Kom att tänka på en sak

När jag går till Coop så spänner jag mig tydligen helt ovetandes. Jag blir helt slut i kroppen många gånger och har fått lägga mig i soffan och vila då jag kommit hem igen. Helt svettig också vissa gånger trots att det är minusgrader och jag knappt klätt mig varm med mössa, vantar och halsduk. När jag tar mina ytterst få promenader så spänner jag mig inte alls och jag blir bara så där skönt och lätt slut i kroppen.

Märkligt.

Kanske förknippar Coop med panikattacker och hur jobbigt jag har tyckt det vara att gå dit utan att jag ens förstått det själv. Men jag har inte haft ens i närheten av en panikattack på Coop på över ett år nu.

Sen verkar det som jag spänner mig mer på vintern också för jag tror det är halt och går som att det vore halt en bra bit från mig till affären. Trots att det är jäkla massa med snö. Men det kan ju så klart vara halt under snön.

Jag måste lära mig att försöka slappna av helt enkelt.

Mitt knä poppade ju inte alls något under min 2,3 km promenad i fredags men nu då jag var och köpte lite lördagsgotta så poppade det till då och då när jag satte ner foten. Det måste ju vara att jag faktiskt går och spänner mig helt enkelt.

Lämna ett svar