Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag ska iväg och fira farmor på lördag tillsammans med min farbror och kusiner.. Men jag tror att jag skippar det. Jag skulle ändå känna mig så utanför, precis som jag alltid gör oavsett om det är sk nära familj eller släkt… Orkar inte med det. Lika bra att jag stannar hemma. Min farbror ställde ju knappt ens upp när hans bror dog, hjälp med att sälja bilen det enda. Kommunikationen var via sms och det var en han kände som köpte bilen och kom och kollade den, min farbror såg jag inte röken av alls i fjol. Han kom aldrig och hälsade på och frågade inte ens om jag behövde han hit. Ett sms med beklagar sorgen och bäst det som hände. Sk släkten min kan dra åt helvete! Dom har ju ändå aldrig brytt sig i mig, varken på pappas sida eller mammas… Jag är den som tillsammans med pappa har fått stå utanför… Släktens svarta får.
