Älskade

Ett ljus blev tänt

Efter att ha sett reklam på Facebook om att låta Fonus tända ljud åt en denna helg så valde jag att låta dom göra det åt mig för pappa.

Valde även att få bild skickad till mig.

Det är så fint av som att ha denna tjänst och speciellt bra nu i år på grund av pandemin.

Tack Fonus för att ni tände ett ljus åt vår pappa.

Cityakuten

För någon dag sen funderade jag på om det går att se Cityakuten (ER) någonstans. Nu ikväll såg jag ett inlägg i en grupp på Facebook att den finns på CMore. Jag blev nog lite för glad då jag läste det.

Så nu tittar jag på Cityakuten, ÄNTLIGEN.

 

Jag älskar denna serie och självklart var detta även det en serie som jag och pappa brukade titta på då jag bodde hemma.

I skrivande stund finns endast första säsongen att se på just CMore.

Har du någon favoritserie som är från -90 talet?

Pappa, jag och musik

Vissa gånger är det lite extra jobbigt med musiken och vad jag får upp under Release Radar på Spotify. Det märks att jag och pappa gillade samma sorts musik. Ja, egentligen är jag så kallad allätare och han började lyssna mer och mer på sånt jag gillar (eh, Atomic Kitten, Britney, Westlife) en del år innan han dog. Jag tror mer att han som jag lyssnade mycket på dessa då han saknade då jag bodde hemma hos honom och han ju då fick höra den sortens musik. Jag lyssnade och lyssnar ju också på sånt han lyssnade på mycket då jag bodde hemma. En låt som jag lyssnar på ofta och som jag faktiskt hört i flera år då jag bodde hemma är Emerson, Lake and Palmer – Daddy. Den är väldigt sorglig men jag älskar den.

Förra veckan släpptes en del musik med grupper och artister som pappa gillar och självklart låg ju dessa under min Release Radar, så det blev ju lite jobbigt.

Nu idag fanns det igen musik där från grupper och artister han gillar. Bruce Springsteen, Roger Waters, Pink Floyd och pappas husgud Ulf Lundell. Men så läggs ju dessa dit på den spellistan varje fredag natt eftersom jag ju själv lyssnar en hel del på just dessa.

Musiken är något jag och pappa hade gemensamt. Jag saknar så mycket dessa kvällar jag var ner till honom och åt middag och sen lyssnade på musik och såg på konserter. Han gillade ju dessutom Per Gessle så det var tråkigt att han inte orkade följa med då han var på Yran för 3 år sedan drygt. Nej, pappa hade inte råd men jag hade självklart bjudit honom då om han hade orkat. Men vi har faktiskt varit på Yran tillsammans, då Melanie C var här.

 

Gammal bild

Kan själv!

Jag har säkert skrivit om detta förut och inte bara en gång heller, men jag är så stolt över detta så det tåls att upprepa helt enkelt.’

Jag kan inte riktigt förstå hur långt jag har kommit och då även utan hjälp av psykiatrin.

Tänk er att jag hade så hemsk social fobi för mindre än 10 år sedan. Jag kunde ha handen några centimeter ovanför dörrhandtaget till ytterdörren och få panikattacker. Nu går jag ju ut som att det inte är nåt, så som det ska vara. Klär på mig och går ut. Jag lyssnar nästan aldrig på musik heller för den delen då jag är ute och det var något som jag behövde göra varenda gång jag var ut om det så bara var att gå ut med soporna.

Jag tror att det varit lättast för mig att bli fri min sociala fobi genom att ta det i min egna takt och på det sätt som fungerat bäst för mig. Jag har ju dessutom varit tvungen att gå och handla själv efter att jag och M gjorde slut. Pappa kunde ju hjälpa mig men han ville ju samtidigt att jag skulle försöka själv för han förstod ju att jag skulle klara av det även om det kan bli jobbigt.

Han jobbade många år inom psykiatrin och jag vet han träffade en del som hade social fobi men där föräldrarna gjorde helt tvärtom vad man egentligen bör, det vill säga låta sitt barn försöka själv och vara den som handlar åt en och hjälper med precis allt. Jag fattar ju att ens föräldrar vill sitt barns bästa, men ibland kan det göra saken värre som med social fobi. Om andra handlar och går ut med soporna eller ringer varenda viktiga samtal så behöver man ju inte bry sig alls själv och man kommer ju aldrig bli fri sociala fobin.

Jag var alltid helt slut i hela kroppen efter att ha varit till Coop som ligger knappt 5 minuters gångavstånd från mig under det första året. Jag började ta bussen ibland då jag skulle till pappa på middag. Det är inte långt att gå dit han bodde men jag behövde ju som aldrig ta bussen annars så det var ju smart att ta bussen den korta biten ändå, jag började gå dit och hem sen efter varje gång jag varit dit på middag.

Jag började gå och handla tidig morgon och då handlade jag så pass mycket som jag orkade bära och såg till att jag handlade så det räckte i flera dagar. Jag hade då alltid hörlurarna med mig så jag kunde koncentrera mig mycket bättre på det jag skulle göra. Musik har varit till mycket stor hjälp för mig för att bli av med min sociala fobi.

Tänk att jag numera klarar av att ringa till Hälsocentralen, jag klarar att gå till Coop utan att bli helt slut, jag åker buss, jag kan ställa frågor (som hos tandläkaren förra veckan), jag kan prata för mig själv och behöver inte någon lapp där jag skrivit upp vad jag vill ha sagt om jag ska träffa läkare…

Jag har kommit en bra bit.

 

Jag kan ju till och med åka till S och med BYTE från tåg till buss och så tvärtom på hemvägen. Jag kan till och med tänka mig att byta tåg i Stockholm, vilket aldrig gått förr för mig.

Jag är faktiskt stolt över mig själv som kommit så långt som jag gjort utan att ha hjälp från psyk/KBT etc. Men bara för att det fungerat bra för mig utan hjälpen så behöver det inte göra det för dig som eventuellt har dessa problem jag haft. Det bästa är ju nog egentligen att få hjälp av kunniga personer.

Hade jag inte blivit så fri från sociala fobin som jag blivit så hade jag absolut inte varit på Yran då Gessle var dit. Jag var dit ensam dessutom! Önskar jag hade fått med mig pappa då men han orkade inte.

 

Mysiga dagar

I helgen har jag haft besök av mamma. Det var tänkt att hon skulle stanna två nätter men det blev tre. Det var mysigt att ha henne här några dagar. Jag är ju annars ganska ensam. Vi gjorde ingenting speciellt, men så är ju jag och mamma det vill säga vi trivs bra att sitta hemma och framför tv´n. Vi behöver inte göra saker varje gång vi ses och varenda dag.

Det är så kul att höra henne säga hur förändrad jag är, hur fint jag har fått det hos mig, att jag är så duktig på att inreda och massa beröm!

För en del år sedan så vågade ju knappt någon säga nåt i fall jag skulle ta det fel och reagera med ett vredesutbrott, men jag är inte så alls längre. Vi kan faktiskt prata om ALLT nu utan att jag ska ta något helt fel.

Får se när vi ses nästa gång.

 

Jag fick en Michael Kors väska såld under helgen också, så det var en mycket bra helg. Två kvar att sälja nu då.

 

2 år sedan urnsättning

Det känns så himla konstigt, men idag är det två år sedan pappas urnsättning. Det var en så fin och väldigt varm dag då. Det kunde inte bli bättre faktiskt, endast syskonen och deras pojkvän och flickvän och inga mer än så. Även om jag vet att pappa hade många vänner som gärna hade kommit på en begravning i kyrkan så var detta ändå det bästa och finaste sättet. Jag, lillasyster och lillebror höll alla tre i repet för att sänka ner urnan i det hål i marken som hade förberetts, jag höll längst  ner då jag är äldst, sen min syster och sen lillebror.

Pappa vänner vet om var de kan ”besöka” honom.

Att tiden går så fort, det är det som känns så himla konstigt. Vissa dagar känns det som att det bara var 6 månader sen drygt.