Mitt nya liv

Det gick bra

Jaha, då har jag kommit hem från tandläkaren. Det gick bra. 3 hål och en massa tandsten vilket jag tycker är helt okej ändå med tanke på hur jag misskött mina tänder under så många år. Totalt 5 hål sen jag var 14 år och jag är nu snart 37. Mina tänder är starka tydligen.

Imorgon har jag tid hos tandhygienisten och sen ska jag iväg igen nästa vecka för hålen.

Jag behövde ju inte oroa mig så mycket för kostnaden heller egentligen. Jag har ju rätt till billigare tandvård så betalar ju 300kr/besök tack och lov!

Det känns så himla skönt att äntligen ta tag i detta.

Jo, visdomständer på gång upp också kom jag ju ihåg nu, men verkar ha som fastnat.  Inget jag har känt av i alla fall.

Jag har tyvärr varit väldigt dålig med att borsta mina tänder sen jag var liten. Jag vet inte varför.  Men jag måste bli bättre på att borsta tänderna. Köpt en eltandborste och jag har faktiskt börjat borsta mer sen jag köpte den.

Dela detta:

Ut, väskor sålda och det går segt

Med tanke på att jag inte har så mycket att leva på efter allt är betalt varje månad så som det är nu så försöker jag att inte vara till affären lika ofta som förr. Jag brukar ju veta vad jag ska handla men så blir det ju det där vanliga att man handlar mer än vad man har tänkt sig. Jag försöker gå dit en gång i veckan minst och då på fredagar eller lördagar om jag vill ha nåt gotta. Dessutom bör jag ju hålla mig hemma ändå på grund av att eftersom jag har fetma (fan vad jag hatar det ordet) så är jag ju tydligen i riskgrupp och ska alltså inte utsätta mig så mycket. Inte för att jag utsätter mig så mycket för nån sjukdom ändå, men det är ju bättre att ta det säkra före det osäkra helt enkelt.

Idag kom jag mest iväg ut för att jag skulle möta upp en som skulle köpa tre väskor av mig, endast sådana som inte är märkes och inte är värda speciellt mycket. Jag har dessutom ägt två av dessa ett bra tag. Jag sålde mest för att få bort dom för dom var inte värd mer (enligt mig) drygt 150 kronor.Nu fick tjejen köpa dessa tre för 100 kronor eftersom hon frågade om det var okej samt att 50 kronor inte gör någon större skillnad.

Jag försöker att rensa och sälja så gott jag kan. Det lilla mindre jag får in går till mat,busspengar om så behövs, om jag är sugen på något gott till helgen.

Jag har några få billiga väskor kvar, min Macbook Air, tre Michael Kors väskor, några ögonskuggepaletter och lite annat kvar att sälja just nu. Så får se om någon ens vill köpa. Min dator vill folk köpa men de vill ge alldeles för lite för den för att jag ens vill släppa den. Men det går segt att få något sålt. Trodde sminket skulle gå fort då det är mest testat lite på ena handen så paletterna är ju så gott som nya…

Dela detta:

Möte om daglig verksamhet

Så,  då har jag haft mötet som jag skulle ha. Hemma hos mig vilket känns skönt och speciellt  i denna värme då jag inte vill vara ut. Mötet gick bra och jag förstod ju att är det bara jag och den jag ska träffa så får jag mer sagt än om om det är jag och minst två till. 

Det finns som inget ställe inom daglig verksamhet tydligen som har mycket att göra som jag känner att jag skulle behöva. Jag hatar att sitta och inte ha nåt att göra. Jag förstår ju att det  inte finns något där det är lite stressigt eftersom det är utformat så.

Jag tänkte fråga denna gång vad som finns att göra inom daglig verksamhet. Men jag hann inte fråga, hon som var hit berättade ändå! Det är ju lite komiskt ändå att efter att ha haft möte flera gånger förr och då MICA  som det hette så frågade jag aldrig vad som finns.

