Knopp

379 inlägg

Lite ändrade planer

Det blev lite ändrat för mig… Så det blir bara att jag åker till Göteborg och går på min brors bröllop sen åker jag hem med nattåg dagen efter. S kommer upp till mig istället. Det blev inte som vi tänkt oss på grund av saker vi inte kunde förutse. Men det kommer ju inte ta lång tid ändå tills vi ses. Jag hade ju inte ens köpt tågbiljett som gick att avboka och få pengar tillbaka för men S betalar nattåget hemåt åt mig och det som jag lade ut på resan mellan Göteborg och Västerås. 

Jag mådde piss igår och hela natten på grund av att det inte blev som det var tänkt. Men idag mår jag lite bättre. Jag gråter ju inte till och från. Det var skönt ändå att få gråta så mycket, jag hade nog ändå behövt få ur mig en del då det var längesen som jag grät. Jag är ganska slut i kroppen men det är ju inte så konstigt om man gråtit nästan hel dag och natt.

Huvudsaken nu är att jag inte missar min brors bröllop. Jag hade tänkt skita i allt…. Jag hade ju haft sån ångest om jag inte åkte alls faktiskt. Dumt att missa ens syskons bröllop ju!

Sen ska jag ju få träffa min systerdotter för första gången också och det ser jag ju fram emot. Få komma hem till dom och se hur dom har det (ej varit dit förut), ge E dockan jag köpt, äta middag med dom. 

Jag packade upp allt igår kväll men idag har jag packat igen. Det blev ju mycket mindre att packa nu då det bara är några få dagar och ena dagen är ju bröllopet. Min klänning jag ska ha tar mest plats i resväskan haha. 

Jag ska försöka få till någon bild på lördag så ni får se hur jag ser ut med klänningen, smycken och lite smink. Ska in på stan imorgon och köpa ny mascara tänkte jag för den jag har vågar jag inte använda då den legat ett bra tag nu. 

 

 

Hemma idag igen

Idag är jag hemma från dagliga verksamheten. Jag har skickat ett sms och talat om att jag inte kommer. Igår kände jag mitt irriterad och var nära gråt då jag satt en liten stund med en diamond painting. Jag valde att sitta och färglägga lite istället. Det är inte mycket alls kvar på den dp jag satt med igår, men det är lite utspritt och jag blev less och irriterad på det och hur kass jag är som lägger dp så dåligt ibland så jag måste gå igenom hela och kolla efter dessa små små små där det fattas jag lagt. Jag var nog egentligen inte helt upplagd för daglig verksamhet igår heller för den delen. Jag började nästan gråta när jag satt ensam ett tag ute i det större rummet. 

Jag är hemma idag som sagt var och jag försöker komma iväg imorgon igen. Huvudsaken är ju att jag faktiskt kommer iväg minst en gång i veckan och att jag hör av mig. Jag har sagt till personalen där att jag skriver ett sms senast 20 minuter innan jag ska vara där om det är så att jag inte orkar. 

 

Jag vet inte om jag blev trött igår efter lilla stunden hos tandhygienisten och sen åka buss fram och tillbaka och fram och tillbaka.  Eller om det helt enkelt bara är en sådan vecka där jag är mer på botten än toppen. Eller ja snarare senaste månaderna har jag ju mått lite sämre, men inte så pass att jag behöver hjälp eller att jag skadar mig själv. 

Apropå tandhygienisten så gick det bra, lite inflammerat men det var väntat. Kan ju inte vänta sig ett mirakel gällande mig och borstande av tänderna. Jag menar, jag har ju haft problem med detta i hela mitt liv och jag gör det ju ändå bra som faktiskt borstar tänderna varje vecka, även om jag inte borstar varje dag morgon och kväll så har jag blivit så mycket bättre på det. Jag borstade ju inte alls under flera år..,

Sådär med mig

Gjorde mig i alla fall iordning för att ta mig iväg till dv idag. Det är ändå bra av mig att ens försöka. Förr hade jag bara skitit i det och inte ens försökt komma iväg, inte ens hört av mig dit jag ska. Inte ens gjort mig iordning. Jag skickar ett sms minst 20 minuter innan jag ska komma den dag jag inte orkar ta mig iväg.
 
Men kan inte låta bli att bli besviken över mig själv när jag verkligen inte tar mig iväg. Jag vet att de på dv faktiskt förstår och de vet om hur jag har haft det i många år med social fobi etc och tycker att jag är duktig som kommer iväg en gång i veckan i alla fall.
 
Hade jag bara behövt gå dit och inte ta buss hade det nog kanske gått lättare. För att sätta mig på buss när jag mår som jag gör fungerar inte. Nej, jag får inte ha färdtjänst då jag ändå klarar av att åka buss dom dagar jag mår bättre på. Frågade om just färdtjänst för en del år sedan och det blev nej med en gång så det är ju ingen idé att ens försöka nu heller. Sen är jag för frisk för det. Så, ingen behöver fråga om det. 
 
När jag får panikattack i badet så är det inte bra med mig. Fått det två gånger nu. Badet är ju en slags trygghet för mig. Men ska jag börja få panikattack varje gång jag badar så är det slut med badandet. Har även fått panikattacker då jag duschat, vilket resulterar i att jag många gånger drar mig för att just duscha. Ja, jag duschar men jag får verkligen tvinga mig själv ibland och jag tar alltid en snabb dusch innan jag ska till dv. 
 

Bild från igår

 
 

Tvätta håret

Ibland har jag perioder då jag tycker bara tanken på att tvätta håret är jobbigt. Eller duscha. Att jag inte tänker på hur skönt det är efteråt? Tar så emot. Jag fattar inte varför. Men det är psykiskt, så mycket vet jag ju. Just det att tvätta håret är alltid det som tar emot som mest då jag är inne i lite sämre perioder. Jag tycker ju inte att jag är i en av mina perioder nu men det kanske jag ändå är utan att jag ens reflekterat över det. 
 
Nu har jag tvättat håret men det tog flera dagar innan jag ens gjorde det 😴. Det går ändå inte mer än drygt en vecka emellan att jag tvättar håret och jag behöver ju inte tvätta det mer än så sällan som jag ju gör. 
 
Tur att  jag badar en två gånger om dagen så jag är ju ändå väldigt ren. Självklart duschar jag ju flera gånger i veckan och alltid innan jag ska iväg till dagliga verksamheten. 
 
 

8 år

Idag kom jag på att det är över 8 år sedan som  jag slutade med Tramadol. Som  jag blev fri mitt missbruk. Jag kan verkligen inte fatta att jag just då jag var beroende trodde att jag ALDRIG skulle kunna klara mig utan den skiten, att jag verkligen behövde Tramadol varje dag. Min tolerans var dessutom hög. Jag kunde till slut ta 10 stycken 50 mg tabletter per gång och då har det gått långt! Jag var beroende i flera år. 

Det var drygt två veckor som var rent hemska, men sen har tiden bara gått och suget efter Tramadol har inte funnits. Eller jo, ibland då jag haft extra ont i mitt knä har jag tänkt att det vore så skönt att få ta i alla fall en tablett Tramadol men det har ju inte alls varit i närheten av hur det var då jag var beroende. Det är ungefär som då jag får tankar på att skada mig själv- Tanken kommer men jag gör det inte varenda gång längre. 

Detta missbruk är också en sak jag blivit av med helt på egen hand.  Det andra är min sociala fobi. Visst, jag kan känna av den ibland men det är ju verkligen inte alls så illa som det var förr då jag inte ens kunde gå ut med soporna. 

Jag är glad att jag inte är beroende längre. Det var ett helvete. Jag vet hur jag var, Hur mitt humör var… 

Jobbig dag

Idag har jag ingen bra dag och det hjälpte ju inte att banken drog 64 kronor av 100 kr jag hade kvar på kontot. Jag hade ju räknat med dessa 100 kr. Jag fick sån hemsk panikattack då jag såg detta lite tidigare idag. Det har ordnat sig dock då jag fick en slant av en familjemedlem samt min S. Jag är så tacksam att de kunde hjälpa mig. Jag har varit iväg och handlat lite så det ska räcka till den 18/10.

Hade jag inte haft avbetalning till min före detta god man (hans arvode) varje månad så hade jag haft minst 400 kr kvar.

Det var lite jobbigt att klä på mig bara då jag skulle ut. Jag var så skakig och mådde så dåligt att jag knappt ens fick på mig skorna och allmänt jobbigt att klä på mig. Det var flera år sedan det blev så för mig. Jag skulle egentligen bara ha lagt mig i sängen och försökt andats ett tag och gått till affären lite senare, men det var så skönt att komma ut och få luft och även fått handlat lite.

Jag försökte att ta det lugnt ute och gå långsamt och sen verkligen tänka till då jag var inne på affären. Pengarna jag fick skulle ju räcka så jag kunde handla mat och inte annat.

Det har gått någon timme sen jag kom hem från affären och jag är fortfarande lite skakig. Ligger i soffan och lyssnar på musik och skriver detta inlägg. Jag ska försöka få till någon middag lite senare, just nu skulle jag bara bränna maten ändå – jag har lärt mig av egen erfarenhet att inte laga mat då jag mår skit psykiskt sett för då misslyckas jag till och med att koka ett paket nudlar! Kanske jag bara tar några mackor och ett glas mjölk ikväll.

 

 

In till stan

Natten till idag så gick lampan i taket i badrummet. Dum som jag är så har jag aldrig extra hemma, så det fick bli en sväng in till stan och Clas Ohlson. Jag passade även på att gå in på Ur & Penn och sen Subway. Lika bra att åka in till stan och köpa det jag behöver och använda det busskort jag har som det ändå dras cirka 300 kronor i månaden för… Har ju över 3000 resor på det kortet så jag borde ju se till att åka mer buss även då jag inte ska till dagliga verksamheten.

Inne på Subway så blev det lite jobbigt. Jag tycker att det är så jobbigt att prata och säga vad jag vill ha, som man ju måste på Subway. Innan det var min tur så var jag väldigt nära att få en panikattack och jag  var så nära att gå därifrån och ta bussen hem utan en baguette. Just detta att få panik eller känna att det blir jobbigt överlag är ovanligt för mig numera.  Jag kommer gå fler gånger till Subway, för det är ju bara bra träning för mig.

Jag var egentligen inte sugen på att vara ut alls under helgen och jag var så så så trött då jag vaknade idag vid 12 tiden. Men, det känns ändå skönt att ha varit till stan fram och tillbaka.

Självskadebeteende

Natten mot igår mådde jag allt annat än bra. Ångesten tog över totalt och ja jag skadade mig själv igen. Sist var april 2020, så det går ju en bra tid emellan. Imorgon blir det iväg till dagliga verksamheten. Måste dölja min jäkla handled dock. Har plåster som täcker och så får jag väl ta min nya långärmade tröja helt enkelt. Är jobbigt att behöva förklara… förklara varför jag har sår där. Får väl säga att jag brände mig eller nåt om nån frågar.

Jag rengör ju alltid på en gång och ser till att ta hand om såret. Jag beställde från Apoteket igår så jag fick leverans hem med bud mot kvällen så jag har att sätta över såret. Jag har självklart alltid koll så det inte blir infekterat.

Jag önskar att jag kan säga att jag är helt fri mitt självskadebeteende, men så länge det blir så här med ett år drygt mellan gångerna så har jag ju inte kommit från det. Men det är ju mycket bättre nu än förr då det blev varenda dag ett tag.

Fördelen med att inte träffa andra som förut är att jag inte behövt förklara såren jag orsakat.