Sådär med mig

Gjorde mig i alla fall iordning för att ta mig iväg till dv idag. Det är ändå bra av mig att ens försöka. Förr hade jag bara skitit i det och inte ens försökt komma iväg, inte ens hört av mig dit jag ska. Inte ens gjort mig iordning. Jag skickar ett sms minst 20 minuter innan jag ska komma den dag jag inte orkar ta mig iväg.
 
Men kan inte låta bli att bli besviken över mig själv när jag verkligen inte tar mig iväg. Jag vet att de på dv faktiskt förstår och de vet om hur jag har haft det i många år med social fobi etc och tycker att jag är duktig som kommer iväg en gång i veckan i alla fall.
 
Hade jag bara behövt gå dit och inte ta buss hade det nog kanske gått lättare. För att sätta mig på buss när jag mår som jag gör fungerar inte. Nej, jag får inte ha färdtjänst då jag ändå klarar av att åka buss dom dagar jag mår bättre på. Frågade om just färdtjänst för en del år sedan och det blev nej med en gång så det är ju ingen idé att ens försöka nu heller. Sen är jag för frisk för det. Så, ingen behöver fråga om det. 
 
När jag får panikattack i badet så är det inte bra med mig. Fått det två gånger nu. Badet är ju en slags trygghet för mig. Men ska jag börja få panikattack varje gång jag badar så är det slut med badandet. Har även fått panikattacker då jag duschat, vilket resulterar i att jag många gånger drar mig för att just duscha. Ja, jag duschar men jag får verkligen tvinga mig själv ibland och jag tar alltid en snabb dusch innan jag ska till dv. 
 

Bild från igår

 
 

Denna vecka

Jag kom iväg tre gånger till dagliga verksamheten denna vecka. Är stolt över mig själv varje gång jag tagit mig iväg. I fredags, alltså igår, så mådde jag inget vidare psykiskt men jag tog mig iväg ändå. 

I torsdags kom jag till dagliga ca en timme tidigare än vad jag brukar. Jag hade tid hos tandläkaren innan och det kändes så onödigt att åka hem och sen åka iväg direkt igen. Så, jag tog mig en liten promenad. Det var lite jobbigt att gå på grund av smått halt och slaskigt men jag har ju bra skor. 

Jag kommer nästa fredag bli klar med den diamond painting jag hållit på med ett bra tag nu. Jag hoppas att det blir så, men det beror ju lite på hur jag mår och om jag kommer iväg som det är tänkt.  Den är lite dåligt gjord/lagd, men den blir okej då den är färdig. Jag börjar med att vara iväg även tisdagar från kommande vecka dessutom. 

Tvätta håret

Ibland har jag perioder då jag tycker bara tanken på att tvätta håret är jobbigt. Eller duscha. Att jag inte tänker på hur skönt det är efteråt? Tar så emot. Jag fattar inte varför. Men det är psykiskt, så mycket vet jag ju. Just det att tvätta håret är alltid det som tar emot som mest då jag är inne i lite sämre perioder. Jag tycker ju inte att jag är i en av mina perioder nu men det kanske jag ändå är utan att jag ens reflekterat över det. 
 
Nu har jag tvättat håret men det tog flera dagar innan jag ens gjorde det 😴. Det går ändå inte mer än drygt en vecka emellan att jag tvättar håret och jag behöver ju inte tvätta det mer än så sällan som jag ju gör. 
 
Tur att  jag badar en två gånger om dagen så jag är ju ändå väldigt ren. Självklart duschar jag ju flera gånger i veckan och alltid innan jag ska iväg till dagliga verksamheten. 
 
 

Snart börjar det igen

Den 3 mars börjar jag daglig verksamhet igen. Det har ju varit stängt i en månad då på grund av den höga smittspridning av Covid-19 som varit här i Jämtland. Det ska faktiskt bli skönt att få lite rutin igen, att komma iväg (försöka) tre gånger i veckan. I år tänkte jag ju utöka dagarna också, men det blir lite senare och kanske till och med efter sommarledigheten.  Känns ovant för mig att skriva eller säga att jag längtar till att få en rutin igen. 

Jag vet att det ska börja en ny på d.v och som är mer ”som jag”, det vill säga en som inte behöver lika mycket hjälp som de andra och som klarar sig själv. Det känns bra att kunna ha en till förutom personalen att kunna prata med (kan ju prata med de andra också så klart). Men en i personalen tror det blir bra och skönt för mig att ha någon som är mer som jag där. Jag vet att det är en kille yngre än mig. 

 

Jag har gått upp vid 10.00 onsdag, torsdag och fredag ändå som vanligt nu senaste veckorna. Har haft alarmet ställt på den tiden. Jag går upp då när jag ska till dagliga verksamheten, för jag somnar oftast sent och då vill jag kunna sova så länge jag kan. Jag hinner då bada och duscha och sitta en stund vid datorn. Bussen går runt 12.30. Jag tycker det är precis lagom tid jag har på mig. 

 

Undrar om det går att beställa hem ny diamond painting i mars eller april. Annars får jag väl beställa en själv och ta med mig. Det är ju en del kvar på den jag håller på med. Jag kan ju alltid ta med bok eller en av mina målarböcker och lite färgpennor också dock.

Stängt och testat mig igen

Jag fick sms från dagliga verksamheten i morse. All daglig verksamhet är stängd från 26/1 till 28/2 på grund av den stora smittspridningen. Jag är faktiskt inte ett dugg förvånad att det blir så här. Jämtland/Härjedalen har haft väldigt många fall senaste två veckorna. 

Det har varit stängt denna vecka också men öppet idag. Jag valde att stanna hemma då jag väntade på att få hem ett Covid test. Jag har känt mig lite konstigt senaste veckan och haft jobbigt med andningen. Det är inte astma och inte heller ångest. Så, jag tänkte att det var lika bra att testa mig. Jag bokade hemleverans av test i måndag och idag fredag var den enda lediga tid som fanns. Det märks att många vill testa sig nu. Detta är tredje gången jag gör sånt test och det gick ju fort att göra så taxichauffören som kom med testet satt ute och väntade på att jag skulle bli klar, annars har de åkt vidare och kommit tillbaka någon timme senare.  Jag är så tacksam för att man kan få hem test så här och speciellt när man inte har någon som kan hjälpa en att hämta på apotek eller har en bil.

 

Har jag inte Covid och jag fortsätter ha lite jobbigt med andningen när jag känner mig frisk så ska jag be om läkartid. Jag är ju överviktig så det kan ju bra att kolla upp. Dessutom hade ju pappa en lungsjukdom, fast den är inte ärftlig och mycket ovanlig och risken att jag ens skulle få den är minimal om än obefintlig. Men jag blir ju lite orolig. Jag är i alla fall så van med astma och ångest så jag vet att det inte är något av detta.  Jag har bra kondition normalt men sista två gånger jag varit till Coop nära mig (tar 5 min att gå dit) så har jag behövt stanna och vila.  Jag har självklart inte varit iväg alls till affären denna vecka. 

Vad jag vill i år

– Öka tiden jag är på dagliga verksamheten så det till slut är hela dagar och måndag – fredag som jag är dit. Jag tänker ta det i min takt och inte börja med en gång att öka dagarna. Tänkte börja med att vara iväg halva dagar som jag varit men lägga till tisdagar också.

-Börja använda mer färgglada kläder. Jag vet att jag passar i färg. Jag har beställt ett par lila leggings med nitar från Bonprix och det är ju en bra start!

-Betala av så mycket jag kan på skulderna jag har. Försöka att låta bli att handla saker på avbetalning och köpa endast sånt jag faktiskt behöver.

Vi får se hur det blir. Det jobbigaste blir skulderna, men bara jag försöker låta bli att handla när jag mår dåligt så ska det gå bra.

8 år

Idag kom jag på att det är över 8 år sedan som  jag slutade med Tramadol. Som  jag blev fri mitt missbruk. Jag kan verkligen inte fatta att jag just då jag var beroende trodde att jag ALDRIG skulle kunna klara mig utan den skiten, att jag verkligen behövde Tramadol varje dag. Min tolerans var dessutom hög. Jag kunde till slut ta 10 stycken 50 mg tabletter per gång och då har det gått långt! Jag var beroende i flera år. 

Det var drygt två veckor som var rent hemska, men sen har tiden bara gått och suget efter Tramadol har inte funnits. Eller jo, ibland då jag haft extra ont i mitt knä har jag tänkt att det vore så skönt att få ta i alla fall en tablett Tramadol men det har ju inte alls varit i närheten av hur det var då jag var beroende. Det är ungefär som då jag får tankar på att skada mig själv- Tanken kommer men jag gör det inte varenda gång längre. 

Detta missbruk är också en sak jag blivit av med helt på egen hand.  Det andra är min sociala fobi. Visst, jag kan känna av den ibland men det är ju verkligen inte alls så illa som det var förr då jag inte ens kunde gå ut med soporna. 

Jag är glad att jag inte är beroende längre. Det var ett helvete. Jag vet hur jag var, Hur mitt humör var… 

Hälsokontroll

Något som är viktigt är att gå på en årlig hälsokontroll. Jag tänker från nästa år försöka komma iväg och göra det då det är så viktigt.. Speciellt viktigt tänker jag dessutom att det är för mig på grund av min övervikt. Nog för att jag bara haft brist på vissa vitaminer och annars har alla prover varit bra, men det kan ju faktiskt ändras med tiden. Jag är lite förvånad själv varje gång jag fått provsvar och det inte ens är närheten av diabetes 2. Risken finns ju att jag kan få det i framtiden, men jag vet även hur jag kan undvika det egentligen.

Jag har blivit bättre på att söka vård överlag numera, det är ju viktigt. Det har ju inte varit något då jag varit orolig för något men läkaren har ju så klart tyckt att det var bra att jag kom in, det har ju faktiskt kunnat vara något! 

Det finns de som man kan anlita för ett så kallat  offshoreintyg vilket är något som  behövs då man ska bland annat jobba ute till havs, det är väldigt viktigt att man är frisk så man inte utgör någon fara för sina medarbetare då man har ett sådant jobb som kan vara väldigt krävande.