Mitt nya liv

Årets första promenad…

Detta känns konstigt att skriva egentligen, men idag tog jag min första promenad sen i höstas. Jag har varken haft lust  eller ork till det men idag blev det alltså en. En kort promenad, men jag kom ut och gick längre än jag gjort på ett bra tag. Jag räknar att det är en promenad när  jag gått runt inne i stan, fast det är ju motion även det.

Har lite ont i ryggslutet så tog det lugnt idag men det var så  himla skönt ute och äntligen kunde jag byta från vinterjackan till jeansjackan.

 

Dela detta:

Vad har det tagit åt mig?

Smörjer in ansiktet efter rengöring varje morgon.

Har en facial mist jag använder lite då och då och som är bra om man sitter mycket vid datorn.

Smörjer in med nattkräm innan läggdags.

Den för dagen känns så onödig då jag svettas bort den ganska med en gång. Men jag har blivit mindre torr på vissa ställen i ansiktet i alla fall så.

Aldrig haft krämer för ansiktet förr men kände för att börja.

Imorgon kommer paket från Lyko med smink och idag var jag till Kicks efter tatueringen för att få  hjälp med att hitta rätt nyans för foundation.  Jag kollade själv faktiskt först och frågade sen ena som jobbar där om den jag valde passar min hudton och JA jag valde rätt med en gång. Mascara och ögonskugga vet jag redan vad som är finast på mig. Ögonskugga är bruna nyanser. Köpt tre läppstift också varav ett på Kicks idag. Försökte minnas vad för färger en vän sa för flera år sen vad som passar mig, hon älskar smink så det var ju så bra att få lite hjälp och råd av henne. Jag har valt lite mörkare nyanser men inte så väldigt mörka dock mer lite diskret.

Sist jag sminkade mig var på min systers bröllop och det är ju flera år sedan nu så det ska bli intressant att se om jag som av ett mirakel blivit bättre nu eller om jag sminkar mig skitkasst.

Jag fick ett så kallat ryck här om dagen och kom på att jag vill börja sminka igen.

Det märks att jag börjar må bättre och bättre överlag för denna känsla av att ta hand om mig själv så här har jag inte haft sen jag var runt 18 år…

Innan jag åkte hem från stan så hade jag en tid jag bokat för formning av bryn. Det känns så ovant att brynen inte är som buskar nu. Återstår att se om jag kommer ta hand om dom också denna gång. Sist jag fick mina bryn plockade/formade så lät jag det växa och orkade inte hålla på att hålla efter. Men det var n0g helt enkelt inte rätt tid i livet för mig. Jag tog ju knappt hand om mig själv alls då och det var dessutom under den tid jag hade mitt Tramadolmissbruk.

Imorgon får jag alltså en del smink köpt via Lyko så det ska bli kul att testa.

 

 

Dela detta:

Hjälp med viktnedgång?

Idag skickade jag ett meddelande till min läkare på hälsocentralen. Jag brukar göra så när jag vill ha kontakt med henne eftersom jag har så svårt för detta med att ringa.

Jag skrev att jag ville ha hjälp med att gå ner i vikt. Jag är öppen för eventuell operation, vilket nog kommer bli eftersom jag faktiskt försökt gå ner i vikt själv på olika sätt utan att ha lyckats speciellt bra. LCHF, pulverdieter, äta mindre, promenader…. 

Jag mår inte dåligt alls av min vikt, MEN jag vill ha barn och jag vill inte riskera eventuella onödiga komplikationer som kan ha undvikits om jag väger mindre.

Jag vet vad som krävs för mig om det skulle bli Gastric bypass. Jag har läst på lite då och då i några års tid. Jag vet att det kan gå snett. Jag vet att jag inte kommer kunna äta som jag gör nu. Jag är helt införstådd med vad det kommer innebära. Även att det kan bli överflödig hud som måste opereras bort.

Den läkare jag hade ett tag här i Torvalla sa att han skulle hjälpa mig att få en GBP om jag fortsatte att må bättre psykiskt. Synd nog har ju han sen en del år flyttat från Östersund. Han trodde i alla fall på mig redan då och då mådde jag så mycket sämre psykiskt än vad jag gör nu.

Jag mår okej med min vikt som den är. Jag tycker inte illa om att se mig själv naken i spegeln och har inga problem att vara naken inför S. Jag bryr mig helt enkelt inte, för jag ser ju ut så. Jag är ju tjock helt enkelt. Eller snarare fet.

 Jag är för att alla får väga och se ut hur dom vill. Jag gör detta för att jag vill det själv, för min framtida hälsa och också för att mina knän (speciellt det knä jag haft problem med sen liten) inte ska behöva ta skada av tyngden.

Jag har gett upp LCHF helt för det fungerade inte för mig. Eller jo. om jag lät bli att äta massa kolhydrater så fort jag inte mådde bra psykiskt så hade det nog fungerat mycket bättre. Jag fick ju som börja om flera gånger.

Det är ju nåt jag hoppas att  jag kan få bukt med också, detta  ätande då jag inte mår bra psykiskt. Ibland äter jag  ju ingenting och ibland blir det massor med chips, beställning  av pizza, glass…

 

Förra året blev det år jag började ta tag  i mitt liv genom att börja ta medicin. Detta år fortsätter det…

Dela detta:

Samtal med läkaren

Imorgon ska min läkare ringa. Vi bestämde innan jul att jag skulle skicka meddelande via 1177 om telefontid efter jul och nyår om det behövdes. Vet ej vilken tid hon kommer ringa men det lär väl ringa precis när leveransen från Ica kommer haha.
 
Får se om jag får annan medicin att testa igen… Jag mår ju helt ok av dessa mediciner jag än så längre testat (Sertralin, Fluoxetin, Venlafaxin) bara det att jag får så hemskt jobbiga svettningar och jag hatar det.Värst var det med Sertralin då jag kunde sitta i soffan och svetten kunde börja rinna i pannan.  Att inte kunna gå till affären ens under -15c utan att bli så svettig att det rinner i pannan är INTE kul. En sak om det var sommar och runt 20+ men jag svettas inte ens så hemskt under sommaren och under mina snabba promenader jag tar ibland. Jag hoppas att jag får ny medicin som blir bra.
 
Sen även annat starkare att sova på och som fungerar ihop med den nya medicinen. För 2 Propavan och en Atarax är som att jag inte ens tagit någon sömntablett och jag sover lika illa med som utan.
Dela detta:

Ännu mer frihet

Idag var jag in till  stan för att först gå till Swedbank för att fixa mobilt bankID och en ny dosa. Sen till Glitter för att där välja ut en present som jag fick för att jag fyllde år. Det blev ett par örhängen,  men jag köpte en scrunchie också eftersom jag inte kunde bestämma mig för vad av det jag ville ha.

Jag trodde att jag åkte till iväg i lagom tid så det inte skulle vara så mycket folk på banken,  men tji fick jag. Jag fick vänta i drygt en timme och det fanns ingen  sittplats för alla var upptagna. Det gick ju bra ändå att vänta även fast det var ganska långtråkigt.

Det känns så bra att få kunna logga in på internetbanken igen, att kunna ha koll själv på mina konton samt att kunna  föra över extra pengar själv om det så skulle behövas. Som idag så förde jag över busspengar utan att jag  behövde  skicka ett sms till min god man och låta han fixa det. Det går ju fortare att få det gjort själv. Sen är det himla skönt att slippa behöva gå till bankomaten eller fråga god  man  om saldot.

Dela detta:

Äntligen blir det som jag vill

Igår gjorde jag något som jag inte kunnat göra alls på flera år, betala räkningar. Jag har ju först haft förvaltare och nu har jag en god man. Så, att betala räkningar själv har inte kunnat vara möjligt för mig. Men nu har jag och min god man bestämt att han ska komma till mig i slutet av varje månad tills vidare och se på när jag betalar räkningar.  Jag ska även in till stan och göra ett besök på banken för att fixa ett mobilt bankID. Jag kommer då kunna ha koll på mina pengar helt själv, jag kommer få föra över pengar från mitt ”lönekonto”  till mitt konto som är kopplat till mitt bankkort. Det är meningen att jag ska bli fri god man framöver.  Om jag tänkt ta pengar från ”lönekontot” så ska jag bara berätta för min god man att jag gjort detta.

Såg även igår vad jag hade på mitt  sparkonto. Det räcker gott och väl till nya glasögon, men dessa pengar kommer jag inte röra om det inte blir kris. Vi måste ändå gå via överförmyndaren innan jag ens kan få ut pengar från sparkontot.

Det känns bra att få bli mer självständig. Att få ha koll själv på mina pengar mer och mer. Jag tror att om jag får  ha  koll  själv så  blir det inte lika mycket handlande. Jag ser pengarna på kontot  och då brukar jag vara lite mer snål faktiskt.  Att jag sen också har spärrat mig hos Klarna för fakturaköp  har gjort mycket. jag har inte alls samma sug på att köpa nåt.

 

Dela detta:

Hämtat ut ny medicin + varit till Psykosociala enheten

Ja, blir det fjärde gången gillt nu? Hittills har jag testat Sertralin, Fluoxetin och Citalopram . Den mindre dosen av den nya medicinen ska jag äta en vecka och sen blir det den högre dosen. Fick ta ut en lite större förpackning idag också annars behövde jag åka in till apoteket igen denna vecka och det har jag verkligen ingen lust med.  Jag passade på att lämna in medicin  också idag  på apoteket, det känns ju väldigt onödigt att ha medicin liggande hemma som jag ändå inte kommer ta längre.

Om jag fortsätter vara så extremt trött som jag varit sen jag började med Citalopram nu då jag ska börja med Venlafaxin så vet jag inte om jag verkligen orkar hålla på att byta medicin igen. Då är jag hellre utan helt. För jag har ingen lust att vara trött 24/7. Jag svettas hellre extra mycket än att gå runt som en zombie, att  vakna varje dag och sen lägga mig i soffan och sova några timmar till.

Hoppas detta är den rätta medicinen för mig nu.

Innan jag var iväg till Apoteket så var jag till Psykosociala enheten. Det känns bra att komma iväg ibland och prata lite, även om det blir prat om samma saker för det mesta.

Dela detta:

Fjärde gången gillt?

Jag har precis pratat med min läkare i telefon. Jag har varit så himla trött sen jag började med Citalopram och så har jag svettats, så jag sa att jag kan stå ut med svettningarna och återgå till Sertralin. Men hon tyckte jag skulle testa en annan medicin istället, så på torsdag blir det att åka till stan och Apoteket och hämta ut Venlafaxin. Jag har redan läst vilka biverkningar som finns, det var en hel del, SÅ jag hoppas att få slippa. Jag skulle börja med dom på en gång och inte trappa ner när det gällde Citalopram då jag ändå bara tagit dom i några veckors tid.

Sedan tog jag upp detta angående min sömn och Propavan. Jag somnar ju fort på det, så fort har jag nog inte förr somnat. Men det blev att jag ska fortsätta ta två tabletter till natten samt lägga till en Atarax. Så får se om jag får sova mer än några  timmar på den kombinationen. Läkaren tyckte det var dumt att lägga till ännu en ny medicin.

Jag var och handlade idag och var så svettig så jag fick torka i pannan flera gånger. Det är inte kul att klä sig inte så varmt och ändå gå och svettas. Så fort jag gör nåt mer än att ligga i soffan så svettas jag som fan vilket är ganska jobbigt.

Jag hade tänkt ge upp  medicin, just för att jag tyckte att jag ändå  mådde  lite bättre utan än med, MEN  eftersom  jag är så  envis som jag  är i  vissa fall så kommer  jag inte ge mig tills jag har hittat den medicin som hjälper mig.

Jag är så glad att jag har en läkare som jag har så lätt att prata med. Men jag har märkt att jag har lätt att prata överlag numera. Det hände nåt efter pappas död med  mig, jag vet det låter lite konstigt.  Jag tror att jag omedvetet mått väldigt dåligt på grund av pappa och även innan  han ens blev sjuk i IPF. Han har ju hela mitt liv levt med psykisk ohälsa och jag har ju så klart varit orolig för honom, tydligen mer än jag själv förstått. Nu behöver jag inte längre vara orolig och kan ta tag i mig själv och mitt eget mående och mitt egna liv på ett annat sätt. Han hade ju bara mig som närstående kvar i Östersund. Farmor levde ju drygt 1 år till efter att pappa dog, men hon var dement och har ändå inte brytt sig så mycket i hur pappa mått alls även då hon var pigg och yngre.

Jag pratade till och med med TRE PERSONER då jag var iväg idag. Först en tant som frågade mig vilket datum det var och om jag såg vad det stod  för datum på en mjölk,  sen erbjöd jag en äldre herre att gå före mig i kassan då han hade  mindre  än vad jag hade men han lät mig gå  före. Sen i hissen så hann en granne med att ta samma hiss som mig och då pratade jag lite med henne med. Har inte pratat så mycket med grannarna alls som jag gjort detta år.  Det hör till  ovanligheterna att jag pratar med någon då jag är ut,  ja om jag inte träffar på en av pappas vänner då hon är ute och går med hunden.

 

 

Dela detta:

Somnade i soffan

Mer ork var det ja. Jag somnade och sov 3-4 timmar efter jag kom hem från psykosociala idag. Jag somnade gott i soffan. Men jag behövde väl sömnen helt enkelt. Fick höra att PSE kanske kommer försvinna  i från  Torvalla. Riktigt dåligt. Inte säkert att jag kommer få kunna gå kvar hos hon jag går till nu ens sen.

Jag tror min ork har lite att göra med  (eller mycket) att jag ätit mer än ett mål mat om dagen sen i torsdags. Jag har börjat äta fiberhavregrynsgröt igen och hitills har magen inte klagat på det. Jag ska fortsätta försöka få i mig gröt varje dag nu. Det går ju fort att göra dessutom så har jag en pissdag så får det bli gröt.

Förresten tror jag att det har snöat här mest hela tiden sen natten till igår. Jag hoppas att vi får mycket snö hela vintern och slipper extrem halka ofta.

Dela detta:

Mer ork och ett inre lugn

Idag var första dagen på länge som jag orkat göra mer än en sak. Jag har handlat lite,  plockat ur och i diskmaskinen, städat upp lite vid soffbordet, städat lite i köket, duschat samt bäddat rent i sängen. Jag minns inte när jag hade denna ork sist. Hoppas att det är medicinen som är en del av detta.

Just nu känner jag ett sånt lugn i hela kroppen också, så avslappnad och mår helt okej. Det är en väldigt ovanlig känsla för mig, men så uppskattad när den infinner sig.

Imorgon är det dags för PSE igen. Sist sket jag i att gå, men imorgon ska jag verkligen ta mig iväg dit. Jag har ju inte precis nåt att skylla på, som att jag inte klarar av att ta bussen.

Det har varit lite tungt idag ändå, men inte så som jag trodde dagen  skulle bli.  Fars dag…..

Men…

Grattis på fars dag  älskade och mycket saknade  pappa ♥.

Dela detta: