Knopp

Sover kasst

Jag har insett att jag faktiskt behöver ta sömntabletter varje natt. Jag sover ju så mycket bättre då jag tar dom. Har inte tagit på länge och klagar på att jag sover kasst, vaknar om vartannat och är så trött då jag väl kliver upp vid 14 tiden vissa dagar.  Eller så är jag vaken ett dygn. Så, nu har jag beställt två 100 pack Propavan från Apoteket. Det var billigare med två paket än ett. Det var ju tur jag hade kvar recept på det så jag slapp receptförnyelse men jag tror jag ändå ska be om andra för jag får som ofta huvudvärk då jag tagit dessa.

Natten till idag sov jag så dåligt. Jag somnade på soffan vid 21 tiden lyssnandes på Rättegångspodden. Sen vaknade jag några timmar senare och bytte till sängen. Jag ångrar att jag bytte till sängen då jag ändå låg så bra i soffan. Sen sov jag någon timme i sängen.. Bytte till soffan igen då jag gav upp sömnen ett tag. Lade mig i sängen igen… Jävla natt alltså! I natt blir det sömntabletter igen så jag får sova lite bättre!

Så idiotiskt!

Fick reda på att min före detta god man har tillgång till mitt bankkonto till dess att arvodet är helt betalt. Detta känns ju SÅDÄR. Eller ja inte bara sådär utan helt sjukt att det ens tydligen får gå till så. Fortfarande övervakad?! Önskar så att jag kunde få denna skuld till honom betald typ nu men jag har inte dessa pengar och jag mår S K I T över att det kommer ta mig drygt 7-8 månader att betala av på detta arvode som ligger på cirka 11.000 kronor.

Nu kommer jag ju få tillbaka 3000 kronor på skatten så det underlättar ju lite men det är ju mycket pengar kvar att betala. Men men, det finns ju inget jag kan göra och jag har ingenting mer att sälja nu. Jag har ju saker men det är ju sånt som jag kan få runt 50 kronor styck för och mer för att kunna dryga ut min matbudget med. Jag kommer ha 1000 kronor för mat och hygien i många månader nu. Men jag tror inte det är så många som faktiskt bryr sig i detta så undrar själv varför jag ens skriver detta inlägg.

 

Men är det inte sjukt att en god man eller förvaltare har rätt till ens bankkonton även fast man inte har kvar någon av dessa längre och ska klara sig själv igen? Detta till dess att de fått sitt arvode av huvudmannen dvs mig nu i detta fall?

Mår skit över detta som sagt var.

Dumma hjärna!

Idag mår jag inget vidare. Är helt slut efter gårdagen och då var det ju egentligen inget speciellt jag gjorde. Jag kände mig inte ens speciellt trött efter att jag kom hem förutom att jag kände att huvudvärk var på gång. Jag var alltså ovanligt nog pigg för att ha åkt buss… Det tar på mina krafter ofta då jag gjort något så litet som att åka buss.

Jag sov till 13.30 idag, Vaknade av att S skickade flera sms till mig (snarare spam, men det är så vi är) och blev lite förvånad att jag hade sovit så många timmar.

Idag är jag trött och seg med lätt huvudvärk, men det blir väl bättre imorgon antar jag.

Det ska bli intressant att se hur jag kommer må efter att jag börjat på daglig verksamhet. Jag kommer ju vara där en gång i veckan och bara några timmar, men det kan vara nog så jobbigt för mig. Bara att åka buss får mig att bli helt slut.

Imorgon kommer hon jag har kontakt med angående daglig verksamhet att ringa mig och boka in en dag vi ska iväg dit jag kan få vara tills vidare. Jag vet inte vad jag vill egentligen, men jag vet ju att det bara är bra att jag får komma iväg och göra något en gång i veckan och dessutom är det så fritt på detta ställe som jag ska göra ett besök på.  Det är nog ändå det bästa att det är så fritt i början för mig.

 

 

10 månader skadefri

Jag har skrivit upp i anteckningar i telefonen varje gång jag skurit mig själv  (självskadebeteende). För att ha koll samt för att se hur länge jag klarar att stå emot från gång till gång. Jag raderar det datum som står och skriver det nya datumet, börjar om min räkning av dagar helt enkelt om jag inte har kunnat stå emot.

Jag rensade en del nyss bland anteckningarna och såg då så klart det senaste datumet som jag sist skar mig. 12 april 2020. Jag ska fira då det har gått 1 år tror jag, om jag inte sabbar det vill säga! Att klara av att motstå att skada sig själv när man har eller har haft ett självskadebeteende är starkt gjort. Jag har ju inte ens fått någon hjälp med detta så jag har helt på egen hand kommit så långt som jag gjort när det gäller detta. Förr skar jag mig mer eller mindre varje dag. Eller skadade mig själv på andra sätt så jag har ärr lite här och var på kroppen.

Jag har ju gjort det sen jag var runt 17-18 år och är 37 år nu. Jag har dock inte skadat mig själv alls lika mycket senaste åren tack och lov. Men så har jag inte haft sån hemsk ångest som fått mig att gå så långt heller. Det var hemskt en tid efter pappas död.  Jag har ju dessutom aldrig skadat mig så illa så det har behövts sys. Jag ville bara känna smärtan från annat ställe än bara inom mig helt enkelt. Svårt att beskriva för någon som inte vet hur det är. I alla fall så mådde jag så dåligt en tid efter pappas död att jag skar mig själv en gång och jag brukar få dåligt samvete nästan efter varje gång det hänt. Den gången fick jag inte det eftersom jag mindes pappas ord. ”Det är okej att falla tillbaka ibland. Det är som ett slags missbruk”.

Pappa jobbade många år inom psykiatrin och träffade många unga som skar sig själv, men mycket värre än vad jag gjort/gör så han var aldrig så orolig för mig vad gäller det där, inte vad han sagt till mig. Jag har dessutom varit noga med att rengöra och lägg om såret direkt efteråt.

Men jag fattar att mina föräldrar var oroliga som fan då det var som värst i mitt liv och jag mådde som allra sämst psykiskt.

 

Panik i onödan som vanligt

När jag hade fått mitt från Ica idag så märkte jag att det fattades ett paket nötfärs. Jag hade beställt två och fick ett. Jag fick panik och nu behövde jag ju ringa till Ica Odenhallen där jag handlat från. Men idag ville inte min hjärna samarbeta så jag beslöt mig för att skita i det. Men det var ju ändå 40 kr för ingenting om jag sket i det.
 
Jag tänkte att jag kunde gå och köpa nötfärs på Coop nu under denna vecka då det var erbjudande där också men på större förpackning och lite dyrare.
 
I alla fall så dröjde det inte länge innan han som levererade det jag handlat ringde mig och frågade om jag gått igenom det jag fått och om det fattades nåt. Japp, nötfärs. Han hade då hittat det paketet liggandes i bilen och var fundersam på vems det var och gått igenom listor och ringde mig.
Det blir nog en kort promenad till Coop denna vecka ändå då jag gärna passar på att köpa färs då det finns billigt och speciellt nöt.
 
Jag måste lära mig att inte få panik för minsta lilla ibland.
 
Ibland klarar jag att ringa samtal och ibland inte. Det är svårt att förklara men jag får panik och vet inte vad jag ska säga och känner att det bara är så jobbigt att ens knappa in numret. Panikattacker är inte ovanligt jag får då jag ska ringa. Men det har blivit bättre och lättare överlag senaste två åren tack och lov! 

Upp som en sol och ner som en pannkaka

Sist skrev jag att jag mår bättre psykiskt igen efter att ha mått skit i flera veckor (på grund av julen), men  ja en dag gick det och sen PANG så hade jag sån hemsk ångest att jag skadade mig igen. Nej, jag skar mig inte utan rev mig ganska hårt på ena armen. Det är svårt att beskriva tankarna jag får innan och känslan efter.

Det är ju så typiskt att jag får må bra en enda dag och så en dag senare så är ångesten där igen.

Idag är jag så väldigt trött, men så blir det dagen efter att jag mått så så dåligt som jag gjorde igår.