Denna höst har jag inte fått vara frisk i många dagar. I onsdags förmiddag kände jag mig lite knepig i magen men tänkte att mensen är väl på g lite tidigare. Åkte iväg till dagliga verksamheten, kom hem och var så trött. Somnade och sov i några timmar. Vaknade upp och hade frossa. Jag har inte haft frossa på många många år. Kollade tempen och den var på 38,5. Nej, det är egentligen inte så högt men för mig som annars ligger på 36.3 så känns det. Så, jag tog på mig strumpor, mysbyxor, tröja och lade mig under täcke och pläd. Sen brakade skiten loss. Jag har varit så kass i magen och mått illa. Jag har nog inte mått så dåligt sen jag var liten.
Jag har knappt kunnat äta något eller för den delen få i mig vätska förrän idag och jag äter försiktigt idag. Jag är inte helt återställd och jag skulle nog inte ens våga gå ut med soporna än.
Sist jag fick en ordentlig måltid var i tisdags. På onsdagen åt jag två bitar mjuk pepparkaka (tror jag det var) och drack två muggar kaffe på dv.
Så jäkla skönt att börja känna mig frisk igen nu. Men det är så jobbigt att behöva tala om för dv att jag inte kommer. Jag får för mig att de inte tror på mig längre då jag varit sjuk flera gånger nu och det är inte likt mig att vara sjuk så mycket. Ja, jag kan stanna hemma ibland då jag inte har en bra dag psykiskt eller om jag har huvudvärk inget hjälper mot. Men ändå..
Bytte säng någon dag sedan dessutom. Ganska skönt ändå och har faktiskt sovit lite bättre på den sidan. Borde ändra lite oftare, kanske varje gång jag ska byta sängkläder.
