Läst bok: Liza Marklund – Pärlfarmen

Publicerat den av Maria Lämna en kommentar

Beskrivning:

Det är tidigt 1990-tal. Unga Kiona lever med sina syskon och föräldrar på Manihiki i södra Stilla havet, en av världens mest isolerade atoller. Hon arbetar på familjens pärlfarm: fridyker, kontrollerar ostron och skördar svarta pärlor.

En morgon fastnar en stor segelbåt på revet. På däck ligger en svårt skadad man. Han är svensk och heter Erik.

Så börjar en hisnande historia som sträcker sig över ett halvt årtionde och fyra världsdelar. Den ställer frågor om människors sökande efter mening och sammanhang, priset för världsekonomin, och vad vi egentligen är beredda att göra för dem vi älskar. 

Pärlfarmen är en storslagen berättelse om kärlek och pengar, våld och ensamhet, bildning och tro.

Vad jag tyckte:

Boken har ej släppts än då jag skriver detta inlägg. Jag vann boken i en tävling som Bokus hade.  Boken släpps 19 september. 

Väldigt olik Marklunds böcker om Annika, men så är det ju inte ens en bok i den serien heller.  Det tog ett tag för mig att komma in i boken, men sen läste jag ut den ganska fort och jag ville inte att boken skulle ta slut alls. Jag låg och läste några timmar i streck inatt och rörde knappt på mig då den bara blev alltmer spännande.

Mycket bättre än jag trodde den skulle vara. Det händer mycket och man vill bara fortsätta vända blad efter blad efter blad.

Sorglig, spännande… 

Det enda negativa är att jag aldrig fattar riktigt hur gammal huvudpersonen är. Det spelar väl egentligen ingen större roll men jag gillar att veta på ett ungefär. 

Läst bok: Sanna Bråding – För mycket av allt

Publicerat den av Maria Lämna en kommentar

Beskrivning:

Det här är min bok den har inte varit lätt att skriva, det visste jag från start. Men jag visste också att det var dags nu. Nu är jag redo att dela med mig av min historia, den resa som jag har varit med om.

Den här boken är för dig som precis som jag kanske har gått igenom livet med en känslighet utöver det vanliga, eller som känner någon som har gjort det. Någon som sökt, som känt sig utanför, som burit på en önskan om att passa in, bli förstådd och sedd. Kanske till och med någon som jag, som till slut inte orkat, som flytt in i mörkret, som stängt av för att stå ut med livets svårigheter, som skadat sig själv och kastats in i en nedåtgående spiral mot sin personliga botten med ätstörningar, droger, kriminalitet och sexuella övergrepp.

Men den är även för dig som lyckats komma till någon sorts insikt, som rest dig, som skalat av lager efter lager i jakten på din sanna kärna. Och som till slut vågat möta dig själv. Eller är på väg att göra det.

Vad jag tyckte:

Jag har velat läsa denna bok ända sen dess att den släpptes. För någon vecka sen fick jag den i present av en Facebook-vän, vilket är så himla gulligt av honom!

Boken är lättläst, men tung och jobbig. Sanna har verkligen inte haft det lätt i sitt liv. Att läsa denna bok har fått mig att få mer förståelse för henne. Hon har verkligen vänt sitt liv det bättre på bara några år.

Rekommenderar boken.

Läst bok: Mig äger ingen av Åsa Linderborg

Publicerat den av Maria Lämna en kommentar

Beskrivning:

Mig äger ingen är Åsa Linderborgs berättelse om uppväxten med sin ensamstående pappa,härdare vid Metallverken i Västerås. En berättelse om klasstillhörighet, manlighet och utanförskap. Om alkoholens makt och en dotters vånda. Drömmen om förändring står mot rädslan att sticka ut. Humorn blir en vardagsstrategi för en brokig arbetarsläkt under folkhemmets storhet och fall.”Pappas plånbok är stor som en handflata, svart och lätt böjd efter ett liv i bakfickan. Den har börjat ge efter lite i sömmarna och är tung, trots att den nästan är tom. I sedelfacket ligger ingenting, i myntfickan arton kronor och femtio öre.Bakom patientbrickan trängs ett checkhäfte från Nordbanken och ett medlemskort för Metall avdelning 20. Ett skrynkligt tidningsurklipp med statistik över Västerås Sportklubbs bandyframgångar, ett ensamt frimärke med kungen på. I ett av facken gömmer sig ett splitter nytt bankomatkort, inlindad i en lapp med ordet lall och en sifferkod. Det är 99 kronor på kontot. När pappa dog hade han elva dagar kvar till nästa a-kassa.Där ligger också ett litet noteringshäfte för bankärenden som pappa antecknat telefonnummer i. På den första raden står det Åsa och mitt hemnummer. Under med lite kraftigare filtpenna har han skrivit ’Sprit’ och ett telefonnummer han fyllt i flera gånger. Därefter följer hans storasyster Majken och de andra syskonen, även dem han aldrig skulle fått för sig att ringa. Bästa vännerna Börje och Berit. Sedan en lång rad nummer till Smolken, Skallen, Buster, Ormen, Hoffa, Babben, Blomma, Bella, Britta med rattarna Lika prydligt antecknad står mammas syster Nina han inte träffat på många år.På ID-kortet står det Leif Boris Andersson, född den 15 februari 1941. Fotot är bra, jag ser att det är han.”

Vad jag tyckte:

En sån där bok som man inte kan sluta läsa då man väl börjat. Kommer förmodligen läsa den igen framöver. Tyckte det var lite kul faktiskt att boken utspelar sig i Västerås ( om jag velat har jag kunnat fråga S om olika ställen som nämns i boken då han bott där i typ hela sitt liv ). Vilket liv att leva ändå, fy. Men bara för att dom hade det dåligt ställt så verkade det ändå vara bra.

Läst bok: Såld av Natajsa T. och Vera Efron

Publicerat den av Maria Lämna en kommentar

SåldBeskrivning:

Såld är en skrämmande, gripande och sann berättelse om en ung rysk flicka som drömmer om ett bättre liv men istället faller offer för trafficking. Sjuttonåriga Natasja lockas av ett erbjudande som barnflicka i Sverige. Hennes biljett till frihet blir en värre mardröm än hon kunnat föreställa sig.
Gång på gång säljs hon till olika män, men trots att hon sakta bryts ner vägrar Natasja in i det sista att ge upp. I all tysthet börjar hon planera sin flykt. Här berättar hon om hur hon mot alla odds lyckades bli fri.

Vad jag tyckte:

Detta är en av dom bästa böcker jag har läst på mycket länge. Svår att lägga ifrån sig. Väldigt hemsk och gripande. Det sjuka är att det som denna tjej ( och dom andra tjejerna i boken ) varit med om pågår hela tiden. Jag rekommenderar dig att läsa denna.

Läst bok: En man som heter Ove av Fredrik Backman

Publicerat den av Maria Lämna en kommentar

 

En man som heter Ove -jilina.se

Beskrivning:

Ove är 59. Han kör Saab. Folk kallar honom ”bitter” och ”grannarnas skräck”. Men Ove är fan inte bitter, grymtar han. Han går väl bara inte runt och flinar jämt!

Varje morgon tar Ove sin inspektionsrunda i kvarteret. Flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnorna. Trots att det är flera år sedan han avsattes som ordförande på bostadsrättsföreningens årsstämma. Eller ”den där statskuppen”, som Ove själv bara minns den.

Men bortom den vresige ordningsmannen finns en historia och en sorg. Så när de nyinflyttade grannarna i radhuset mittemot en novemberdag råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtevärmande berättelse om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Som kommer förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden.

Fredrik Backmans debutroman om den arga äldre mannen i grannhuset präglas av pricksäker humor och hög igenkänningsfaktor. En underhållningsroman som både lyckas skapa sitt eget humoristiska universum och berätta något viktigt om oss själva och vår tid. Det är en underhållande feel good-berättelse i samma anda som Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och filmen Livet från den ljusa sidan.

 

Vad jag tyckte:

Åh vad jag älskade den här boken. Kommer definitivt köpa Fredrik Backmans andra böcker. Då jag väl bestämde mig för att ta och läsa ut boken så kunde jag inte helt enkelt lägga ifrån mig den! Kan inte låta bli att tycka lite synd om Ove dock. Ni som läst boken förstår vad jag menar. Alltid är det NÅT som kommer ivägen för det han tänkt göra.  Jag skrattade faktiskt högt några gånger. Den enda andra bok jag skrattat högt åt är Hundraåringen.

Analfabeten som kunde räkna av Jonas Jonasson

Publicerat den av Maria Lämna en kommentar

Analfabeten som kunde räkna Jonas Jonasson

Beskrivning:

Hon började arbeta som femåring, blev föräldralös vid tio, överkörd vid femton. Ingenting tydde på annat än att hon skulle leva ett tag i sitt skjul i Sydafrikas största kåkstad och sedan dö, saknad av ingen. Om hon nu inte varit den hon var, men det var hon ju. Nombeko Mayeki var analfabeten som kunde räkna. Ödet tillsammans med hennes talang för henne bort från Soweto, till internationell storpolitik, till andra sidan jordklotet, till två identiskt lika och väldigt olika bröder. Under resan lyckas hon reta upp världens mest fruktade säkerhetstjänst innan hon en dag finner sig själv instängd i skåpet till en potatisbil. Där och då är världen som världen känner den hotad. I Analfabeten som kunde räkna gör Jonas Jonasson upp med fundamentalismen i alla dess former tillsammans med vanföreställningen om olika folks olika värde. Han gör det med humor och värme. Och slår en gång för alla hål på myten om att kungar inte nackar höns. Analfabeten som kunde räkna är Jonas Jonassons andra roman. Han är journalisten och entreprenören som efter tjugo år med tidning, tv och kommunikation sålde allt han ägde och blev författare.

 

Vad jag tyckte:

Jag hade sett framemot att få läsa den här boken då jag älskade Hundraåringen men jag blev faktiskt ganska besviken och därför tog det också ett tag för mig att läsa ut den. Den var inte lika rolig som Hundraåringen men det fanns vissa saker som fick mig att skratta till, inte skratta högt som jag gjorde då jag läste Hundraåringen dock.

Boken är ändå bra men vet inte om det är en bok som jag kommer att läsa en gång till, tyvärr.

Men vilket liv hon levde ändå Nombeko.

Bild: min egen

Beskrivning: adibris