Kategori: Knopp

Jag måste hitta ett sätt att hantera mitt shoppingberoende. Jag måste hitta på nåt att göra när det ”kliar i fingrarna” och jag vill sätta mig vid datorn och shoppa. Jag har ju mitt färgläggande och jag har ju en hel del böcker att läsa och jag borde ju kunna ta till det när det där ”kliet” kommer men icke!

Tur nog så går jag ju till psykosociala enheten varannan vecka.  Vi har bestämt att jag ska be min god man att spärra (om det går) för köp med faktura hos Klarna. Det är just Klarna jag använder mig mest av.  Skulle jag behöva nåt så får jag ta postförskott eller betala med kortet om det fortfarande kommer att fungera om det blir en spärr hos Klarna.  Jag måste ändå ha hjälp av S eller mamma då jag ska köpa tågbiljett till exempel eftersom jag inte får ha bankId.

Det har mest blivit färgpennor och kläder i år. Kläder har jag ju behövt och nu behöver jag inte köpa mer kläder på länge så vida jag inte börjar rasa ner i vikt.

Jag undrar om jag börjat shoppa så mycket istället för att skära mig? Detta känns ju lite som  ett självskadebeteende även det.

Dela detta:

Knopp Övrigt Shopping

I morse hade jag telefontid med min läkare. Jag ska höja min dos Fluoxetin till 60mg och så ringer min läkare mig igen om två veckor för att se hur det gått. Just nu på 40mg känner jag inte alls att det hjälper och jag mår inte bra psykiskt. Det är som sockerpiller… Är det lika  om två veckor så ska jag testa någon annan  medicin. Lite drygt att hålla på att byta medicin och ändra doser, men det lär väl blir bra tillslut med detta.

Dela detta:

Dagarna Hälsa Knopp

Detta skrev jag igår kväll på Facebook, men tänkte att jag lika gärna kunde lägga ut det här också.

Måste skriva att jag skuldbelägger ingen speciell när jag skriver att typ ingen bryr sig. ”Typ ingen” hade jag ju inte skrivit om jag menade att inte en enda hade brytt sig.

Jag får mina ”dippar” och det är extra mycket nu då jag håller på att prova ut medicin. Just nu mår jag inte alls bra vilket märks eftersom jag knappt skriver på bloggen, jag tar inga promenader, jag shoppar som fan på nätet vilket ger mig ångest också, jag skriver kanske dumma inlägg här ( Facebook).

Ta inte åt er nån av er.

Jag är helt ensam här. Ingen som jag träffar längre här uppe. Visst trivs jag mycket i min ensamhet men det är ändå jobbigt. Det märktes väldigt tydligt hur ensam jag egentligen är när pappa dog.

Har ju de jag känner i Brunflo men jag vill inte betala flera 100kr för att åka fram och tillbaka…

Tror dessutom att jag har kraschat nu helt. För jag har lurat mig själv att det varit okej.

Men vad fan…

Pappa, farmor och Lena .

Med tanke på hur jag har mått sen innan pappa dog så är det ändå lite konstigt att jag varit så stark. Ja, jag var helt förstörd i flera veckor efter pappa, men ändå.

Mitt liv har till större delen varit skit. Jag har tagit mig ur ett flera års missbruk av tramadol själv, sociala fobin har jag nästan blivit fri helt på egen hand, jag har så gott som slutat skära mig… Jag vet bara av det att jag är starkare än jag tror….

Dela detta:

Älskade Dagarna Hälsa Knopp

I fredags fick jag ett sms från en LSS-handläggare. Jag blev både förvånad och glad att jag fick ett sms. Glad för att jag inte alltid är så pigg på att svara i telefonen och använder mig helst av sms eller e-mail. I alla fall så bokades det in en tid med henne hemma hos mig om drygt 2 veckor. Jag fick bestämma dag, tid och plats själv (hon gav tider /datum . jag kunde välja på. Detta möte är på grund av utredning inför vad jag ska få för sysselsättning.

Det känns bättre denna gång än vad det har gjort senaste två gånger jag har försökt göra nåt via Mica.  Jag  känner att jag mår bättre nu och jag kommer tvinga mig iväg även om  det känns jobbigt. Men skulle det inte gå alls för mig att komma iväg någon dag så gör det ju inget, det är det som är bra med Mica och har dom har mer förståelse. Det är ju många med olika ”problematik” som har daglig verksamhet/sysselsättning just där.

Jag vet inte riktigt vad jag vill göra förutom att det ska vara på något ställe där det är något att göra mest hela tiden. Jag vill inte vara där igen att jag får en uppgift som har beräknats ta en viss tid och jag är klar efter 15-30 minuter vilket innebär att det inte finns nåt att göra på någon eller några  timmar. Jag gillar när det är lite stressigt. Vi får se vad jag känner sen då mötet är-

Dela detta:

Hälsa Knopp Mitt nya liv

I helgen så tog jag tag i något som jag hade tänkt göra sen förra sommaren. Jag sålde pappas stereo. Jag vet att jag tog för lite i betalt, men jag bryr mig inte i det eftersom jag ville ha bort den och dessutom hamnade den hos en person  som verkar ha intresset. Jag fick ett meddelande på Facebook av köparen att han fått upp stereon och att han tyckte det lät bra. Att det lät bra är jag ju inte så förvånad över direkt, har ju varit pappas stereo.  Pappa var mycket intresserad av hi-fi.

