Älskade

Kan december ställas in?

Det slår som aldrig fel…

Runt den här tiden varenda år börjar jag må sämre psykiskt än jag gjort under resten av året. Jag avskyr den här tiden på året. Det känns bara negativt för mig och önskar att jag bara kunde lägga mig och sova och vakna upp 1 januari så jag slapp min födelsedag och julafton.

Det blir ett år till helt ensam. Men i år är det ju inte så mycket att göra åt heller på grund av pandemin.

Jag har inte många minnen av en bra julafton eller födelsedag. Övergreppet jag var med om som 15 åring och faktiskt någon vecka innan jag fyllt 15 var ju runt nu också. Jag mår inte lika dåligt längre på grund av just det sexuella övergreppet men det är ju inte så konstigt om jag kommer att tänka på det runt den här tiden på året då det närmar sig jul. Hade det inte varit i närheten av en högtid så hade jag säkert inte börjat tänka på det varje år lika mycket.

Jag tänker knappt alls på övergreppet resten av året, det är som sagt runt denna tid det poppar upp i huvudet. Jag mår ju inte alls lika dåligt som under första året/åren efter men jag mår ju inte helt 100% bra heller, men det är inte heller något jag känner ett behov av att gå till någon och prata om. Det hade varit en annan sak om det varit så att jag gått och tänkt på övergreppet och hans försök att gasa ihjäl sig några gånger i veckan.

Jag har tänkt en del på farmor också senaste dagarna. Julen, en av hennes favorithögtider. Jag tänker på sista gången jag och pappa var till henne på boendet. Där hon satt framför tv’n och inte visste att det var just julafton. Det känns så jobbigt att veta att hon var så dement att hon inte förstod vilken dag det var.  Det var jobbigt att vara dit, jag vet att pappa inte ens egentligen ville dit men han var dit ändå. Jag fick ju dessutom en sista kram av farmor då. Jag var inte mer dit sen då det var alltför jobbigt för mig. Farmor var min bästa vän då jag var liten så det gjorde ju så ont att veta att hon inte visste vem jag var. Vi vet att hon fick besök av andra så ingen behöver komma med elaka kommentarer om just det.

Jobbig dag

Det har varit en lite extra tung dag idag. Jag tycker verkligen inte om dessa speciella dagar alls längre. Fars dag… Tur att denna dag snart är över.

Klar för i år

Igår hade jag verkligen ingen lust att gå ut, det regnade och blåste  så hemskt. Men, tur nog så lugnade det ner sig en hel del precis då jag var tvungen att gå iväg till bussen. Jag var till tandhygienisten igen (hade avbokat förut då jag blev sjuk) och jag ville ju inte avboka denna tid endast för att det var skitväder. Nu är det klart för i år, jag slipper besöka tandläkaren igen i år alltså. Jag ska till tandhygienisten igen i februari.

Med tanke på att jag har det så bra att jag nu till och med är uppe i frikort så kommer jag se till att utnyttja detta och fortsätta gå till tandläkaren och tandhygienisten. Jag är ju dum om jag inte ser till att hålla mina tänder fina nu.

Såhär fina har mina tänder inte varit på många år och jag är fortfarande så stolt över mig själv som tagit tag i detta. Jag tog tag i det i tid också tydligen eftersom det hål som lagades först var på gränsen till att det skulle ha blivit rotfyllning istället.

Jag är så glad att jag hittade en tandläkare som är så bra och lättsam. Detta hjälpte mig mycket. Den förra jag var till för drygt 20 år sen var inte direkt lika snäll och inte direkt varsam heller. Det gör så mycket att hitta bra om det så gäller tandläkare eller läkare. Det har jag ju hittat bra både och nu, om jag nu inte får en ny läkare nästa gång jag måste iväg dit.

Ska i och för sig ta tag i och kolla upp mitt jäkla knä någon gång men är så rädd att höra att det beror på min vikt att knät är som det är.. Det beror inte på min vikt och det vet jag. Men vikten hjälper ju inte heller till då jag vet att det belastar knät. Jag måste kolla upp det innan det blir värre och det kanske är något som faktiskt går att fixa och rätta till, så jag kanske slipper ännu mer värk då jag är gammal. Det är bara så konstigt att ingenting gjordes efter att jag var iväg och kollade upp detta som liten tillsammans med pappa. Mitt ena ben är lite kortare än normalt och därav belastas mitt vänstra knä mer vilket gör att jag får ont.

Numera känner jag av det ibland beroende på vädret också, jag börjar bli som farmor var alltså det vill säga kunna förutspå vädret beroende på var jag har ont… Haha.

Ett ljus blev tänt

Efter att ha sett reklam på Facebook om att låta Fonus tända ljud åt en denna helg så valde jag att låta dom göra det åt mig för pappa.

Valde även att få bild skickad till mig.

Det är så fint av som att ha denna tjänst och speciellt bra nu i år på grund av pandemin.

Tack Fonus för att ni tände ett ljus åt vår pappa.

Cityakuten

För någon dag sen funderade jag på om det går att se Cityakuten (ER) någonstans. Nu ikväll såg jag ett inlägg i en grupp på Facebook att den finns på CMore. Jag blev nog lite för glad då jag läste det.

Så nu tittar jag på Cityakuten, ÄNTLIGEN.

 

Jag älskar denna serie och självklart var detta även det en serie som jag och pappa brukade titta på då jag bodde hemma.

I skrivande stund finns endast första säsongen att se på just CMore.

Har du någon favoritserie som är från -90 talet?

Pappa, jag och musik

Vissa gånger är det lite extra jobbigt med musiken och vad jag får upp under Release Radar på Spotify. Det märks att jag och pappa gillade samma sorts musik. Ja, egentligen är jag så kallad allätare och han började lyssna mer och mer på sånt jag gillar (eh, Atomic Kitten, Britney, Westlife) en del år innan han dog. Jag tror mer att han som jag lyssnade mycket på dessa då han saknade då jag bodde hemma hos honom och han ju då fick höra den sortens musik. Jag lyssnade och lyssnar ju också på sånt han lyssnade på mycket då jag bodde hemma. En låt som jag lyssnar på ofta och som jag faktiskt hört i flera år då jag bodde hemma är Emerson, Lake and Palmer – Daddy. Den är väldigt sorglig men jag älskar den.

Förra veckan släpptes en del musik med grupper och artister som pappa gillar och självklart låg ju dessa under min Release Radar, så det blev ju lite jobbigt.

Nu idag fanns det igen musik där från grupper och artister han gillar. Bruce Springsteen, Roger Waters, Pink Floyd och pappas husgud Ulf Lundell. Men så läggs ju dessa dit på den spellistan varje fredag natt eftersom jag ju själv lyssnar en hel del på just dessa.

Musiken är något jag och pappa hade gemensamt. Jag saknar så mycket dessa kvällar jag var ner till honom och åt middag och sen lyssnade på musik och såg på konserter. Han gillade ju dessutom Per Gessle så det var tråkigt att han inte orkade följa med då han var på Yran för 3 år sedan drygt. Nej, pappa hade inte råd men jag hade självklart bjudit honom då om han hade orkat. Men vi har faktiskt varit på Yran tillsammans, då Melanie C var här.

 

Gammal bild