Min psykiska hälsa

Jag är hemma mest jämt på dagarna vilket ju ni som följt min blogg ett tag vet om, men försöker komma ut en gång i veckan minst. Kommer ut mer på somrarna  eftersom jag är så rädd att halka och slå mig sen den gång jag ramla och dunkade huvudet på isen strax utanför porten där jag bor. Det gick bra, men hade kunnat gå så mycket värre.

Har mått väldigt dåligt psykiskt i flera år det vill säga depression, sömnsvårigheter, självskadebeteende med mera.  Jag har även haft social fobi ( fobin gjorde att jag aldrig tog mig ut utanför min dörr under flera år). Min sociala fobi är jag inte helt fri från än, men jag känner knappt av den längre och det är endast under vissa situationer. Nu mår jag bättre och bättre. Har också diagnosen Asperger, vilken jag fick då jag var 19 år.

Jag har kommit långt på helt egen hand när det gäller min psykiska ohälsa och speciellt sociala fobin. Jag har ej valt att få  hjälp med den och jag tror att detta har varit det bästa just för mig.

Hur jag blev av med sociala fobin? Jag var helt enkelt tvungen att gå till  mataffären och handla själv efter att jag gjorde slut med min dåvarande pojkvän. Han var den som fick handla åt mig förr, både bra och dåligt. Visst hade pappa kunnat hjälpa mig men han tyckte att jag skulle testa själv och han visste ju att jag skulle klara av det. Han förstod att det var jobbigt för mig och jag hörde av mig till honom  om det blev alltför jobbigt. Han fick hämta mig på mataffären några gånger eftersom jag fick så hemska panikattacker.

I början var det ren plåga, men jag var ju iväg och fick handlat. Tack och lov finns närmaste mataffär bara några 100 meter från mig så det var ju bara  att gå hem fort om jag fick det  alltför jobbigt ute och fortfarande kände att jag orkade ta mig hem själv. Jag började med att lyssna på musik varje gång jag var ut och på så sätt kunde jag koncentrera mig mer på det jag lyssnade på än omgivningen. Självklart hade jag ju koll då jag skulle över vägar.

Jag är  så stolt över mig själv som har tagit mig dit jag är idag. Det en bra bit på vägen att börja må bra igen psykiskt. Att klara av att gå ut med soporna utan att få panikattack bara av att ta i dörrhandtaget till min ytterdörr är så himla skönt! Att bara ta på mig skorna på sommaren och gå ut… Inte känna mig orolig. Inte ens behöva ha musik i öronen varje gång.

Dela detta:

Jobbigt igen

Jag är inne i en jobbig period igen. Jag känner att det tar emot så mycket att gå ut och jag har avbokat en tid för möte jag haft denna vecka. Jag VET att jag borde ha varit iväg, men nu blev det så här. I förrgår skulle jag ha varit på möte angående daglig verksamhet. Men bara tiden jag fick gjorde att jag fick panik. Jag kollade busstidtabellen och insåg att jag hade fått vänta i drygt en halvtimme där mötet skulle vara… Jag vet det är en dålig anledning att avboka, men vad tusan ska jag göra i närheten av Fagerskrapan här i Östersund i 30 minuter? Jag vågar ju inte ta bussen in till stan och gå runt en stund för att sen ta bussen dit jag skulle heller för då hade jag ändå kommit sent. 10.15 är en så  dum tid på flera sätt för mig. Tiden bestämdes mellan min god man och hon jag  skulle träffa.

Jag  vet inte riktigt varför jag mår som jag mår nu. Om det har med att göra att det om drygt en månad är ett år sen farmor dog, eller om det bara är som det brukar; jag vet helt enkelt inte och det är så oftast för mig.

Jag har nu sagt att jag inte vill ha daglig verksamhet, inte än i alla fall. Jag vill helt enkelt fokusera på att få igång så jag får sova en hel natt utan att vakna upp minst 3 gånger. För hur ska jag orka göra nåt på dagarna om så bara några timmar om jag inte får ordentligt med sömn?? Att jag får till så den medicin mot depression jag tar fungerar. Någon gång framöver, men inte nu. Jag är inte ens tvingad att göra något på dagarna men jag vet att det hade varit bra för mig så jag kommer ut nåt. Kanske jag skulle ha ansökt  om kontaktperson igen? Eller nej förresten, jag har haft dålig erfarenhet av det så det får helt enkelt vara.

Något som jag har gjort senaste veckorna är att handla mat via Ica’s hemsida och då tagit hemleverans. Det har känts så skönt att få slippa gå ut och speciellt när det har varit halt ute. Jag verkligen avskyr halkan och vintern, det är min sämsta årstid. Jag är så rädd att ramla när det är halt. Inte rädd för att inte komma upp igen eftersom jag är ganska smidig ändå för att vara en tjockis, jag är rädd för att skada mig… Att slå i huvudet igen mot marken/igen som jag gjorde för en del år sedan…. Det spelar ingen roll om jag använder broddar, jag är ändå lika rädd. Nu är det ju tack och lov massor med snö här igen så jag kan ju gå ut. Jag har ju inte ens hämtat ut ett paket på Coop som snart legat i 14 dagar (en flaska till min SodaStream).

Min förvaltare fixade så jag får 700 kr överfört från mitt ”vanliga” konto till mitt bankkort varje torsdag. Men jag ändrade det nyss till onsdagar men med samma summa. Om jag vill handla på Ica online igen så behöver jag inte vänta till fredagen för att få det jag handlat, jag kan få det på torsdagen som ju ändå är den dag jag har försökt veckohandla på i flera års tid nu. Det verkar som att de bara är ut med beställningar två dagar i veckan och då torsdagar och fredagar.

Jag längtar till våren och sommaren för då vet jag att jag kommer ut så mycket mer på dagarna. Jag vet ju att jag även kommer få vara hemifrån ett tag också, hos mamma och hos min S.

Dela detta:

Dålig vecka

Den här veckan har varit en av mina sämsta veckor på länge. Jag har varit deppig mest varje dag och jag har haft mardrömmar igen. Jag får bara mardrömmar då jag inte mår bra psykiskt. Så länge mardrömmarna inte är om flygplan som kraschar precis i närheten av där jag bor så känns mardrömmarna ändå okej. När jag hade mardrömmarna om flygplanet som kraschade så vågade jag till slut faktiskt inte sova på flera dagar och fick se till att få hjälp ( jag fick insomningstabletter ). Tabletterna hjälpte till faktiskt och jag kunde och jag vågade sova till slut. Dessa mardrömmar var för flera år sen men jag minns dom än idag. Jag har kunnat räkna på mina båda händer hur många gånger jag haft mardrömmar tills denna jäkla dröm kom.

Jag mår bättre dag. Men jag har sån huvudvärk. Jag hade huvudvärk precis hela dagen igår också.  Jag vet att jag inte borde sitta vid datorn men det spelar som ingen roll vad jag gör. Att sova, som jag nyss gjort en stund, har inte hjälpt. Ingenting hjälper. Jag tror att huvudvärken till stor del beror på att jag undvikit socker igen i några dagar.

När jag inte mår bra psykiskt då är det lätt hänt att jag köper glass, godis, chips etc så det är ju inte så konstigt att jag får huvudvärk när det gått nån eller några dagar och jag inte ätit sån skit.

Jag hoppas att jag mår mycket bättre nästa  vecka. Denna vecka kan dra nånstans åt helvete!

Dela detta: