Orolig? Nervös? Eller inte bara redo?

Nästa vecka har jag ju ett möte hos mig angående daglig verksamhet. Idag har jag tänkt ”jag vill inte, jag skiter i det”. Precis så som jag alltid tidigare har tänkt. Men jag ska försöka mer denna gång. Blir det fel så måste jag ju tala om det så jag kommer  till ett ställe jag kan trivas på. Jag får inte ge upp så jäkla lätt som jag brukar göra. Jag kommer ju inte få så mycket mer pengar än det jag redan har, den  lilla summan jag kommer få är ju en liten liten  bonus. Ja, jag lär ju knappt få något första tiden  eftersom jag ska nog ta det lugnt och inte börja vara iväg hela  dagarna måndag –  fredag.

Jag hoppas att det blir  på ett ställe där jag inte behöver sitta och vänta på  att få något att göra. Det har ju en  tendens att bli så när  man  hamnar i grupp där några med större och mer problem än vad jag har.   Jag är egentligen emot daglig verksamhet för det  känns som att man är iväg och ”jobbar” och inte får ett skit för det.  Jo, jag kommer ju ha kvar det jag har från Försäkringskassan.

Men jag måste lära mig att tänka positivt. Jag kommer ju få komma iväg och göra något på dagarna.  Träffa andra människor. Jag kanske kan få ett riktigt jobb i framtiden, vem vet. Något  lär jag ju kunna jobba med trots ingen utbildning.

Som sagt, jag måste försöka lära mig att tänka positivt.  Att detta kommer att bli bra för mig. De  är ju dessutom förstående om det skulle  bli så att jag faktiskt inte orkar komma iväg någon dag på grund av min psykiska ohälsa.

Jag har ju tidigare haft ”jobb” och även haft daglig  verksamhet. Men det var 2o år sedan nu  drygt. Tiden går fort…

Mitt första sommarjobb var på Storsjöbadet. Jag trivdes  hyfsat bra där.

Mitt andra sommarjobb var på dagis/förskola och så även mitt tredje och sista.

Sen har jag även istället för gymnasiet i drygt ett  år  varit på ett kafé som kommunen ägde (tror jag) Kompassen. Synd att detta inte  finns kvar  för det hade passat  mig mycket bättre.  Jag trivdes väldigt bra där faktiskt.

Även så har jag varit ute på Frösön på Landstinget där vid bron. Fick göra sånt som att klistra klisterlappar  med adresser  på kuvert,  packa ner olika broschyrer och  annat sånt skit till ”jobb”. Jo, det var helt okej  där men vissa saker skulle enligt beräkning ta några timmar och tack vare mig var det klart fort. Jag var där via MICA som det då hette. Jag tyckte det var mest jobbigt när det inte fanns ett skit att göra och man var tvungen att vänta på ”jobb”.

Så  jag ju haft något jag gjort tidigare.

Jag  hoppas verkligen på  förskola nu eller nåt där jag har att göra mest hela tiden.  Ej utomhus och som har med klippa gräs och så eftersom jag inte tål gräspollen.

Jag är lite orolig för att det blir skit igen som det blev sist  jag  försökte och då jag skulle få vara med i början på ett  nytt kafé. Jag tyckte ju att det toppen då jag hade vanan sen förr. Men det blev ju knas redan första dagen  så jag gav upp. Pappa förstod mig. Kan dom inte ens ringa och tala om att jag inte behöver komma dit den dagen för  det skulle vara  stängt och ”ledaren” skulle  vara på  ett annat ställe så fick det som vara  faktiskt. De hade fått mitt telefonnummer också, sa att de försökt  ringa mig men jag hade då  rakt inte  fått  något samtal  den morgonen. Den enda som ringde mig var pappa som talade om att han var hos mig och väntade i bilen. Han skjutsade mig den den där första dagen.

 

Vi får se hur det går.

 

Kommer som sagt  inte ge upp med en gång den här gången.

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *