Jobbiga dagar

Jag har inga bra dagar alls. Jag somnade inatt runt 06 efter att ha legat och gråtit ett bra tag. Vid 06 är det ingen idé att ta Theralen för den tar 1-2 timmar på sig att verka och sen skulle jag ha sovit fortfarande. Nu ser jag på konsert med Per Gessle och det enda jag gör är att gråta. Det är inte så konstigt, både jag och pappa gillade Gessle väldigt mycket. Jag är lite ledsen över att han inte hade råd och inte orkade följa med mig då Gessle var på Yran för några år sedan.

Det är inte så konstigt att jag mår rent av skit nu. Igår var det 1 år sen som jag var till pappa för sista gången och åt middag med honom. Han gjorden en spenatsoppa (sittandes på en pall farmor haft och som jag nu har i mitt kök) och han plågade sig igenom matlagningen. Jag tyckte att jag kunde beställa mat, men nej…

Igår, efter att jag hade varit hemma igen i några timmar, så är det 1 år sen som pappa åkte akut till sjukhuset igen för allra sista gången. Han åkte in tack vare en del tjat från mig och hans vänner på Facebook.

Imorgon bitti är det 1 år sen som dom ringde från IVA och bad mig komma dit eftersom pappa skulle sövas och läggas i respirator. Pappa ville inte ha dit mig, men dom på IVA ville att jag kom ändå. Jag förstår pappas tanke, han ville inte att jag skulle se hur sjuk han var,  men det var bra att jag tog mig in. Jag hann ju med att ge han den där sista kramen, hann med att säga att jag älska dig pappa. Han såg förvånad ut då jag kom in på rummet där han låg.

Efter att han blev sövd så satt jag hos honom i flera timmar. Måndagen och tisdagen var jag dit, sen bestämde jag mig för att jag inte behövde vara där. Pappa hade tyckt att det var okej och att jag måste ju tänka på mig också. Jag kunde ju ändå ingenting göra mer än att sitta och kolla på honom och hålla hans hand.  Kvällen, på den dag han blev sövd, så kom min syster upp :love: . Jag vet att han fick lite besök också utöver mig och lillasyster. Dom på IVA förde dagbok, den dagboken har jag kvar.

Jag visste att jag inte skulle må bra alls nu. Det har faktiskt varit ganska okej senaste 6 månaderna, men nu då det är 1 år sen som det är sista gången vi sågs så känns det så oerhört jobbigt.

Det känns fortfarande som att detta bara är en mardröm, att pappa inte längre finns.

Den här veckan eller nästa vecka så tänkte jag ha en ”pappa kväll”. Jag tänkte åka in stan och köpa lite alkohol sen se på konserter och lyssna på musik, det är något vi brukade göra några gånger om året. Jag tänkte köpa hans favoritöl, fastän jag hatar öl. Vi får se hur jag gör. Sen får vi se om jag är iväg till minneslunden 2 maj, om jag inte kommer iväg så hade pappa förstått. Huvudsaken är att han finns i mina tankar :rose: .

Pappa blev sjuk i IPF för några år sedan och sen fick han lunginflammation som förvärrade allt.

En kommentar till “Jobbiga dagar”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

zzzz yeaaah xx rolleyes pray party hug hahaha grrrr asg angel QQ PHU OO ;) :| :woot: :trött: :thumbsup: :star: :sick: :rose: :nolove: :nerd: :love: :hmm: :eyes: :dreaming: :clap: :bow: :bigblush: :bee: :S :P :DD :) :( 8)