kunnat komma till mig och försöka igen med att få ordning på det.

Det kändes lättast att köpa ett nytt helt enkelt. Det blev ju inte så dyrt med frakten ens. Jag får se hur jag gör när det kan hämtas, det kommer till närmaste utlämningsställe för paket det vill säga Coop i Torvalla för mig. Det väger ju lite också. Men det ordnar sig alltid om jag behöver hjälp med nåt.

Bordet är ett Lunnarp från Ikea. Jag gillar det väldigt mycket och det passar så bra ihop med soffan och pallen jag har. Väldigt skönt med en hylla under dessutom.

Dela detta:

Trötthet och elände

Eftersom jag ju sov bort precis hela gårdagen så trodde jag ju att jag skulle vara vaken hela natten och dagen, men jag gick och lade mig i natt ändå och sov till runt 12 tiden. Fy vad jag är trött av mig. Jag har inte ens tagit Theralen på några veckor igen så beror inte på det att jag sovit mycket. Detta med en jag känner och hennes cancer har nog tagit hårdare än vad jag egentligen har trott. Sen är det ju knappt en månad kvar till dess att ett år har gått sen pappa dog och det är snart tre veckor sen farmors begravning…

Det är inte så konstigt om allt kommer ikapp mig någon gång. Jag har mått ganska okej ändå trotts allt, men detta senaste blev väl droppen..Det har varit alltför mycket elände!

Efter påsk och efter årsdagen för pappa så åker jag till Göteborg och hälsar på dom där. Det ska bli så skönt att få komma bort från Östersund ett tag. Det var längesen jag sist var ner nu.

Dela detta:

Sömnlös natt igen och ont i knät

Idag sov jag precis hela dagen. Jag vaknade vid 18.30… Men jag behövde väl sova ut ordentligt helt enkelt. Jag får helt enkelt försöka hålla mig vaken till imorgon kväll, annars lär jag ju riskera att sova på dagarna och vara vaken kvällstid igen och det vill jag verkligen inte. Fixa lite med bloggen, se på serier eller film, läsa lite kanske…Finns ju alltid nåt att göra även på nätterna för att få tiden att gå.

Jag var iväg till affären strax efter det att jag vaknat idag. Jag kände av mitt knä rejält då. Jag gick och haltade till och med. Det högg till från och till och jag ville knappt stödja på benet. Jag har aldrig känt så förr, vad jag kan minnas. Detta knä har jag haft lite problem med sen dess att jag var liten. Min övervikt gör det ju inte bättre precis och att jag nästan alltid sitter i skräddarställning i soffan gör det inte heller bättre. Det är normalt att ens ben inte är precis lika långa, men mitt ena ben är kortare än det normala, det är inget som märks som så förutom att jag har en tendens att stödja mig mer på ena benet än det andra och därför belastas knät som jag har problem med mer. Jag hoppas att det bara var nåt tillfälligt just detta nu ikväll då jag var ut, jag känner inte av att det gör ont när jag sitter ner… Men om jag fortsätter att ha problem och ont så vet jag ju att måste ta mig iväg och kolla upp det.

Dela detta:

Snöat igen

När man trodde att det var slut på snöandet.. Men det var ju bara sån snö som försvinner så fort den landar på marken, tack och lov.

Sen får jag veta att det varit rena sommarvädret i Göteborg idag. Det är ju nästan som jag skrev till min syster att det är som att vi bor i två helt olika länder.

Dela detta:

Idag har jag nästan haft en hel datorfri dag.

Så himla skönt att låta datorn vara. Jag måste försöka ha fler sådana här dagar. Jo, jag har ju använt telefonen en hel del och därav att ”nästan en hel” i titeln. Jag har lite svårare att låta bli telefonen tydligen.

Jag har mest suttit och färglagt mandalas idag. Jag köpte ju för någon månad sen en målarbok för vuxna med enbart mandala i, jag har fyllt i nästan alla redan i den så jag köpte en till likadan. Jag gillade den målarboken helt enkelt. Det blir ju ändå inte likadant färglagt. Sen att jag råkat ta fel nyans på blått eller lila till exempel när jag ska fortsätta fylla i en mandala har ju gjort att jag har blivit så irriterad på mig själv. Jag vill ha det perfekt! Så, jag ser det lite som att jag börjar om helt enkelt i och med den nya målarboken. Jag passade på att fylla på med färgpennorna också när jag ändå gjorde en beställning. Vissa färger går ju åt mer än andra (läs rosa och lila), så nya pennor behövdes ju.

