Ingen bra dag

Jag ska verkligen inte planera in saker. Nu sket det sig för att jag inte mår bra alls idag. Deppig. Gråter för minsta lilla och ingenting alls.

Jag tänkte åka till stan idag och köpa biljett till Yran men jag vägrar utsätta mig för att ta bussen och riskera ångestattack. Jag måste ju prata med den som säljer biljett också ( hos Direkten på Kärnan ) och det är jobbigt nog då jag mår hyfsat. Jag känner ju min kropp ganska bra så att jag skulle få ångestattack är jag 99,9% säker på. Kanske inte på stan, men på bussen hem därifrån.

Det är ju torsdag och innebär normalt att jag åker till Lidl, men jag struntar i det med idag och försöker ta det imorgon istället. Jag behöver ju inte handla nåt egentligen och jag har ju en Coop bara några 100 meter ifrån mig. Billigast handla på Lidl,  men det är verkligen inte värt det om jag ska må så här som jag gör just idag.

Dela detta:

Huvudvärk och deppig

Denna dag har inte varit så bra. Jag vaknade med rejäl huvudvärk och var lite deppig. Har alltså inte gjort så mycket mer än att bara spendera större delen av dagen i soffan framför tvn och vilat. Tog en treo och drack lite fettkaffe så huvudvärken känner jag inte av lika mycket nu men jag är fortfarande lite deppig. Känner mig lite hängig också, men det tror jag beror mest på huvudvärken.

Jag har inte huvudvärk lika ofta längre och speciellt inte denna extra jobbiga. Så himla skönt att slippa. Jag tror det beror på att jag äter LCHF. Sover ju så mycket bättre också vilket också det nog är en anledning till att jag slipper min huvudvärk.

 

Huvudvärk

 

Dela detta:

Mår lite bättre

Det känns som att jag mår bättre idag än vad jag har gjort den senaste veckan. Skrev ju ett inlägg för några dagar sedan om hur jag har mått. Jag gråter inte lika mycket och jag har orkat äta vanlig mat och inte bara godis och annat. Jag har orkat tvätta och städa i köket och även dammsugit. Även tagit mig ett långt bad och en dusch. Allt detta orkar jag inte med alls då jag mår dåligt, då jag är deppig.

Jag badar normalt i ca två timmar varje dag och då jag mår dåligt så kan det ta dagar mellan gångerna. Det kan ta några dagar mellan dom gånger jag tar en dusch också. Så att jag nu gjort detta idag är ett bevis på att jag mår lite bättre igen.

Fast jag kan må sämre igen imorgon. Det vet jag ju aldrig eftersom det brukar kunna gå så mycket upp och ner…

Det är bara så jobbigt att jag känner mig så trött mest hela tiden då jag mår dåligt och orkar knappt med nåt. Ligger mest i soffan och ser på tv eller på serier på datorn.

När jag mår dåligt såhär så börjar jag tänka på hur jag hade det förr. Jag vill ju verkligen inte gå tillbaka till hur det var förr då jag sket i precis allt, att städa, min hygien, min vikt etc och om jag inte går ut på några dagar så tror jag att jag kommer få tillbaka min sociala fobi. Jag känner ju av den då och då och det är oftast då jag är nere i en svacka som jag känner av den numera. Men ändå.. Är rädd att det blir som förr då jag aldrig var ut. Nu måste jag ju ut minst en gång i veckan om jag ska ha mat, för det måste jag ju ha. Det  är ju ingen som kan gå och handla åt mig och jag får ju klara det själv. Jo, pappa kan ju handla åt mig men det är inte bra för mig. Det ska vara att jag verkligen är dålig och jag verkligen inte tar mig iväg om han gör det.

Grått

 

Dela detta:

Jobbiga dagar nu igen

Jag har inte mått så bra i några dagar nu eller ja snarare i en veckas tid. Jag vet inte varför, jag vet mycket sällan varför jag mår dåligt. Har gråtit från och till flera gånger och igår kväll så kändes det som att jag skulle få ett utbrott igen , alltså skrika och kasta sönder saker. Jag har knappt orkat med nåt och i några dagar har jag verkligen inte orkat med att laga mat eller ens äta nåt. Jag har ätit men väldigt lite. Igår kväll gjorde jag en köttfärsgratäng så jag har mat i några dagar, så det slipper jag tänka på nu.

Nåt jag lagt märke till den senaste veckan är att varje gång jag gått till affären och ska handla så har jag inte mått bra alls, känt mig yr och vill bara hem igen. Har köpt helt fel ”mat” dvs bullar, chips och choklad. Jag har inte ätit nåt annat dom dagarna jag har ätit detta så jag får inga skuldkänslor som så. Jag vet att jag måste hitta nåt annat att äta än just sådant då jag är deppig.

Igår kväll då jag hade lagt mig så kände jag att jag var ytterst nära att få ett vredesutbrott. . Jag har lärt mig att känna igen hur det känns i kroppen innan jag får ett vredesutbrott så jag kan hantera det bättre nu, så jag får dom ytterst sällan nu vilket är riktigt skönt. Det är svårt att beskriva känslan.

Jag har fått vredesutbrott några enstaka gånger dom senaste tre åren. Inget har gått sönder dessa gånger vilket är ett rent under. Eller ja, inget har ju gått sönder eftersom jag inte har slängt nåt på golvet. Jag har istället tagit en flaska shampoo tillxempel och bara sprutat ut allt i badkaret vilket är så mycket bättre och också billigare än att kasta sönder saker. Ni ska bara veta hur många gånger jag förr har behövt köpa nya glas, muggar och tallrikar just på grund av mina utbrott.

Jag tror att jag mår bättre idag än jag gjort på flera dagar faktiskt. Men återstår att se ikväll eftersom det är på kvällarna jag mått som sämst. Då jag gått och lagt mig. Jag kan somna utan några tabletter numera ändå även då jag mår dåligt psykiskt, så det är jag glad över ändå. Men jag sover lite konstigt bara och vaknar med huvudvärk.

Jag är bara glad att jag inte mår så här jämt längre utan att det bara är några gånger om året som jag har mina jobbiga perioder.

Stig

Dela detta:

Jobbig vecka

Jag vet inte riktigt varför men jag har knappt suttit framför datorn dom senaste veckorna. Jag har haft den igång för att kunna lyssna på musik och se serier, men inte suttit vid den som jag brukar göra. Dom enda gånger jag sitter är då jag skypar med min Stefan en – två gånger om dagen. Eller som nu, då jag skriver inlägg och inlägg skriver jag ju inte så ofta. Dom inlägg med bilderna är ju automatiskt från Instagram. Så, nästan datorfritt med andra ord.

Fördelen med att jag inte sitter så mycket vid datorn är ju att jag läser böcker igen.

Den här veckan har jag mått lite si sådär. Det har känts jobbigt då jag varit iväg till affären , nära panikattack flera gånger och varit lite yr. Då jag varit till affären har jag bara velat hem igen så snabbt jag kan. Varit yr och det har känts som att jag bara vill börja gråta. I måndags var det extra jobbigt. Jag retade upp mig på en sak och jag blev arg ( visade det inte ) men ändå det är inte likt mig längre att känna så. Jag är väl inne i en sån där period igen då jag inte mår så bra psykiskt, bara det att jag inte känner av det så länge jag håller mig hemma. Haft en ångestattack också. Jag vet att jag mår så här ibland och kommer så göra många gånger till men det jobbigaste är att jag INTE VET vad det beror på!

Igår mådde jag inte bra ( huvudvärk och säkert feber ) och idag mår jag inte heller nåt vidare ( huvudvärk idag med ) men mår lite bättre än igår ändå. Det kan vara värmen som gör det, men jag vet inte. Jag försöker dricka massa vatten och få i mig salt, men som jag skrivit förr så spelar inte det mig någon roll tydligen.

Jag har spenderat större delen av senaste tiden i soffan framför tv’n. Har inte haft större lust till så mycket annat än det heller.

Jag är glad att Stefan finns i mitt liv för han får mig alltid att må bättre ett tag under tiden vi skypar och ett par timmar till efter. Han är verkligen bra för mig. Det är han som pushar mig så jag kommer ut ibland, även om det bara blir en sväng till affären för att köpa en flaska vatten ( har så svårt att få i mig vanligt kranvatten oftast ) .