När köparen hade hämtat stereon och åkt så kraschade jag. Jag grät och grät och var helt förstörd. Jag ringde mamma för att få prata och gråta ut lite.

Tänk att det skulle ta så hårt  för mig att sälja pappas stereo. Det är ju egentligen inte så konstigt att jag mådde som jag mådde. Det blev som ett allra sista hejdå till pappa.

Jag har kvar annat som pappa ägt så jag har ju lite minnen.

Jag hade ingen plats för stereon och jag visste inte hur jag skulle koppla ihop den ens och dessutom så drogs ju alla kablar ut från allt när jag fick hjälp av en av pappas grannar att få hem stereon till mig någon vecka efter pappas död. Jag har ju alltid velat ha den där stereon men nu blev det som det blev med den helt enkelt.

Jag är ganska säker på att pappa tycker att det är bra att jag fick bort den och att den hamnade hos någon med intresset.

Jag kan nu försöka gå vidare och behöver inte se stereon i mitt balkongrum mer. Den fick inte plats i mitt förråd så den har legat på golvet i balkongrummet hela tiden sen det att jag fick hem den till mig.

 

Dela detta:

Älskade Hälsa Knopp Mina egna foton/Instagram

Idag var det dags för ännu ett besök hos läkaren. Det var uppföljning av medicin jag fick utskrivet sist jag var dit. Eftersom jag svettas så hemskt av Sertralin som jag fick utskrivet förra gången jag var iväg till läkaren så fick jag Fluoxetin utskrivet igen. Så nu ska vi se om det blir bättre. Båda dessa mediciner tillhör samma ”familj”. Jag hade ju Fluoxetin förut för en del år sedan men valde själv att sluta.

Jag slutade med Fluoxetin förut eftersom jag trodde det var den medicinen som gjorde att min mage inte fungerade som den ska. Jag kunde äta och sen inom 10-15 minuter var jag tvungen att gå på toaletten, Jag har kommit fram till att jag inte ska äta bröd, pasta, pizza med mer men det är ju så svårt att sluta eftersom det är nåt jag gillar så mycket. Sedan så märkte jag knappt av någon effekt eftersom mitt liv var kaos under den tiden.

Jag kan börja med Fluoxetin redan imorgon, jag behöver alltså inte trappa ner på Sertralin för att sen börja med Fluoxetin.

Sömntabletterna fortstätter jag med (Propavan). Jag har en del konstiga drömmar vissa nätter men det är något jag kan stå ut med,  Så länge jag sover bra och så länge jag slipper den jäkla mardrömmen jag haft flertalet gånger. Drömde varje natt att ett flygplan kraschade i närheten av där jag bor och till slut vågade jag inte sova alls… Men det var längesen nu, fast jag är lite smått rädd att den drömmen ska komma tillbaka och lika ofta som förr. Det var på grund av denna mardröm jag för första gången ville ha nåt att sova på.

Om några veckor blir det uppföljning av Fluoxetin, men då ringer läkaren mig istället så slipper jag komma till henne.

Nu är jag ganska slut i kroppen.

Dela detta:

Hälsa Knopp Mitt nya liv

Seg dag idag. Jag  tänkte ju läsa  idag men jag har inte ens rört boken sen jag tog den med ut till soffan haha. Fått huvudvärk dessutom!
Lite ”låg” idag och känner inte för nåt alls egentligen. Men, jag behöver ju inte vara iväg på nåt så det är ju bara att spendera resten av kvällen i soffan.
 
Även känningar att  jag vill skita i läkaren på måndag… Men jag ska tvinga mig iväg. Måste även se till att posta blanketten jag fått så jag kommer iväg på nån sysselsättning framöver. Jag bad min god man att komma med den så fort han fått den (min post kommer till honom så länge det inte är adresserat direkt till mig) och han kom med den i tisdags. Har sen i tisdags glömt ta med brevet och posta det…
 
I alla fall så får jag se på måndag om jag ska testa med högre dos Sertralin eller få nåt annat att sova på. Jag svettas så hemskt av min medicin och sömntabletterna ger mig mycket konstiga drömmar. Men när jag väl sover så sover jag så mycket bättre än vad jag gjort helt utan. Jag kan sova en hel natt utan att ens vakna upp lika många gånger som tidigare och jag har inte ont i nacken eller huvudvärk varje dag då jag har vaknat. Så himla skönt att få känna mig helt utvilad. Även skönt att förstå varför jag haft huvudvärken. Jag funderade på sömnapnè men tvivlar ändå eftersom jag är så tyst när jag sover.
 
När jag var liten kollade föräldrarna till mig lite extra eftersom jag var så tyst när jag sov. Jag sover tydligen mycket tyst även nu, mamma som berättat. Jag har ju spenderat drygt 3 veckor totalt med henne i år, bara varit jag och hon.
Igår räknade jag hur länge både sömntabletter och Sertralin skulle räcka och jag insåg att sömntabletterna skulle inte ens räcka över så jag fick åka till stan och apoteket. Det gick fort och jag fick inte ens några känslor av panik på bussen! Jag hade egentligen tänkt passa på att ta ut mer medicin när jag har varit till läkaren på måndag eftersom det finns apotek i samma byggnad.
Dela detta:

Dagarna Hälsa Knopp Mitt nya liv

Ojdå. Märkte nu att det har gått drygt en vecka sedan jag skrev något sist. Men jag har helt enkelt inte orkat med att skriva något då jag legat sjuk. Det började med att jag blev riktigt dålig i magen sen frossa (vilket jag inte haft på flera år). lätt huvudvärk och illamående. Jag köpte vätskeersättning för några veckor sedan och det var ju så perfekt att ha det nu då jag knappt orkat med att äta eller dricka.

Idag mår jag bättre men jag är fortfarande lite seg. Jag har städat lite och har satt igång en maskin med tvätt och en maskin med disk. Det känns skönt att ha fått det gjort. Jag skulle behövt dammsuga men det får vänta till imorgon tror jag. Det är ganska varmt ute idag dessutom så att ens tänka på att dammsuga gör mig svettig.

Men det är skönt att må bättre. Känner mig lite konstig i magen i och för sig. Tom på nåt vis. Men jag har lagat mat två dagar på raken nu så det är ju inte så att jag inte ätit något alls. Jag har även sett till att få i mig i alla fall mackor när jag var som mest dålig.

Jag började fundera lite på om denna konstiga känsla i kroppen kan ha med Sertralin att göra. Biverkningar kan ju komma en tid efter man börjat med medicinen. Det är ju inte helt omöjligt att det är så. Jag ska till läkaren igen om några veckor så ska försöka komma ihåg att ta upp det då.

Jag har sett en del film och serier samt färglagt under denna vecka jag mått skit. Läsa har jag inte orkat med.

Jag har inte ens behövt ta Propavan några nätter eftersom jag ju haft feber och varit så trött. Jag ska egentligen ta 1-2 Propavan till natten varje kväll enligt läkaren.

Nu blir det lite vila och se på Under the Dome på Netflix.

Dela detta:

Hälsa Knopp

Idag så var jag till psykosociala enheten. Men jag tänkte först bara skita i det, som jag gjort så många gånger förr i mitt liv då jag ska iväg till psyk/läkare eller vad som helst som har med hur jag mår och lever att göra. MEN jag kom iväg. Jag har ju bara en kort promenad dit jag skulle och jag fick faktiskt tvinga mig själv iväg. Hade jag behövt ta bussen så hade det varit en annan sak eftersom det kan vara lite jobbigt för mig ibland.

Det blev en del sagt i alla fall. Jag kommer få kontakt med LSS igen och förhoppningsvis L.V som jag har träffat flertalet gånger förr. Eventuellt ett nytt försök med MICA också (daglig verksamhet). Annars funderar jag på att bli volontär hos ett loppis här i stan, de söker ofta efter hjälp där.

Jag har bestämt mig nu för att jag ska tvinga mig iväg. Så länge jag inte mår väldigt dåligt psykiskt just den dag jag ska iväg på nåt så SKA jag iväg, Men det återstår ju att se hur det kommer bli med den saken.

Jag ska till PSE igen om några veckor.

 

Dela detta:

Dagarna Hälsa Knopp Mina egna foton/Instagram Mitt nya liv

…är verkligen inget större nöje för mig längre sen pappa dog… Lyssnar kanske några timmar en dag sen kan det går några dagar emellan. Förr lyssnade jag flera gånger om dagen, Timtals… . JAG VET det har med pappas död att göra!
 
Egentligen borde det ju vara att jag lyssnar på musik lika mycket eller mer nu då jag inte mår så bra, jag har ju alltid annars lyssnat på musik extra mycket de dagar jag mår sämst psykiskt. Lyssna på musik har varit som någon slags terapi.
Men det kommer väl med tiden!
 
Jag är så tacksam för att pappa lärde mig att lyssna på Mike Oldfield, Pink Floyd, Queen, Nightwish, Roxette och Per Gessle med flera.
 
Saknar dagarna jag kunde gå ner till honom för att äta nåt gott han lagat till middag (han var riktigt bra på matlagning), lyssna på musik, dricka vin och prata. Sen att jag sov över hos honom ibland då.
 
Jag lyssnade precis på Sleeping Sun med Nightwish. Första halvan av låten gick det bra och jag trodde jag hade kommit ifrån detta med att börja gråta till just den låten.. Men gråten kom.
 
Det är så skönt att gråta egentligen och det är nåt jag inte har gjort på ett bra tag nu. Jag har förlorat flera och det känns nästan som att jag helt enkelt stängt av mina känslor för att det har blivit alldeles för mycket.
Foto  taget av mig Yran -17
 
Dela detta:

Älskade Dagarna Hälsa Knopp Mina egna foton/Instagram