Mina egna foton/Instagram

Änglar

Jag gillar inte att julpynta. Jag tycker att det finns så få fina saker som inte är dyra, men idag på Coop så hittade jag dessa änglar helt i silver. Det fanns tre kvar men jag köpte bara dessa. Så enkla men ändå fina tycker jag. 20 kronor vardera. Nu ska jag bara komma på var jag ska ha dom, kanske i köksfönstret eller på byrån i vardagsrummet.

En sväng till Jysk

Eftersom jag hade nästan 300 kronor kvar av förra veckans matpengar så passade jag på att ta mig en promenad till Jysk. Lite dumt dock då det är snöstorm. Men det blev en snabb och skön promenad. Eftersom jag ville ha en duk eller nåt på nya bordet och jag inte har någon som passar redan samt att dom flesta ändå är för stora så kom jag ju på att det går att ha en bordstablett som duk. Jag har ju bordstabletter liggandes men jag hittade en på Jysk hemsida som såg ut att passa bra. Hittade även ett par doftljus samt en ljusstake. Allt för 110 kronor. 

Före och efter

Jag är ganska nöjd nu. Det enda som behövs fixas är tavlorna. Visst blev det stor skillnad? Detta blev så bra och passar mer ihop med resten av rummet. Jag har ju mest vita möbler i vardagsrummet.


Lyktor och pall är från Mio. Pallen heter Alexandra och har förvaring. Lyktorna köpte jag för en tid sedan.

Klockan, pläd och kuddar är köpt på Jysk.

Matta, bord och soffa är från Ikea

Tavlorna är från Fotografiska – Vee Speers. 

Ljusstaken vet jag inte var den är ifrån, pappa hittade den i sitt soprum.

Drömmar och doften av after shave

Nu var det längesen men inatt drömde jag om pappa. Det kändes så verkligt. Jag såg han aldrig i drömmen men jag hörde hans hemska jobbiga hostande. Den hostan var faktiskt hemsk och jag är så glad att syskonen slapp både se och höra pappa då han fick sina hostattacker. Han hade ju hosta på grund av sin IPF och sen lunginflammationen, som gjorde allt så mycket värre. 

Jag hade en lite jobbig kväll igår, att försöka få ihop nya bordet och att det inte gick gjorde att jag bröt ihop totalt igår i några timmar. Varje natt efter att pappa dog och då jag gråtit massor på kvällen eller natten när jag försökt somna så har han alltid kommit till mig i drömmen. Det har ett samband, det är som att han vill visa att det är okej… Oavsett på vilket sätt han visar sig, om det är med hostan som ska påminna mig om honom eller att jag drömmer att jag är i hans lägenhet och städar ur den och han helt plötsligt kommer in hem som att ingenting har hänt. 

Jag tror inte att man försvinner helt när man dör. Man finns kvar, nånstans, på nåt vis. Pappa väljer att visa sig i mina drömmar när jag inte mår bra. Det är som att han vill trösta mig, finnas där för mig. Tack pappa. 

En morgon en tid efter att pappa dog kände jag doften av hans after shave precis vid huvudänden på min säng. Det var så verkligt. Doften var så stark. Det kom inte utifrån, det vet jag och jag var klarvaken. 

Städning, psyk, sorg, ensamhet

Jag ger upp den där 30 dagars utmaningen. Jag har verkligen inte haft lust att blogga så mycket och dessutom totalt glömt bort att uppdatera bloggen vissa dagar. Jag har haft en jobbig period igen och då blir bloggen oftast lidande. Jag borde ju egentligen skriva JUST NÄR JAG INTE MÅR BRA men jaja nu har det blivit att jag inte skriver alls.

Idag har jag städat, chockar mig själv lite varje gång det görs. Jag har dragit ut på det lite med tanke på att jag väntar på nya soffan och att jag skänkt både marmorbord och gamla soffan så det har ju gåtts med skor inne. Dessutom så är ju städning inget jag bryr mig i när jag inte mår bra.

När det gäller min psykiska hälsa så har jag fått höra att jag borde skaffa någon att prata med… Jag känner att jag inte behöver det. Mina “perioder” är hanterbara, jag skär mig nästan aldrig längre (bara vid väldigt grov ångest vilket händer knappt en gång om året), jag skulle betala några hundra för en timmes tystnad… Jag har svårt att prata med andra om mina känslor och jag har alltid haft det så. Det hjälpte ju inte alls förr när jag var till psyk mest en gång i veckan, jag satt ju tyst hela tiden. 

Om jag vill ha kontakt med nån på psyk så fixar jag det på eget initiativ, jag gör det inte för att andra som knappt träffar mig säger och tycker en massa. Jag får alltså inte agera som jag gör på grund av sorgen. Nej, jag skyller inte nåt beteende på sorgen men man måste ändå förstå att en del är min hantering av pappas död. När jag mår dåligt så kan jag vara elak och det måste ju en del fattat vid det här laget efter snart 35 år. 

Jag är även så jävla ensam här i Östersund. Ingen som står mig nära finns kvar här, (nej jag kan inte flytta till S än, diverse anledningar jag inte går in på men bara så ni inte behöver ifrågasätta mig), farmor finns ju men hon är ju så pass dement och inte alls sig själv och går inte att prata med ens. 

Andra har ju sina respektive, vänner… Jag har som inga alls. Men det är så svårt för mig att få ALLA ANDRA att faktiskt förstå mig, lite i alla fall. Jag har ingen här uppe som kan komma till mig och jag kan prata med och då menar jag familj. Men jag får väl skylla mig själv, ingen förutom S vill väl vara i närheten av mig.

Farmor och pappa

Dag 17 – Mitt favoritminne

Åh, det är ju helt klart den gång jag fick hålla min systerson Philip för första gången. Jag skulle gå på Madonnas konsert senare den kvällen, men att få hålla lilla Philip som då bara var någon dag gammal är nåt jag aldrig kommer att glömma. Glad att jag har kort från den dagen.

Jag och Philip

Dag 15 – Mina drömmar

Flytta till ett mindre hus med S och skaffa barn. Det är en av mina största drömmar och som jag verkligen hoppas blir sann. Sen om det kommer vara här i Jämtland eller i Västmanland vet jag inte. 

Dag 14 – Vad är kärlek?

Jag har väl egentligen failat med utmaningen men det kan inte hjälpas då jag har legat sjuk. Jag är fortfarande dålig men jag orkar skriva ändå idag.

Så “Vad är kärlek?”…Kärlek är… Jag vet faktiskt inte vad jag ska svara på det. Det är så svårt. 

Min kärlek till S… Jag blir så varm inombords varje gång vi pratar på Skype. Så himla glad varje gång vi bestämt att vi ska ses. Det “pirrar” fortfarande efter 4 år ihop…Vi mår så bra med varandra och förstår varandra. Även om vi kanske inte förstår fullt ut så stöttar vi ändå och finns för den andre. 

Roxette – Boxette

Idag kunde jag hämta ut boxen Boxette som jag hade förhandsbokat på Bengans. Riktigt fin, är som en tunnare bok. Det kändes lite tungt att betala cirka 500 kronor för konserter från -88 till -01, men jag kände ändå att jag är värd detta. Det var dessutom längesen jag köpte nåt med Roxette och jag ÄLSKAR ju att se på konserter.  Kvalitén på konserterna är bättre än förväntat. 

Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag

Enkelt… Svart linne från Lidl och grå leggings från Lindex. Dom är mer ljusare grå i verkligheten.