I några dagar nu så har jag haft ont vid naveln, jag har aldrig haft så förr och i fredags kväll efter samtal med 1177 bestämdes det att jag skulle ta mig till akuten. Det känns mest när jag böjer mig framåt, känns som att det är nåt som trycker hårt mot naveln.
Mina symptom minus att jag inte var illamående eller hade feber, tydde på blindtarmen. Igår hade jag även en svidande känsla på höger sida magen. Jag tog bussen in vilket gick bra. Sen kom jag in direkt då det knappt var någon på akuten då jag kom. Prover togs. Sen väntan i flertalet timmar. Sen undersökning av magen av läkaren och jag blev hemskickad. Jag åkte vid 21 och kom hem strax före 03. Innan jag fick åka hem fick jag veta att jag skulle komma tillbaka på lördag morgon för att ta nya prover.
Jag kom till sjukhuset igen vid 09 tiden sen fick jag åka hem strax innan klockan 16.
Jag fick göra en CT på magen igår, en sån kontraströntgen. Det var så obehagligt när kontrasten kom in i kroppen. Ni som inte vet: man blev varm, riktigt varm. Kommer som uppifrån och sprider sig ner mot benen, Det känns som man kissar på sig också. Men det går över fort.
Dom hittade ingenting, förutom att sänkan var lite hög när jag kom in i fredags kväll men den hade sänkts när jag kom tillbaka. Men ändå konstigt att jag har detta vid naveln. Det är ju tur nog inte blindtarmen. Om jag mår sämre skulle jag bara komma in igen.
Det blev drygt 14 timmar totalt som jag spenderat på akuten under ett dygn. Det var så långtråkigt och jag var ju dessutom ensam.
Det blev lite jobbigt att vara på akuten och speciellt när jag skulle gå till röntgen. När man är vid hissarna för att ta sig till röntgen via akuten på Östersunds sjukhus så är man bara några meter från intensiven, jag har ju dåliga minnen därifrån sen knappt ett år tillbaka. När jag kom tillbaka till akuten från röntgen fick jag ställa mig och bara ANDAS en stund…
Som sagt var så hittades ingenting och det känns ju ganska dumt att ha varit iväg. Men jag söker sällan vård. Söker jag vård så är det för att jag verkligen tror det är nåt och är orolig. Jag ringer inte ens 1177! Bättre att kolla upp än att låta bli och fortsätta oroa mig faktiskt.
Förlåt för bilden om ni inte tål blod.