Dagarna

Ibland blir jag galen på mig själv

Det har ju varit så bra med sömnen ett bra tag nu och jag har  klivit upp i mer normal tid, men så nu sen några dagar så spenderar jag större delen av dagen i sängen. Jag klev upp ur sängen för drygt en timme sedan ( i skrivande stund är klockan 18.55).  Idag sov jag mest, det är ju skönt, men samtidigt så går ju en hel dag bort. Inte för att jag ändå skulle göra så mycket under dagtid men ändå. Hade ju tänkt dammsuga idag men det får jag hoppa över för jag vill inte dammsuga efter klockan 18 om det inte är helt nödvändigt. Jag är en snäll granne och försöker vara så tyst jag kan även fast jag vet att min dammsugare inte låter lika mycket som min gamla och att det är ok att dammsuga om jag nu vill det. Jag tvättar inte heller heller efter 19 tiden. Jag har ju egentligen hela dagarna på mig att städa och tvätta så ser inte någon anledning till att ta sånt under kvällstid.

Jag kan ju göra saker på nätterna också som inte låter en massa, men det känns bäst att ha något att göra då jag väl har dygnet rätt.

Efter mitt förra inlägg angående om att pynta inför jul så bestämde jag mig för att jag ändå ska byta gardiner och ställa fram ljusstaken i köksfönstret idag, men det blev inte alls så.

Nu hoppas jag på att jag inte får fel helt på dygnet i flera veckor igen, något jag tydligen får oftast vintertid av någon konstig anledning.

Julpynta?

Jag vet inte hur jag ska göra i år då det gäller mitt lilla pyntande inför julen. Ska jag byta gardiner i köket och sätta dit ljusstaken i fönstret mest för att det blir lite mysigare eller ska jag helt enkelt bara strunta i det i år? Vi får se hur jag gör helt enkelt.  Jag har som inte lust alls med att ens tänka på jul i år. Men det kan ju vara bra att få byta gardiner och passa på att tvätta gardinerna jag har nu i köket.

Gammal bild

 

Bloggen och avbetalning

Jag funderade ett tag på hur jag ska göra med denna blogg. Jag har fått räkning om förnyelse från one.com och den var på över 1200 kronor i år vilket gjorde att jag kände att detta inte kommer att fungera alls. Jag betalar ju av på arvodet till min nu före detta god man och hade jag inte gjort det hade jag ju haft råd att betala redan då jag fick räkningen förra veckan.

Jag sålde en väska för några dagar sedan  och jag hade tänkt att min före detta god man skulle få dessa pengar som del av avbetalningen plus den normala summan han får överfört varje månad så det inte var så mycket kvar att betala, men nu tar jag dessa och betalar bloggen istället.  Han kommer ju få betalt, men det tar lite längre tid.

Nu har vi bestämt ändå sen förut att han får det som blir över efter allt är betalt varje månad vilket ju ändå fungerar bra, huvudsaken är ju att han ändå får det han har rätt till.

Jag har inte behövt betala arvode förr för god man eller förvaltare, men jag fick ju ett arv förra året vilket gjorde att min inkomst ökade och då gjorde att jag hamnade över gränsen över hur mycket man får ha i inkomst innan man måste betala för god man/förvaltare.

Även fast jag inte skriver varenda dag längre så känns bloggen viktig för mig. Jag skulle sakna den mycket om jag inte lade ner den helt.

Så,  bloggen kommer överleva minst ett år till nu.

Nej, jag vägrar övergå till någon gratis bloggportal.. Haft det förut och vägrar tillbaka till det.

 

Kan december ställas in?

Det slår som aldrig fel…

Runt den här tiden varenda år börjar jag må sämre psykiskt än jag gjort under resten av året. Jag avskyr den här tiden på året. Det känns bara negativt för mig och önskar att jag bara kunde lägga mig och sova och vakna upp 1 januari så jag slapp min födelsedag och julafton.

Det blir ett år till helt ensam. Men i år är det ju inte så mycket att göra åt heller på grund av pandemin.

Jag har inte många minnen av en bra julafton eller födelsedag. Övergreppet jag var med om som 15 åring och faktiskt någon vecka innan jag fyllt 15 var ju runt nu också. Jag mår inte lika dåligt längre på grund av just det sexuella övergreppet men det är ju inte så konstigt om jag kommer att tänka på det runt den här tiden på året då det närmar sig jul. Hade det inte varit i närheten av en högtid så hade jag säkert inte börjat tänka på det varje år lika mycket.

Jag tänker knappt alls på övergreppet resten av året, det är som sagt runt denna tid det poppar upp i huvudet. Jag mår ju inte alls lika dåligt som under första året/åren efter men jag mår ju inte helt 100% bra heller, men det är inte heller något jag känner ett behov av att gå till någon och prata om. Det hade varit en annan sak om det varit så att jag gått och tänkt på övergreppet och hans försök att gasa ihjäl sig några gånger i veckan.

