Nästa vecka har jag ju ett möte hos mig angående daglig verksamhet. Idag har jag tänkt ”jag vill inte, jag skiter i det”. Precis så som jag alltid tidigare har tänkt. Men jag ska försöka mer denna gång. Blir det fel så måste jag ju tala om det så jag kommer till ett ställe jag kan trivas på. Jag får inte ge upp så jäkla lätt som jag brukar göra. Jag kommer ju inte få så mycket mer pengar än det jag redan har, den lilla summan jag kommer få är ju en liten liten bonus. Ja, jag lär ju knappt få något första tiden eftersom jag ska nog ta det lugnt och inte börja vara iväg hela dagarna måndag – fredag.
Jag hoppas att det blir på ett ställe där jag inte behöver sitta och vänta på att få något att göra. Det har ju en tendens att bli så när man hamnar i grupp där några med större och mer problem än vad jag har. Jag är egentligen emot daglig verksamhet för det känns som att man är iväg och ”jobbar” och inte får ett skit för det. Jo, jag kommer ju ha kvar det jag har från Försäkringskassan.
Men jag måste lära mig att tänka positivt. Jag kommer ju få komma iväg och göra något på dagarna. Träffa andra människor. Jag kanske kan få ett riktigt jobb i framtiden, vem vet. Något lär jag ju kunna jobba med trots ingen utbildning.
Som sagt, jag måste försöka lära mig att tänka positivt. Att detta kommer att bli bra för mig. De är ju dessutom förstående om det skulle bli så att jag faktiskt inte orkar komma iväg någon dag på grund av min psykiska ohälsa.
Jag har ju tidigare haft ”jobb” och även haft daglig verksamhet. Men det var 2o år sedan nu drygt. Tiden går fort…
Mitt första sommarjobb var på Storsjöbadet. Jag trivdes hyfsat bra där.
Mitt andra sommarjobb var på dagis/förskola och så även mitt tredje och sista.
Sen har jag även istället för gymnasiet i drygt ett år varit på ett kafé som kommunen ägde (tror jag) Kompassen. Synd att detta inte finns kvar för det hade passat mig mycket bättre. Jag trivdes väldigt bra där faktiskt.
Även så har jag varit ute på Frösön på Landstinget där vid bron. Fick göra sånt som att klistra klisterlappar med adresser på kuvert, packa ner olika broschyrer och annat sånt skit till ”jobb”. Jo, det var helt okej där men vissa saker skulle enligt beräkning ta några timmar och tack vare mig var det klart fort. Jag var där via MICA som det då hette. Jag tyckte det var mest jobbigt när det inte fanns ett skit att göra och man var tvungen att vänta på ”jobb”.
Så jag ju haft något jag gjort tidigare.
Jag hoppas verkligen på förskola nu eller nåt där jag har att göra mest hela tiden. Ej utomhus och som har med klippa gräs och så eftersom jag inte tål gräspollen.
Jag är lite orolig för att det blir skit igen som det blev sist jag försökte och då jag skulle få vara med i början på ett nytt kafé. Jag tyckte ju att det toppen då jag hade vanan sen förr. Men det blev ju knas redan första dagen så jag gav upp. Pappa förstod mig. Kan dom inte ens ringa och tala om att jag inte behöver komma dit den dagen för det skulle vara stängt och ”ledaren” skulle vara på ett annat ställe så fick det som vara faktiskt. De hade fått mitt telefonnummer också, sa att de försökt ringa mig men jag hade då rakt inte fått något samtal den morgonen. Den enda som ringde mig var pappa som talade om att han var hos mig och väntade i bilen. Han skjutsade mig den den där första dagen.
Vi får se hur det går.
Kommer som sagt inte ge upp med en gång den här gången.