Men kafé (kanske) och från 12 till 15.30 ca två dagar i veckan till att börja med och måndag-tisdag är det som känns bäst.. Att jag väljer från 12 är för att jag ska ha lättare att komma iväg första tiden.  Sen öka till hel dag och sen till slut måndag – fredag. Jag ska ta det lugnt i början  och jag ska inte ge upp med en gång om det blir fel denna gång-

Det fanns äldreboende också, där man får städa och göra diverse olika sysslor. Jag tror att jag hade gillat att vara där också.

Men kafé vore perfekt  till att börja med eftersom jag är van vid det och kan det.

Just nu håller dom stängt pga Corona sen är det stängt 3 veckor varje sommar dessutom, men  hon som var hit skulle höra av sig framöver. Hon kan ju ändå jobba med att försöka hitta nåt bra åt mig.

Dela detta:

Min psykiska hälsa

Jag är hemma mest jämt på dagarna vilket ju ni som följt min blogg ett tag vet om, men försöker komma ut en gång i veckan minst. Kommer ut mer på somrarna  eftersom jag är så rädd att halka och slå mig sen den gång jag ramla och dunkade huvudet på isen strax utanför porten där jag bor. Det gick bra, men hade kunnat gå så mycket värre.

Har mått väldigt dåligt psykiskt i flera år det vill säga depression, sömnsvårigheter, självskadebeteende med mera.  Jag har även haft social fobi ( fobin gjorde att jag aldrig tog mig ut utanför min dörr under flera år). Min sociala fobi är jag inte helt fri från än, men jag känner knappt av den längre och det är endast under vissa situationer. Nu mår jag bättre och bättre. Har också diagnosen Asperger, vilken jag fick då jag var 19 år.

Jag har kommit långt på helt egen hand när det gäller min psykiska ohälsa och speciellt sociala fobin. Jag har ej valt att få  hjälp med den och jag tror att detta har varit det bästa just för mig.

Hur jag blev av med sociala fobin? Jag var helt enkelt tvungen att gå till  mataffären och handla själv efter att jag gjorde slut med min dåvarande pojkvän. Han var den som fick handla åt mig förr, både bra och dåligt. Visst hade pappa kunnat hjälpa mig men han tyckte att jag skulle testa själv och han visste ju att jag skulle klara av det. Han förstod att det var jobbigt för mig och jag hörde av mig till honom  om det blev alltför jobbigt. Han fick hämta mig på mataffären några gånger eftersom jag fick så hemska panikattacker.

I början var det ren plåga, men jag var ju iväg och fick handlat. Tack och lov finns närmaste mataffär bara några 100 meter från mig så det var ju bara  att gå hem fort om jag fick det  alltför jobbigt ute och fortfarande kände att jag orkade ta mig hem själv. Jag började med att lyssna på musik varje gång jag var ut och på så sätt kunde jag koncentrera mig mer på det jag lyssnade på än omgivningen. Självklart hade jag ju koll då jag skulle över vägar.

Jag är  så stolt över mig själv som har tagit mig dit jag är idag. Det en bra bit på vägen att börja må bra igen psykiskt. Att klara av att gå ut med soporna utan att få panikattack bara av att ta i dörrhandtaget till min ytterdörr är så himla skönt! Att bara ta på mig skorna på sommaren och gå ut… Inte känna mig orolig. Inte ens behöva ha musik i öronen varje gång.

Dela detta:

Orolig? Nervös? Eller inte bara redo?

Nästa vecka har jag ju ett möte hos mig angående daglig verksamhet. Idag har jag tänkt ”jag vill inte, jag skiter i det”. Precis så som jag alltid tidigare har tänkt. Men jag ska försöka mer denna gång. Blir det fel så måste jag ju tala om det så jag kommer  till ett ställe jag kan trivas på. Jag får inte ge upp så jäkla lätt som jag brukar göra. Jag kommer ju inte få så mycket mer pengar än det jag redan har, den  lilla summan jag kommer få är ju en liten liten  bonus. Ja, jag lär ju knappt få något första tiden  eftersom jag ska nog ta det lugnt och inte börja vara iväg hela  dagarna måndag –  fredag.

Jag hoppas att det blir  på ett ställe där jag inte behöver sitta och vänta på  att få något att göra. Det har ju en  tendens att bli så när  man  hamnar i grupp där några med större och mer problem än vad jag har.   Jag är egentligen emot daglig verksamhet för det  känns som att man är iväg och ”jobbar” och inte får ett skit för det.  Jo, jag kommer ju ha kvar det jag har från Försäkringskassan.

Men jag måste lära mig att tänka positivt. Jag kommer ju få komma iväg och göra något på dagarna.  Träffa andra människor. Jag kanske kan få ett riktigt jobb i framtiden, vem vet. Något  lär jag ju kunna jobba med trots ingen utbildning.

Som sagt, jag måste försöka lära mig att tänka positivt.  Att detta kommer att bli bra för mig. De  är ju dessutom förstående om det skulle  bli så att jag faktiskt inte orkar komma iväg någon dag på grund av min psykiska ohälsa.

Jag har ju tidigare haft ”jobb” och även haft daglig  verksamhet. Men det var 2o år sedan nu  drygt. Tiden går fort…

Mitt första sommarjobb var på Storsjöbadet. Jag trivdes  hyfsat bra där.

Mitt andra sommarjobb var på dagis/förskola och så även mitt tredje och sista.

Sen har jag även istället för gymnasiet i drygt ett  år  varit på ett kafé som kommunen ägde (tror jag) Kompassen. Synd att detta inte  finns kvar  för det hade passat  mig mycket bättre.  Jag trivdes väldigt bra där faktiskt.

Även så har jag varit ute på Frösön på Landstinget där vid bron. Fick göra sånt som att klistra klisterlappar  med adresser  på kuvert,  packa ner olika broschyrer och  annat sånt skit till ”jobb”. Jo, det var helt okej  där men vissa saker skulle enligt beräkning ta några timmar och tack vare mig var det klart fort. Jag var där via MICA som det då hette. Jag tyckte det var mest jobbigt när det inte fanns ett skit att göra och man var tvungen att vänta på ”jobb”.

Så  jag ju haft något jag gjort tidigare.

Jag  hoppas verkligen på  förskola nu eller nåt där jag har att göra mest hela tiden.  Ej utomhus och som har med klippa gräs och så eftersom jag inte tål gräspollen.

Jag är lite orolig för att det blir skit igen som det blev sist  jag  försökte och då jag skulle få vara med i början på ett  nytt kafé. Jag tyckte ju att det toppen då jag hade vanan sen förr. Men det blev ju knas redan första dagen  så jag gav upp. Pappa förstod mig. Kan dom inte ens ringa och tala om att jag inte behöver komma dit den dagen för  det skulle vara  stängt och ”ledaren” skulle  vara på  ett annat ställe så fick det som vara  faktiskt. De hade fått mitt telefonnummer också, sa att de försökt  ringa mig men jag hade då  rakt inte  fått  något samtal  den morgonen. Den enda som ringde mig var pappa som talade om att han var hos mig och väntade i bilen. Han skjutsade mig den den där första dagen.

 

Vi får se hur det går.

 

Kommer som sagt  inte ge upp med en gång den här gången.

 

Dela detta:

Daglig verksamhet?

Den 16/6 har jag möte hemma hos mig angående daglig verksamhet. Före detta Mica. Väldigt tacksam att hon jag ska träffa kan komma till mig så jag slipper försöka hitta dit dom sitter nu.

Tredje gången gillt med detta?

Jag både vill och inte vill komma ut och göra nåt på dagarna. Har ej haft en sysselsättning på drygt 18 år nu, så det tar ju emot mycket därför också.

Jag vet inte ens vad jag vill göra. Jag får väl försöka komma ihåg att fråga vad som finns för mig att göra. Var jag kan vara. Helst vill jag inte vara i en mindre grupp men det lär ju bli så.

Jag har ju som inte samma behov som de flesta andra som har daglig verksamhet och jag kände mig så utanför och överflödig sist. Sånt man fick en halv dag på sig att göra (de räknade ut hur lång tid en viss uppgift skulle ta) tog mig kanske 1,5 timme och jag hatar att bara sitta och inte göra nåt alls

Helst hade jag velat vara på förskola. Från lunch och framåt. Vara till lite extra hjälp. Jag vet ju att de skulle uppskatta all extra lilla hjälp de kan få. Jag vet ju även att jag kommer att trivas.

Dela detta: