För en stund sedan så loggade jag in på 1177 och skickade in om att bli kontaktad. Jag skrev ett långt meddelande om hur jag mått den senaste tiden. Även hur jag har känt mig idag dvs lite hyper och pratat för mycket. Ja, jag pratar mycket normalt sätt men detta är inte likt mig. Jag kommer på mig själv att prata och ursäkta mig för det. Jag har pratat onormalt mycket snabbt den här veckan, som att jag skulle ha varit påverkad av något. Jag har inte tagit nåt, inte ens druckit alkohol. Rastlös, vilket absolut inte är likt mig.
Jag sover mycket när jag väl har lagt mig. Jag har inte behövt ta Propavan, vilket jag har om jag nu skulle behöva. Jag känner mig inte utvilad då jag vaknar så det händer att jag somnar om och sover vidare och kliver upp på eftermiddagen. Det inte är normalt. Jag kan somna vid 04 och känna mig utvilad runt 09 eller 10.00 tiden men nu senaste månaden så har det inte varit så.
Jag har börjat gråta för minsta lilla. Jag tar åt mig för mycket. Jag skriver elakt och dumt på Facebook på min profil där. Jag går till affären och handlar ja men jag tvingar mig iväg för jag vägrar riskera få social fobi igen som jag en gång haft i flera års tid förr. Jag har lätt ont i magen varje gång jag klär på mig och ska ut. Innan jag bestämt mig att gå ut så har jag inte ont i magen så jag vet att det bara är psykiskt.
Haft dumma tankar. Men inte haft sån kraftig ångest som då jag brukar skada mig själv så det är ju ändå skönt. Inte ens handlat nåt tack och lov!
Nog för att jag mår dåligt psykiskt 24/7 men den senaste månaden har det inte alls varit bra. Så pass att jag funderat på att vilja bli inlagd.
I alla fall så skrev jag ju till hälsocentral via 1177. Dock insåg jag försent att det blev fel hälsocentral men det ordnar sig ju. Jag passade på att skriva också att jag skulle nog behövt en utredning om jag har någon mer diagnos som bipolär 2. Pappa hade det och jag känner igen mig så mycket i honom (vilket jag påpekade i meddelandet).
Lovade mamma att ta kontakt med vården på måndag. Men jag kom ju på att jag lika väl kunde göra det nu med en gång så det är gjort när jag väl tänker att jag måste.
Att jag själv ser att jag behöver hjälp nu visar ju nog bara att jag faktiskt har fått nog att må så här.
