Ett fortsatt liv med Micke? Ja eller nej?

Jag har börjat städa lite. Kunde inte låta bli. Det såg rent ut sagt förjävligt ut hos mig då jag kom hem från min tripp till Göteborg. Min kille Micke har fått låna min lägenhet under den tid jag har varit borta och han har verkligen inte hållt det städat. Jag skulle ju ta mig ett bad i onsdags kväll , men jag fick börja med att städa toastol, badkar och handfat. Jag höll på och spy då jag gick in dit och såg hur det såg ut. Nu ikväll eller ja inatt snarare har jag börjat med kök och vardagsrum. Jag vill ju kunna laga mat och det har jag inte haft lust alls med då spisen och diskbänk sett ut som det sett ut. Pissless på att ha en kille som inte åtminstonde kan försöka hålla det fint och städat. Han har haft 2 och en halv månad på sig och han lovade att städa innan jag kom hem. Jag hade gett han tre små uppgifter också innan jag åkte i juli och det var lätta uppgifter också.

Jag känner bara för att dra härifrån. Men det är ju inte bara att dra precis. Jag hade det så bra hos mamma och jag märkte där hur pass bra jag mådde då det var fint och städat hela tiden. Man slängde skräp efter sig och plockade bort efter sig då man gjort nåt i köket. Man såg till att hålla det fint och städat överlag. Jag vill så gärna ha det så hos mig med, men det funkar inte alls med Micke nästintill boendes här. Det suger rentav.

Jag önskar ibland att jag aldrig har träffat honom. Men på samma gång vet jag inte om jag klarat mig utan honom. Jag vet att jag nu mycket väl skulle klara mig utan honom, för jag behöver ingen i mitt liv som drar ner mig igen till så som jag mådde ifjol. Jag tror att han är en stor del i det. Jag behöver nån som bryr sig i mig, som vill göra saker med mig och inte bara sitta vid datorn, nån som inte har ont nästintill jämt lite här och där, nån som drar med mig ut, nån som inte bara håller med mig, nån man kan diskutera med och som har egen vilja, någon som förstår att man behöver få vara ensam ibland, någon som faktiskt har god hygien. Det är mycket jag vill. Jag tror nog att jag kommer att hitta nån tillslut som uppfyller mina små krav, för det är väl inte stora krav jag ställer?

Micke visar inte att han vill ta tag i sitt liv och så har det varit sen jag träffade honom för 9 år sen. Jag har gett han så många år och nu orkar jag inte längre. Jag har haft många dagar att tänka på mig och Micke då jag var i Göteborg. Jag har pratat med mamma och Staffan om hur det är för mig. Om jag ska få må bra och inte hamna i mina gamla vanor igen så kan jag inte ha Micke i mitt liv.

Han är egentligen en fin man men jag måste tänka på mitt eget psykiska mående och hur mina dagar ser ut. Hur mitt liv ser ut rent generellt. Jag har fått höra det att jag inte är densamma som innan jag träffade Micke. Javisst har jag ju blivit en del år äldre, men det är inte bara det. Jag känner ju själv.

Dela detta:

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

zzzz yeaaah xx rolleyes pray party hug hahaha grrrr asg angel QQ PHU OO ;) :| :woot: :trött: :thumbsup: :star: :sick: :rose: :nolove: :nerd: :love: :hmm: :eyes: :dreaming: :clap: :bow: :bigblush: :bee: :S :P :DD :) :( 8)