Skugga utomhus Maria1

Dela detta:

Deppigt och helt underbart

Förra veckan och helgen som var, var inte alls bra. Jag mådde så dåligt psykiskt. Jag fick till och med ett vredesutbrott, vilket jag inte får ofta numera. Kasta ett glas i golvet och sen var det bra, det var ett glas som jag ändå inte skulle ha kvar så det gjorde ingenting. Förr kunde jag ju få vredesutbrott en gång om dagen, ibland två gånger. Jag vet inte vad som hände förra veckan som gjorde att jag började må så dåligt. Så dåligt har jag inte mått på väldigt länge och speciellt inte sen Stefan kom in i mitt liv för nu över 7 månader sedan. Jag ville till och med skada mig själv, men då försökte jag tänka på Stefan och tankarna försvann.

Nu, idag, mår jag betydligt bättre. Jag är så glad att jag har min Stefan i mitt liv, han får mig att må bra och må bättre då jag känner mig nere. Tankarna på honom gör att jag inte längre skadar mig själv, jag vill inte göra honom besviken och vill inte riskera att förlora honom. Jag har ju berättat för honom hur jag kan må och samt att jag har/har haft ett självskadebeteende, så han vet ju om det. Jag har berättat hur jag har mått i mitt liv, vad jag varit med om… Jag tyckte det var lika bra att han får veta sådana saker.  Även fast han vet om detta så är jag ju rädd att han kanske inte skulle orka med mig. Men, jag är ju absolut inte den jag var för några år sen, jag är ”mig själv” igen och jag mår ju så mycket bättre och går längre perioder utan att vara så deppig som förra veckan.

Det finns så mycket med Stefan som jag älskar, bland annat:

Nästan varje morgon då han ska till jobbet så får jag så fina sms av honom.

Han kallar mig för Sockertopp hihi. Jag gillar att höra och läsa det.

Hans humor, vi är båda lika knasiga…

Hans ögon :P

…….

Jag älskar honom så mycket! Det vet han om också, vi säger ju och skriver ju det till varandra 10.000 gånger/dag ;) . Inte så många gånger kanske, men det är MÅNGA.  Fasiken att vi ska bo så långt ifrån varandra, men vi ger inte upp, jag menar 7 månader tillsammans nu.

Heart-SG2001-transparent

Dela detta:

Gårdagen = Skitdag

Igår hade jag en rejäl deppdag. Jag kunde inte alls somna natten till igår, hade för många tankar som snurrade. Tankar på det jag varit med om, hur mitt liv varit… Kunde verkligen inte alls somna pga dom. så jag var vaken över ett dygn igen. Jag låg och grät mest hela dagen, fick ett vredesutbrott ( det enda som for i golvet denna gång var en grej inne på toaletten och inget som gick sönder ) och jag hade verkligen ingen matlust alls. Stefan <3 tvingade mig nästan att fixa till nåt att äta. Han tjatade lite på mig via skype. Blev en omelett ganska sent, men jag fick ju i mig nåt ätbart. Nåt som var lite jobbigt var det att Stefan trodde att det var hans fel att jag mår dåligt, vilket det ju inte är. Snarare tvärtom, han får mig att må bra.

Jag har fått sova inatt, men somnade inte förräns runt 02. Vaknade igen vid 12. Jag mår mycket bättre idag men inte helt. Ligger inte och gråter en hel massa idag. Var till affären nyss och det var enbart jobbigt och jag ville bara hem igen. Dom gånger det blir sådär jobbigt för mig då jag är på affären slutar det alltid med att jag köper choklad och nån läsk. Gissa vad jag köpte nu? Jag var inte iväg till affären för att köpa sånt. Tur jag får pengar imorgon igen så jag kan köpa det jag egentligen tänkt mig. Jag blev alldeles svettig och yr nu förut på affären, riktigt jobbigt.

Jag vet inte alls varför men i år har jag hitills varit deppig fler gånger än vad jag var under hela förra året. Det går väl över snart antar jag. Jag har ju mina bra och mina dåliga dagar. Jag har ju ändå dagar jag får må bra på nu, vilket jag inte haft förr ( några år sen nu ).

Imorgon hoppas jag att jag orkar med att åka in en sväng till stan igen. Gregoriemarknaden startar imorgon och det hade ju varit kul att gå på den, har inte varit iväg på evigheter. Om jag känner imorgon att ”skit i det, det blir ju bara jobbigt” så ska jag försöka tvinga mig iväg. Ta bussen in stan iallafall och sen då jag väl är där se hur jag vill göra, om jag vill gå på marknaden eller om jag bara handlar mat.

Dela detta:

Var inte orolig

Jag lever fortfarande och jag tänker inte ta mitt liv.

Pappa var hem till mig för en liten stund sedan, vi bestämde att jag skulle komma hem till honom och vara där i några några dagar. Har precis tagit mig en dusch och då jag väl är påklädd och klar så tar jag promenaden ner till honom. Kommer vara skönt att få komma iväg lite från lägenheten.

Jag tror att jag är inne i en deppar period nu. Jag vet inte varför jag mår som jag gör, kan inte sätta ord på det. Jobbigt nog att må dåligt och det blir inte bättre av att jag inte kan veta varför det är så.

Kram på er!

MH900438251

Dela detta:

Är det fel att känna sig avundsjuk på sina syskon?

Det känns som att dom har allt, allt jag vill ha. Min syster är gift och har barn och har ett jobb jag gärna skulle tacka ja till. Barn har jag velat ha i över 10 år, men eftersom min situation ser ut som den gör så har jag valt att inte skaffa än. Jag kommer väl få barn och gifta mig i framtiden (hoppas jag) men jag kan inte låta bli att vara avundsjuk speciellt på min syster. Det är väl kanske därför som jag var elak mot henne nu i veckan som var.

Att få hålla i liilla Philip (min systers bebis) för snart 2 veckor sedan gjorde nog inte längtan efter barn mindre, snarare blev längtan starkare.

Åh vad jag önskar att mitt liv såg helt annorlunda ut. Jag är ju på god väg att få ett bra liv, men det känns som att det är långt kvar tills det att jag är mogen för att skaffa barn. Ja jag hade kunnat skaffa barn nu, men jag är rädd att jag inte skulle få behålla det och att sociala tar det ifrån mig och det skulle verkligen ta knäcken av mig. Jag är en väldigt barnkär person och jag VET att jag skulle klara av att ha barn, men jag måste bli starkare som person först och även få ett mer drägligt liv där jag har en sysselsättning utanför hemmet och en del annat måste ändras på först också. Men, jag är ju bara 28 och jag har ju en del år på mig. En annan sak som måste ske innan jag skaffar barn är att jag måste gå ner en massa i vikt!

Jag har kommit på mig själv att tänka på att jag ”är utanför” och jag inte har det bra som mina syskon. Att jag är avis på dom. Att jag inte vill ha det som jag har det och att jag önskar att mitt liv såg annorlunda ut. Ingen idé att älta men jag kan inte rå för det. Jag har varit så deppig och det var längesedan som jag faktiskt legat och gråtit så mycket som jag har gjort den senaste veckan.

 

Sen gör det väl inte saken bättre av att jag har Asperger?

Dela detta:

Deppigt och jobbigt

Det märks att jag inte mår så bra psykiskt för jag har legat och sovit mest hela dagen. Var vaken i några timmar på eftermiddagen för att äta lite och sen somnade jag om och sov tills klockan 0.00 cirka. Jag känner mig deppig och vill bara sova. Vill inte göra annat och känner att jag inte orkar annat. 3e dagen jag mått dåligt. Less på detta. Sen har jag varit dum och gjort mig själv illa igen. Jag hatar mig själv efter jag gjort mig själv illa. Jag gjorde samma sak som sist och precis bredvid det förra såret men denna gång var det en annan sak jag använde.

Dags för mig att börja på psykiatrin kanske? Att jag gör mig själv illa visar ju att jag inte mår bra alls!

Vill bara skita i allt igen :(

Dela detta: