I början av varje månad så får min före detta god man ta pengarna som är kvar efter det att jag har sett till att betala allt samt sett till så jag har mat så det räcker plus att jag har en mindre summa kvar. Skulden minskas ju men det känns som att det tar en evighet. Nu är jag nere på 5290 kronor, det var på 11.890 totalt. Hade jag inte fått tillbaka 3000 kronor på skatten hade det ju tagit längre tid. Jag vill ju få bort denna skuld så fort det går men det får ta den tid det tar helt enkelt. Drygt 4-5 månader kvar sen är jag fri.
Jag är glad att jag kan låta han ta 1000 kronor i alla fall. Nästa månad ska jag försöka med 1500, men återstår att se hur det blir med det.
Skuld är det ju egentligen inte. Låter som att jag menar att jag fått ett lån av honom. Det är ju en del av arvodet som han ska ha för att han varit min god man.
Är fortfarande sur för att jag ens behövt betala arvodet.
Känns som detta är en upprepning av inlägg jag skrivit förr dock.