Idag känns det extra mycket att du är borta. Så ensamt. Första gången jag är helt ensam på min födelsedag. Jag saknar dig så jävla mycket pappa. Men det känns överlag ändå ganska bra.
Jag minns förra året då jag fick den där litografin med Gessle på. Du var lite rädd att jag inte skulle gilla den, att det var en för billig present. Men vet du pappa, det var en perfekt present det året. Det året var ju mitt ”Gessle år”.
Jag har fått utskrivet nåt att sova på så jag sover på nätterna nu och vaknar inte var och varannan timme. Jag väntar även på att få komma till någon att prata med. Jag har gjort det du tyckte att jag skulle göra redan innan du försvann från oss.. Jag ångrar att jag inte gjorde det innan.
Dagarna går och jag tänker knappt att du ens finns kvar hos oss, jag har ”vant” mig. Men jag tror ändå jag ska se din bild på parkeringen vid Coop, på nån av platserna du brukar stå. Eller träffa på dig där man pantar burkar. Eller att du frågar mig på onsdag kväll eller torsdag morgon om jag vill ha skjuts till Lidl.
Jag har ätit tårta för oss båda två idag. Jag köpte en sån där fryst jordgubbstårta som du gillade också.
Dagarna går och jag tänker knappt att du ens finns kvar hos oss, jag har ”vant” mig. Men jag tror ändå jag ska se din bild på parkeringen vid Coop, på nån av platserna du brukar stå. Eller träffa på dig där man pantar burkar. Eller att du frågar mig på onsdag kväll eller torsdag morgon om jag vill ha skjuts till Lidl.
Jag har ätit tårta för oss båda två idag. Jag köpte en sån där fryst jordgubbstårta som du gillade också.
För någon timme sen kom jag på att det är den 3e ju… 3 maj fick jag ju höra att du lämnat oss. Tiden går så fort….
Jag har skrivit till dig på messenger innan många gånger när jag mått dåligt eller haft en jobbig dag sen du dog. Första månaderna skrev jag till dig varenda dag där. Men jag valde att skriva så här idag istället, öppet.
Jag hoppas att du har det bra där du nu än finns. Att du kan andas där. Att du är fri dina plågor psykiska som fysiska.
Älskar dig!
