Det måste ju ändå vara detta som är på bilderna. Första gången jag fick hålla mosters fina Philip. Då var han bara någon dag gammal. Detta var 4 juli -12 och han föddes 2 juli . Senare samma kväll spelade Madonna på Ullevi , jag var dit och det var första gången jag fick se henne live, men inget slår ( för mig ) känslan av att få hålla i en så nyfödd.
Jag är tjatig av mig, det vet jag om mycket väl. Men, nu är det inte länge kvar tills jag äntligen får se Madonna live. Det har ju varit Madonna, Michael Jackson och Roxette som jag har gillat sen jag var liten. Nu kommer jag ju ha fått sett två av dom iallafall. Jag är lite orolig över hur det kommer att gå för mig då med tanke på allt folk på konserten, men klarade jag Roxette och jag och mamma då fick stå i flera timmar så kommer jag nog klara av det bra på Madonna också. Denna gång har vi sittplatser vilket säkert kommer bli bra. Det är läktare och långt bak. men huvudsaken är att jag kommer vara där.
Min syster har nu gått in i vecka 40 av sin graviditet så nu kan bebis komma precis när som helst. Nu kommer man gå varje dag och bara vänta på att höra från dom. Ska bli kul och spännande att bli moster för första gången. Försökt få reda på vilka namn dom tänkt på, men det är hemligt.
Jag vet inte alls hur jag ska göra. Ska jag åka till Göteborg eller inte? Jag vet ju att jag kommer att ångra mig en hel massa om jag inte åker. Tågbiljett är ju fixad sen flera månader tillbaka och samma gäller biljetten till konserten med Madonna. Sen ska jag ju bli moster för första gången nu när som helst. Min syster tycker att det är viktigt att jag kommer ner och får vara med från början och jag håller ju med henne om det.
Igår var jag mest arg och besviken över att jag inte får stanna hos mamma så länge som jag velat och mina små planer jag gjort föll ju pladask på grund av detta.. Huvudsaken är ju att jag hinner träffa lilla bebisen och att jag får gå på konserten. Hoppas bara att bebisen vill komma ut i tid och inte vill stanna längre i sin mammas mage. Jag får väl åka ner senare i år istället, kanske till jul?
Som det känns nu så är det 90% chans att jag åker ner ändå. Jag har ju sett fram emot den här sommaren länge nu. Skitsamma att det blir bara några dagar jag är hos mamma. Några dagar är ju bättre än ingenting ändå.
Sen har jag fått erbjudande om att få bo över hos en tjejkompis som bor i Göteborg så vill jag stanna ett tag till och inte får vara hos mamma så fixar det ju sig.
Igår grät jag rejält. Så mycket har jag inte gråtit på väldigt länge. Det var skönt att få gråta ut.
Den här bilden har jag lagt ut förr också, men jag älskar den så tycker att den borde läggas upp igen. Det är jag och pappa. Visst var jag söt 😉
