Förvaltare, god man och extra pengar

Jag har ju varit väldigt öppen flera gånger i bloggen med att jag har en förvaltare och det tänker jag fortsätta med att vara till dess att jag är fri. Jag har sen en tid tillbaka ansökt om att få återgå till att ha en god man istället nu då jag faktiskt mår så mycket bättre än då jag fick förvaltare samt så är ju min skuldsanering över.

En god man känner jag vore bra till dess att jag kommit in i en rutin med att betala räkningarna.

Jag ansökte om god man samtidigt som jag ansökte om skuldsanering, vilket bara där visar att jag är och var mogen nog att ta bra beslut då jag inte mådde bra alls psykiskt. Det verkar som att det tar ett bra tag innan jag får nåt besked om huruvida jag får bli förvaltare eller inte. Jag är väldigt less på att inte få ha mer koll på mina egna pengar och att behöva be en annan person föra över pengar eller fråga om det är ok att jag köper det och det. Tänk er själva att inte kunna göra vad ni själva vill med era egna pengar…

Nu har jag ju ändå haft tur med den person jag haft som förvaltare. Man har ju läst om flera som haft stora problem med förvaltare och god man. Han jag har,  har aldrig sagt nej till nåt jag bett om. Men sen så har jag ju inte heller bett om extra pengar ”bara för att”, jag har bara bett om pengar om det är nåt billigt jag vill köpa eller om det är nåt jag behöver eller om det är till Spotify. Jag tycker själv att jag har skött mig väldigt bra.

Jag har hitills fått 600 kronor/vecka. Men nu kommer jag få 700 kronor istället. Jag bad om 100 kronor extra så jag slapp be min förvaltare att föra över pengar till Spotify, buss, värktabletter etc. Jag tror att han tyckte det var en bra idé eftersom han fixade det med en gång, så jag får 700 redan nu den här veckan. Ibland har det ju hänt att jag behövt till värktabletter snabbt och han är ju inte alltid tillgänglig att svara på mina sms samt att föra över pengar åt mig.

Det känns som att detta inlägg kanske blev lite snurrigt. Jag är ganska trött och har haft tre jobbiga dagar. Deppiga dagar alltså. Känns i och för sig lite bättre just nu förutom att jag är trött.

Förvaltare – God man ?

Nu har jag skickat ett  mail till överförmyndaren angående att bli av med förvaltare. Jag skrev att jag är ok med att fortfarande ha god man till dess att jag fått rutin i att betala räkningarna igen. Håll tummarna nu på att jag får det mer fritt igen med mina pengar!

Det blev ett ganska långt mail, men det får vara så. Jag ville ju skriva varför jag anser att jag klarar mig med god man ett tag och att jag faktiskt själv anser att jag skött mig. Det var dessutom JAG som sa till om att jag behövde en god man då jag ansökte om skuldsaneringen och jag tycker att dom borde se det som nåt bra i alla fall.

Som sagt, håll tummarna nu för att jag blir av med i alla fall förvaltare. Det är mer friare att ha en god man. Även då den man jag har som förvaltare agerat som god man ändå och gjort sitt bästa för att det ska kännas bra för mig, så känns det ändå väldigt jobbigt ibland att inte få ha hand om mina egna pengar.

Jag vet inte ju om det var rätt att skicka mailet som jag gjorde, men jag lär ju få svar och få veta hur jag ska gå till väga.

Jag vet att jag kommer kunna klara av att betala räkningarna igen. Jag  mår ju faktiskt mycket bättre numera. Då jag ansökte om god man så hade jag inget liv alls. Jag var ju knappt utomhus och hygienen ska vi inte prata om. Jag klarade ju knappt av att ta i ytterdörren utan att få en panikattack pga social fobi, nu är jag ju ut många gånger och ibland flera gånger i veckan. Jag åker till stan, tar promenader ( om än inte så ofta) och jag klarar av att gå på konserter..

Jag känner att jag mår mycket bättre nu. Jag bryr mig mycket mer om mig själv nu och jag vet att bara jag får in en rutin så kommer jag ju att betala mina räkningar. Jag har dock alltid varit noga med hyran och elen, även då jag mådde som allra sämst och det var ju dom allra viktigaste räkningarna.

Ja, jag blev ju av med mina skulder för några månader sen. Jag kommer ALDRIG ta på mig mer helt onödiga skulder. Jag har lärt mig min läxa.

Äntligen skuldfri!

Idag fick jag ett mail från min förvaltare ( jag har ju varit öppen med att jag har en sån ) , han berättade att han betalat allt nu som stod på min skuldsanering. Det har alltså gått 5 år nu och jag är SKULDFRI! En sån enorm lättnad. Jag är väldigt säker på att jag hade blivit av med skuldsaneringen relativt fort om det inte vore att jag hade min förvaltare.

Jag ansökte ju om god man samma dag som jag ansökte om skuldsanering och han blev sen min förvaltare istället. Jag mådde inte alls bra då psykiskt och jag visste att jag inte skulle klara av att betala varje månad, så en god man eller förvaltare var ju det bästa för mig. Det var jag som VILLE och insåg själv att en skuldsanering inte skulle fungera för mig utan hjälpen jag har haft nu.

Jag har skrivit en del inlägg förut om skuldsaneringen.

I år kommer jag bli skuldfri

För ungefär fem år sedan så ansökte jag om skuldsanering och blev beviljad det. Jag ansökte också om God man , eftersom jag själv visste att jag inte skulle klara av att betala av skulderna och riskera bli av med skuldsaneringen.

Att ansöka om God man var min egen idé och det var faktiskt bra att jag fick en. Han är nu min förvaltare på grund av jag mådde så dåligt så min läkare tyckte det bara bättre med en förvaltare.

När skuldsaneringen är klar ska jag se om han inte kan bli God man igen istället. Senare, om nåt år ansöka om att bli helt fri. Det är ju lite mer friare med en God man  än med förvaltare.

Jag gillade inte alls att få en förvaltare i början, men detta är inget jag ens känt av. Jag förstod ju inte det DÅ men nu har jag insett att detta med förvaltare var för min egen skull. Vi har löst det på bästa sätt för mig under dessa fem år som snart gått. Han har hämtat eventuell räkning som inte kommit till honom en gång i månaden, jag skickar ett sms eller ett mail om jag behöver pengar, när en eventuell räkning kommit eller vill veta hur mycket jag har. Har även en viss summa som förs över från ett annat konto till det konto mitt kort är kopplat till, den summan ska gå till mat och hygien. Det är det enda. Mina räkningar (förutom från ett ställe som verkar vägra skicka till rätt adress ) kommer till honom för att det är smidigast.

Nu är det bara några månader kvar, drygt fyra – fem, innan skuldsaneringen är över. Jag trodde dessa fem år skulle gå segt men det gick fort ändå.

Nu har jag lärt mig en läxa i alla fall. Ta aldrig sms-lån och ta inget på avbetalning om det inte är nåt som är lite dyrare än några tusenlappar.

Jag och mitt numera ex köpte ju inte ens nåt vettigt då jag tagit lånen. Det var mest pizza och ren skit varje gång.

Med tanke på hur jag mådde dessa år som jag drog på mig skulderna så är jag ändå glad att jag ALLTID betalade hyran och elen i tid. Det fanns gånger då jag behövde skjuta lite på hyran men det berodde på sånt jag inte kunnat påverkat ( Försäkringskassan ). Men jag såg alltid till så hela hyran för alla månader blev helt betalda till slut.

Jag drog på mig skulderna för att jag inte alls mådde bra psykiskt. Det var som en slags tröst att handla, även fast jag inte hade råd. Sms-lån tog jag för jag märkte det var så enkelt. En hel del på avbetalning. Fakturor jag inte betalade i tid. Skyhöga telefonräkningar och skaffade flera abonnemang för att jag ville ha en ny telefon eftersom jag kastade sönder nästan alla under mina vredesutbrott.

Snabblån/sms-lån är nåt av det värsta som finns. Jag skulle ALDRIG råda någon att ta dessa lån. Har du inte pengarna nu, så lär du nog inte heller ha pengar sen för att betala tillbaka. Skyhög ränta också.  Visst, är det verkligen kris och då menar jag KRIS och man inte kan låna pengar av någon i sin närhet.. DÅ kan man. Men som sagt bara om det är rejäl kris och inte för att betala mat, bio, smink, kläder.

Snart är jag fri mina skulder och fri Kronofogden!

 

Telefonfobi , Tapetsering (igen) samt förvaltare

Jag shockade mig själv rejält för en liten stund sedan och ringde Östersundshem och bad om dom papper som behövs då jag ska tapetsera om. Det vill säga papper på hur stor lägenhetsfond jag har, vilka dom samarbetar med etc. Jag vet inte varför, men jag blir nervös i onödan då jag ska ringa någonstans. Jag drar mig så mycket för att ringa fast jag vet att det inte är nåt farligt. Jag har nog alltid haft jobbigt med att ringa och det har ju inte alls hjälpt mig att träna på detta då jag har haft andra som gjort detta åt mig.

Jag minns hur stolt jag var över mig själv den gång för 10-11 år sedan då jag kom på att jag nog behövde gå till tandläkaren för vanlig koll. Jag ringde till dom tandläkare som jag gått då jag gick i skolan ( i Odensala och Brunflo ), men eftersom det var för lång tid som gått sist jag var dit så fick jag ringa till en annan tandläkare istället. Jag satte mig med telefonkatalogen och ringde första kvinnliga tandläkare jag hittade. Det gick ju jättebra!!

Jag tycker det är jobbigt att ens ringa till farmor och pappa. Pappa har jag riktigt bra kontakt med, som ni har kunnat läsa. Farmor vill jag ju ha bra kontakt med, eller ja jag har ju det egentligen men jag pratar så sällan med henne. Då jag var lien var jag ofta hem till farmor och jag trivs med henne väldigt mycket faktiskt, även om hon är som hon är numera dvs hon börjar bli gammal och det märks.

Mamma är väl den jag kan ringa till och inte har några som helst problem att ringa till då jag väl ringer henne.

Det är faktiskt ganska jobbigt att jag inte klarar av att ringa myndigheter, pappa, farmor eller andra ställen. När det gäller myndigheter så är det bra att jag nu har en förvaltare ( samma man som var min god man innan ). Jag slipper tänka på att ringa till försäkringskassan tillexempel.

Jag vet inte varför det är såhär för mig?

Är det någon av er som känner igen sig?

Är det någon slags telefonfobi?

Förresten så har jag inga som helst problem med att berätta att jag har en förvaltare, det är det många som har av många olika anledningar. Jag har en för att underlätta för mig i min förändring av mitt liv till det bättre. Jag slipper tänka på vissa saker och kan fokusera mer på andra. Vilket behövs. Jag var starkt emot detta med förvaltare först men jag har själv kontrollen över mina pengar som är över efter att räkningarna är betalda och jag trodde inte jag skulle få ha det så.

Viktigt möte

Imorgon vid 15 tiden har jag ett viktigt möte att gå på och det är inne i stan. Jag kommer då alltså behöva åka in till stan, men det är lugnt har fixat skjuts så jag behöver inte känna någon oro över att behöva ta buss. Är nervös inför mötet och extra nervös eftersom jag inte har träffat denna person innan, bara pratat lite hastigt i telefon. Det kommer gå bra, det vet jag. Jag vet att det är lite lite info jag ger er men jag kan säga som så att det har att göra med att jag ska få en förvaltare istället för en god man och det är det som mötet går ut på. Min förvaltare blir med 99% säkerhet samma person som nu är min god man.