Igår hade jag möte hemma hos mig. Det var med min förvaltare, pappa och L.V. Det gick bra och jag hade inte behövt oroa mig så mycket som jag hade gjort innan.
Jag tror jag mest tycker att mötena är jobbiga för att jag av någon anledning blir så slut i kroppen efteråt. Jag önskar att jag visste varför jag blir så slut. Det har varit så i flera år, även innan jag flyttade hemifrån.
Jag måste skicka in ansökan till fsk och måste ha läkarintyg men jag har inte fått en tid än hos en läkare så det kommer med stor sannolikhet bli så att jag måste gå till soc för att jag ska kunna klara mig under den tid som jag inte får pengar via fsk. Jag har skuldsanering och då är det ännu viktigare att jag får pengar som jag ska. Blir det inte betalt som det ska så kan jag bli av med skuldsaneringen och det vill jag ju inte.
På måndag är det möte igen, denna gång är det om ledsagare. Jag har ju ansökt om ledsagare, men jag har inte orkat med dom träffar ang detta som varit tidigare.
Min kontaktperson har jag inte träffat än, men det finns en anledning för det från hennes håll och det vill jag inte ta upp här. Ni som följer min blogg kanske undrar vad som hände då det gäller kontaktpersonen och varför jag inte har skrivit om eventuella träffar med denne.