Det händer grejer nu

Nu börjar det faktiskt hända lite i mitt liv. För några år sedan började jag ju på daglig verksamhet och när jag väl är där så trivs jag ju. Denna vecka eller nästa vecka ska det beställas hem lite nya motiv vad gäller diamoind painting. Jag försöker ju göra annat också då jag är dit som färglägga, göra musikkrysset med de andra, bara sitta och prata och läsa lite. 

I måndags var jag och träffade en psykolog. Hon kom fram till att jag är väldigt ensam och funderade på vad som kunde göras åt det. Jag kom själv med förslaget om kontaktperson och även boendestöd. Kontaktperson har jag haft förr, den enda som varit bra för mig var faktiskt M som jag hade för drygt 20 år sedan. Sen hade jag en gång sökt och fått både kontaktperson och ledsagare. Ledsagare kan man träffa oftare och längre än då man har kontaktperson, men båda dessa drog sig ur innan de ens hann börja så jag gav upp det där. Jag hade ju sån hemsk social fobi då jag sökte ledsagare och tanken var att ledsagaren skulle få mig att komma ut i alla fall på promenader eller följa mig till affären. Jag blev av med 98% av min sociala fobi själv. 

Nu kommer jag ju söka kontaktperson igen som sagt. Psykologen hjälper mig med att söka.  Vad jag vill göra med kontaktpersonen vet jag inte riktigt men vore bra för mig att ha en så jag kommer ut mer och gör annat än sitta hemma. Jo, jag har ju min bästa vän och hennes dotter men behöver ju nån mer jag träffar.

Boendestöd tänkte jag kan vara bra för mig vad gäller hjälp med planering av maten. Jag har ju egentligen inga problem med att laga mat då jag har mina bättre dagar, men jag fastnar så lätt i att äta samma så ofta och ingen större variation. Under mina sämre dagar känns det bara så jobbigt att ställa mig och laga mat och många gånger har jag bränt maten…. Göra matlådor en gång i veckan samt planera in vad jag ska handla och så ska jag se till att verkligen ha en budget för maten så jag inte handlar och sen är det lite på kontot kvar några veckor innan sjukersättningen kommer igen. Inte för att det gör nåt då jag vet jag får hjälp av en anhörig, men jag försöker ju så klart att själv ha pengar och mat så det räcker till nästa gång sjukersättningen kommer. Jag vill INTE ha någon dum kommentar nu. Även kanske hjälp med städningen någon gång i månaden. Jag kan städa men glömmer som bort att det måste ju dammas också och golven torkas. Ta inte detta nu som att det är skitigt hos mig, det är det verkligen inte. 

Psykologen tyckte att jag var duktig på att prata och få fram det jag kände och ville. Jag tänkte på det själv. Men hon var så himla lättsam. 

Jag tror faktiskt att det blir bättre med allt denna gång. Även om jag igår kväll kände att jag bara ville skita i det. Jag har ju velat skita i dv också sen jag började där men jag kommer ju iväg dit ändå. Har även sagt jag vill sluta men det blev ju inget av det. Det känns bra att vara dit och sen komma hem. Två timmar om dagen är det nu också. 

Idag har jag dessutom tagit Fluoxetine , en tablett om dagen i en vecka. Jag känner mig lite bättre men vete tusan om jag har en bättre dag eller om det är medicinen. Ska öka till två tabletter nästa onsdag om jag känner att jag behöver det.