Jag har tänkt en del på farmor också senaste dagarna. Julen, en av hennes favorithögtider. Jag tänker på sista gången jag och pappa var till henne på boendet. Där hon satt framför tv’n och inte visste att det var just julafton. Det känns så jobbigt att veta att hon var så dement att hon inte förstod vilken dag det var.  Det var jobbigt att vara dit, jag vet att pappa inte ens egentligen ville dit men han var dit ändå. Jag fick ju dessutom en sista kram av farmor då. Jag var inte mer dit sen då det var alltför jobbigt för mig. Farmor var min bästa vän då jag var liten så det gjorde ju så ont att veta att hon inte visste vem jag var. Vi vet att hon fick besök av andra så ingen behöver komma med elaka kommentarer om just det.

Snälla ni!

Jag faktiskt tacksam i år  för att jag är så van att vara hemma jämt och dessutom inte har några problem med det. Jag trivs bra så, men det är ändå ensamt. Jag riskerar få tillbaka min sociala fobi men hellre det än eventuellt dödssjuk. Det har börjat ta emot lite för mig att ens gå ut med soporna, men det är inte alls så illa att jag får panikattacker bara att ha handen drygt 5 centimeter ovanför dörrhandtaget.

Jo jag har varit ut. Men att vara till tandläkaren var ett måste för mig. Hade jag väntat ett tag till hade jag fått ont och behövt rotfyllning istället. Avbokade dessutom ena tiden då jag var dålig, extremt trött och hade feber.

Annars håller jag mig hemma, förutom att vara ut med sopor då men det är ju något av ett måste.

Insåg att jag kan handla på faktura från Ica dessutom så det underlättar en del, då kan jag få maten levererad hem och direkt till min dörr. Ja, det kostar ju att ta hemleverans men så är ju Coop nära mig ganska dyr så dessa 99 kronor som det kostar att handla från Ica gör mig inget. Jag handlar ju så klart inte för mer än vad jag har råd att betala sen då fakturan kommer. Jag har handlat mat online en hel del i år och jag tycker det är så skönt att få kunna göra så.

Jag önskar fler kunde ta sitt ansvar och inte leva på exakt som vanligt.

Det är inget måste att träffa vänner och festa eller gå ut och dricka nu till exempel. Eller gå i butiker och shoppa. Resa utomlands? Är ni helt dumma? Bara för att det går så måste man inte.

Det är en pandemi och antalet sjuka ÖKAR väldigt mycket just nu…

Klar för i år

Igår hade jag verkligen ingen lust att gå ut, det regnade och blåste  så hemskt. Men, tur nog så lugnade det ner sig en hel del precis då jag var tvungen att gå iväg till bussen. Jag var till tandhygienisten igen (hade avbokat förut då jag blev sjuk) och jag ville ju inte avboka denna tid endast för att det var skitväder. Nu är det klart för i år, jag slipper besöka tandläkaren igen i år alltså. Jag ska till tandhygienisten igen i februari.

Med tanke på att jag har det så bra att jag nu till och med är uppe i frikort så kommer jag se till att utnyttja detta och fortsätta gå till tandläkaren och tandhygienisten. Jag är ju dum om jag inte ser till att hålla mina tänder fina nu.

Såhär fina har mina tänder inte varit på många år och jag är fortfarande så stolt över mig själv som tagit tag i detta. Jag tog tag i det i tid också tydligen eftersom det hål som lagades först var på gränsen till att det skulle ha blivit rotfyllning istället.

Jag är så glad att jag hittade en tandläkare som är så bra och lättsam. Detta hjälpte mig mycket. Den förra jag var till för drygt 20 år sen var inte direkt lika snäll och inte direkt varsam heller. Det gör så mycket att hitta bra om det så gäller tandläkare eller läkare. Det har jag ju hittat bra både och nu, om jag nu inte får en ny läkare nästa gång jag måste iväg dit.

Ska i och för sig ta tag i och kolla upp mitt jäkla knä någon gång men är så rädd att höra att det beror på min vikt att knät är som det är.. Det beror inte på min vikt och det vet jag. Men vikten hjälper ju inte heller till då jag vet att det belastar knät. Jag måste kolla upp det innan det blir värre och det kanske är något som faktiskt går att fixa och rätta till, så jag kanske slipper ännu mer värk då jag är gammal. Det är bara så konstigt att ingenting gjordes efter att jag var iväg och kollade upp detta som liten tillsammans med pappa. Mitt ena ben är lite kortare än normalt och därav belastas mitt vänstra knä mer vilket gör att jag får ont.

Numera känner jag av det ibland beroende på vädret också, jag börjar bli som farmor var alltså det vill säga kunna förutspå vädret beroende på var jag har ont… Haha.