Mina tänder, igen

Idag var jag till tandhygienisten och fick beröm för hur jag skött mina tänder och att mitt tandkött är mycket friskare nu. Jag ska bara bli lite bättre, så kommer det bli helt bra. Med tanke på att jag haft så svårt för att att borsta tänderna i hela mitt liv så är detta så bra gjort av mig. Jag vet inte varför jag inte borstat mina tänder som en normal människa men men. Jag var tydligen svinjobbig som liten då tänderna skulle borstas. Jo, det är ju många barn men ändå. Jag har ju fått höra hur jobbigt jag tyckte att det var.

Idag fick jag se hur mitt tandkött och mina tänder såg ut första gången jag var dit och det var ingen vacker syn. Det syntes väl att jag inte skött mina tänder alls och inte besökt en tandläkare på cirka 20 år.  Det är ju faktiskt bra att få se en eller flera före bilder så man kan jämföra.

Jag ska iväg i maj nästa gång.  Passar på att komma iväg nu då jag väl börjat och dessutom kostar det inte mig något just nu då jag kommit upp i högkostnadsskydd.

Nu kommer jag ju sköta mina tänder så mycket bättre. Jag borstar så fort jag vaknar varje dag och är det sista jag gör innan jag går och lägger mig. Jag använder Flux och kör med plackers. Från att nästan aldrig borsta tänderna till att göra det varje dag är bra gjort för mig faktiskt.

Nu ska jag snart gå och lägga mig och imorgon ska jag försöka komma iväg på den promenad jag ska gå på enligt överenskommelse med sjukgymnasten. Har bara så ont i låren sen igår, så får se. Sen om det är halt med så vägrar jag.

Godnatt.

 

Sjukgymnasten igen

Idag var jag till sjukgymnasten igen. Fick beröm över hur bra jag skött mig med övningarna jag fick sist och han tyckte att jag skulle få lite jobbigare övningar samt fysisk aktivitet  på recept.  Mina knän är mycket bättre nu och nu ska det fokuseras mer på förebyggande.

Jag ska iväg i mitten av mars igen. Hoppas att jag kommer kunna ta primaterna jag ska till dess. Måndag, onsdag och fredag är ju tanken. Idag blev det inget för jag fick bara cirka två timmars sömn och ville bara hem och sova en stund.

Vitaminbomb

Förra veckan började jag med dessa plus en brustablett c-vitamin. Känner mig redan något piggare och huvudvärk har jag sluppit vakna upp med varenda dag 👏👏👏. Jo hade ju huvudvärk förra veckan men inte sådan jag har vaknat upp med så länge nu.

Kan ju även bero på att jag ätit lite mer normalt också. Lagat maten istället för att leva på frysta maträtter  även fast det är sådant som tar drygt 10 minuter att tillaga i många fall så är det ju ändå bättre.

Men jag har ju helt klart nog haft brist på bland annat järn  D – vitamin får jag ju knappt något av då jag så sällan är ute.

Jag har börjat känna mig piggare också, vilket är så skönt då jag känt så trött och nere i flera månader. Jag vet att det kan ju ett tag innan kroppen blir van av diverse tabletter, men jag tycker mig ändå känna en viss skillnad efter denna dryga vecka som ätit mer normalt (även fast jag äter en gång om dagen många gånger…) och tar vitaminer.

10 månader skadefri

Jag har skrivit upp i anteckningar i telefonen varje gång jag skurit mig själv  (självskadebeteende). För att ha koll samt för att se hur länge jag klarar att stå emot från gång till gång. Jag raderar det datum som står och skriver det nya datumet, börjar om min räkning av dagar helt enkelt om jag inte har kunnat stå emot.

Jag rensade en del nyss bland anteckningarna och såg då så klart det senaste datumet som jag sist skar mig. 12 april 2020. Jag ska fira då det har gått 1 år tror jag, om jag inte sabbar det vill säga! Att klara av att motstå att skada sig själv när man har eller har haft ett självskadebeteende är starkt gjort. Jag har ju inte ens fått någon hjälp med detta så jag har helt på egen hand kommit så långt som jag gjort när det gäller detta. Förr skar jag mig mer eller mindre varje dag. Eller skadade mig själv på andra sätt så jag har ärr lite här och var på kroppen.

Jag har ju gjort det sen jag var runt 17-18 år och är 37 år nu. Jag har dock inte skadat mig själv alls lika mycket senaste åren tack och lov. Men så har jag inte haft sån hemsk ångest som fått mig att gå så långt heller. Det var hemskt en tid efter pappas död.  Jag har ju dessutom aldrig skadat mig så illa så det har behövts sys. Jag ville bara känna smärtan från annat ställe än bara inom mig helt enkelt. Svårt att beskriva för någon som inte vet hur det är. I alla fall så mådde jag så dåligt en tid efter pappas död att jag skar mig själv en gång och jag brukar få dåligt samvete nästan efter varje gång det hänt. Den gången fick jag inte det eftersom jag mindes pappas ord. ”Det är okej att falla tillbaka ibland. Det är som ett slags missbruk”.

Pappa jobbade många år inom psykiatrin och träffade många unga som skar sig själv, men mycket värre än vad jag gjort/gör så han var aldrig så orolig för mig vad gäller det där, inte vad han sagt till mig. Jag har dessutom varit noga med att rengöra och lägg om såret direkt efteråt.

Men jag fattar att mina föräldrar var oroliga som fan då det var som värst i mitt liv och jag mådde som allra sämst psykiskt.

 

Kom att tänka på en sak

När jag går till Coop så spänner jag mig tydligen helt ovetandes. Jag blir helt slut i kroppen många gånger och har fått lägga mig i soffan och vila då jag kommit hem igen. Helt svettig också vissa gånger trots att det är minusgrader och jag knappt klätt mig varm med mössa, vantar och halsduk. När jag tar mina ytterst få promenader så spänner jag mig inte alls och jag blir bara så där skönt och lätt slut i kroppen.

Märkligt.

Kanske förknippar Coop med panikattacker och hur jobbigt jag har tyckt det vara att gå dit utan att jag ens förstått det själv. Men jag har inte haft ens i närheten av en panikattack på Coop på över ett år nu.

Sen verkar det som jag spänner mig mer på vintern också för jag tror det är halt och går som att det vore halt en bra bit från mig till affären. Trots att det är jäkla massa med snö. Men det kan ju så klart vara halt under snön.

Jag måste lära mig att försöka slappna av helt enkelt.

Mitt knä poppade ju inte alls något under min 2,3 km promenad i fredags men nu då jag var och köpte lite lördagsgotta så poppade det till då och då när jag satte ner foten. Det måste ju vara att jag faktiskt går och spänner mig helt enkelt.

Första på många månader

I eftermiddags var jag ut på min första promenad på mycket länge. Jag blev lite förvånad hur okej min kondition ändå var med tanke på att jag mest varit hemma och knappt rört mig mer än någon enstaka kort promenad till mataffären eller buss.

Det var runt -14 c idag och jag var ju så dum i vanlig ordning att jag inte klädd på mig ordentligt. Många gånger verkar jag knappt ens veta vad mössa, vantar och halsduk är.  Nästa gång jag är ut ska jag klä mig bättre.

Idag är andra dagen på raken som jag inte känt mig så trött och knappt orkar eller velat göra något. Jag kände dessutom att jag borde ut och gå lite då och då på grund av mitt knä. Mitt knä blir ju inte direkt bättre av mitt sittande i soffan mest hela dagarna.

Det gick bra att gå ut och gå och jag känner mig helt ok i knät just nu. Jag har ju varit rädd att det skulle bli värre ju mer jag anstränger det så därför har jag dragit ut på det med att gå ut och gå.

Det är ju inte långt jag går men det räcker.  Det tar drygt 35 minuter att gå i normala fall men idag tog jag lite kort så det blev 43 minuter.