Nu kommer det nog inte bli så mycket fler köp av målarböcker för mig. Jo, kanske nästa vecka då Lidl tydligen skulle ha några att välja mellan.

JA, jag har blivit beroende av målarböcker!

Dela detta:

På fredag är det begravning

Jag har funderat väldigt mycket på om jag verkligen vill gå eller inte. Jag har nu bestämt mig helt, jag ska iväg.  Det är farmors begravning och jag kommer nog ångra mig så mycket om jag inte tar mig iväg.  Eftersom jag inte hittar dit begravningen är så har jag frågat min gud far om skjuts och han kör mig gärna. Det underlättar så mycket att få skjuts. Att ta mig hem sen är inga problem.

Jag har funderat på vad jag ska ha på mig. Dum som jag är så kom jag inte på förrän idag att kontakta min farbror och fråga angående klädsel, det var valfritt. Underlättar mycket. Jag kommer ha det jag tänkt mest på att ha. Jag köpte ju ett par svarta lite vidare byxor för en tid sen och jag kommer ha dessa samt nån topp eller tunika till. Sen ett halssmycke. Mina svarta vinterskor till.

Det som känns mest jobbigt just nu är att träffa släkt som jag inte har träffat på många år, men det kommer ju att gå bra. Vi är ju alla där av samma anledning. Kan ju vara kul att få träffa dom också.

Att farmor dött känns ganska okej faktiskt, det var värre när pappa dog för drygt 1 år sen. Farmor var ju sjuk i cancer länge och man har ju som gått och väntat på henne. Men vi trodde ju så klart att hon skulle dö före pappa. Farmor blev exakt 90 år och en vecka. Självklart så sörjer jag farmor, men jag har sörjt och sörjer pappa så mycket mycket mer. För dig som inte vet så blev pappa sjuk i IPF  för några år sen nu (lungfibros) och han fick veta att han hade drygt 5 år kvar att leva så vida han inte fick nya lungor, men han blev sämre på grund av lunginflammation och han dog kort efter att han fick lunginflammationen.

Jag har skänkt en liten summa till Hjärt-Lungfonden till minne av farmor. och även pappa. Kommer skänka en liten summa ibland dit.

Dela detta:

Sjukling

Idag och sen några dagar så har jag inte mått bra. Feber, snorig och allmänt hängig. Jag var ju inte sjuk då jag var på akuten tydligen för någon vecka sedan men nu är jag det. Började känna av redan förra måndagen så det kan ju vara någon på akuten som smittade mig eller nån på bussen dit och hem.

Idag kände jag mig helt okej, förutom lite feber. Sen gick jag till affären, vilket jag ångrar. Mådde allt annat än bra då jag kom hem. Så svettig och spyfärdig blä!  Men jag har ju som inte mycket till val, jag kan ju inte skicka pappa till affären längre och får så lov att ta mig iväg själv.

Det var längesen jag var så här varm och jäklig.

Nu blir det mest vila. Läsa lite. Se på serier eller ja en serie det vill säga Rederiet.

Dela detta:

Besök på akuten

I några dagar nu så har jag haft ont vid naveln, jag har aldrig haft så förr och i fredags kväll efter samtal med 1177 bestämdes det att jag skulle ta mig till akuten. Det känns mest när jag böjer mig framåt, känns som att det är nåt som trycker hårt mot naveln.

Mina symptom minus att jag inte var illamående eller hade feber, tydde på blindtarmen. Igår hade jag även en svidande känsla på höger sida magen. Jag tog bussen in vilket gick bra. Sen kom jag in direkt då det knappt var någon på akuten då jag kom. Prover togs. Sen väntan i flertalet timmar. Sen undersökning av magen av läkaren och jag blev hemskickad. Jag åkte vid 21 och kom hem strax före 03. Innan jag fick åka hem fick jag veta att jag skulle komma tillbaka på lördag morgon för att ta nya prover.

Jag kom till sjukhuset igen vid 09 tiden sen fick jag åka hem strax innan klockan 16.

Jag fick göra en CT på magen igår, en sån kontraströntgen. Det var så obehagligt när kontrasten kom in i kroppen. Ni som inte vet: man blev varm, riktigt varm. Kommer som uppifrån och sprider sig ner mot benen, Det känns som man kissar på sig också. Men det går över fort.

Dom hittade ingenting, förutom att sänkan var lite hög när jag kom in i fredags kväll men den hade sänkts när jag kom tillbaka. Men ändå konstigt att jag har detta vid naveln. Det är ju tur nog inte blindtarmen. Om jag mår sämre skulle jag bara komma in igen.

Det blev drygt 14 timmar totalt som jag spenderat på akuten under ett dygn. Det var så långtråkigt och jag var ju dessutom ensam.

Det blev lite jobbigt att vara på akuten och speciellt när jag skulle gå till röntgen. När man är vid hissarna för att ta sig till röntgen via akuten på Östersunds sjukhus så är man bara några meter från intensiven, jag har ju dåliga minnen därifrån sen knappt ett år tillbaka. När jag kom tillbaka till akuten från röntgen fick jag ställa mig och bara ANDAS en stund…

Som sagt var så hittades ingenting och det känns ju ganska dumt att ha varit iväg. Men jag söker sällan vård. Söker jag vård så är det för att jag verkligen tror det är nåt och är orolig. Jag ringer inte ens 1177! Bättre att kolla upp än att låta bli och fortsätta oroa mig faktiskt.

Förlåt för bilden om ni inte tål blod.

Dela detta:

Ett av mina sämsta beslut!

Jag vet inte om jag någonsin har berättat om mitt beroende?

För några år sedan så var jag beroende av Tramadol. Verkligen BEROENDE.  Jag trodde att jag mådde bättre psykiskt när jag hade tagit några varje dag, men det var ju helt tvärtom!

Det började med att jag var hemma själv och mitt nu ex var hos en kompis i några dagar för att låta mig få vara ensam. Han hade Tramadol på recept på grund av sin smärta som han dras med. Jag mådde inte bra ena dagen och jag tänkte jag skulle ta mitt liv. 6 Tramadol skulle nog räcka till det.

Jag tog tabletterna, ringde mitt ex som bara sa ”Sov gott. Det enda som kommer hända är att du blir dåsig och kommer somna, inget värre än så”. Han hade rätt.

Men dessa 6 tabletter skulle jag ha låtit bli, tyvärr så ville känna den där känslan igen som jag fick. Igen och igen och igen. Lite dåsig, varm, ”skön”, så jag frågade M om jag fick någon mer. På grund av mina raseriutbrott (som faktiskt blev mycket värre av Tramadol) så vågade han ju inte göra annat än att ge mig det jag ville ha.

Från att ha knappt ens velat ta i en tablett om det så vore Alvedon till att bli beroende av Tramadol gick fort.

Mitt beroende höll i sig i flera år och jag tog fler och fler åt gången. Jag blev väldigt tolerant mot Tramadol så ibland då jag tog 10 st 50 mg åt gången så kände jag knappt av dom.

Jag blev skjutsad till psyk en gång av polisen, där sa jag att jag hade tagit 10 Tramadol. Jag vill ju vara ärlig. Tänk om jag blev inlagd och dom gav mig nåt att sova på? Det hade kunnat sluta illa faktiskt. Jag blev nu inte inlagd.

Vändningen kom när jag och M gjorde slut. 

Jag hade ju inte tillgång till tabletterna längre och jag fick ju sluta med dom. Det tog några veckor och sen var jag fri det värsta. Men dessa veckor var allt annat än roliga.Jag tog mig ur beroendet helt själv. Jag har ju ibland önskat att jag fått ta i alla fall EN tablett, men tänker att det inte är någon idé då jag säkert skulle bli beroende igen. Under tiden som jag var beroende så trodde jag ju att jag aldrig skulle klara mig utan, men det gör jag ju.

Jag mår så mycket bättre nu. Känslan att inte tänka att jag måste ta några tabletter varje dag för att ”funka” är så underbar. Jag har någorlunda rutin på när jag lägger mig (även om jag inte somnar förrän flera timmar efter jag lagt mig), jag har inte fel på dygnet. När jag tog dessa tabletter kunde dom hålla mig vaken i över 1-2 dygn. Sen sov jag bort hela dagarna, var vaken nätter och så höll det på länge.

Tramadol är rena skiten. Lätt att bli beroende av. 

 

 

Dela detta: