Omtyckt
I fredags då jag kom till dagliga verksamheten så hörde jag en av de andra tjejerna fråga efter mig. Tydligen frågas det efter mig ibland. Jag har ju av personalen där fått veta att de andra tjejerna gillar mig. Så, detta gör ju att jag inte vill sluta helt. Jag får helt enkelt fortsätta som jag gjort, ta mig dit dagar jag känner att jag orkar helt enkelt.
Det är just därför dv är det bästa för mig. Jag kan inte ha ett vanligt jobb då jag aldrig vet från dag till dag om jag orkar iväg eller inte. Det hade inte fungerat alls. Jag vill ju kunna, men min hjärna sätter stopp. Nu var jag iväg två gånger denna vecka, måndag och fredag, men jag blev ändå så trött i kropp och hjärna att jag sovit bort stor del av helgen. Jag blir mest trött av bussåkandet.
Jag har ju inte alls samma behov som de andra där. Jag klarar ju mig helt själv så ibland har det känts som att jag inte hör hemma inom dv. Men det finns ju inte så mycket annat för mig att välja mellan.