Ingen bra dag

Jag ska verkligen inte planera in saker. Nu sket det sig för att jag inte mår bra alls idag. Deppig. Gråter för minsta lilla och ingenting alls.

Jag tänkte åka till stan idag och köpa biljett till Yran men jag vägrar utsätta mig för att ta bussen och riskera ångestattack. Jag måste ju prata med den som säljer biljett också ( hos Direkten på Kärnan ) och det är jobbigt nog då jag mår hyfsat. Jag känner ju min kropp ganska bra så att jag skulle få ångestattack är jag 99,9% säker på. Kanske inte på stan, men på bussen hem därifrån.

Det är ju torsdag och innebär normalt att jag åker till Lidl, men jag struntar i det med idag och försöker ta det imorgon istället. Jag behöver ju inte handla nåt egentligen och jag har ju en Coop bara några 100 meter ifrån mig. Billigast handla på Lidl,  men det är verkligen inte värt det om jag ska må så här som jag gör just idag.

En jobbig tid

Idag är första dagen på flera veckor som jag faktiskt mår ok. Har varit nere i en svacka i cirka tre veckor. Det märks att jag mår bättre eftersom jag idag har tvättat, plockat skräp ( dålig på att slänga skräp direkt i papperskorg), plockat i och ur diskmaskinen, gjort rent och fint på diskbänk och spis samt bytt sängkläder. Detta har jag verkligen inte orkat med på länge.

Det har varit jobbiga veckor, för minsta lilla har jag gråtit.

Knappt att jag ens orkat med att ens tänka på att laga mat. Tur att det finns lättlagat på affären dvs plocksallad och annat sånt, även då det varit jobbigt vissa gånger att vara till affären då jag känt mig så himla yr och svettig och bara vill därifrån så har jag ju ändå varit UT. Jag vet ju att jag klarar att vara ut bara jag tvingar iväg mig själv. Jag försöker att komma ut några gånger i veckan och  då jag inte mår bra alls känns det extra viktigt. Jag vill inte hamna där jag var förr, då jag var ut kanske 2-3 gånger om året på grund av social fobi. Jag tar inga längre promenader, att gå till affären räcker gott och väl då jag är i en svacka.

Det var väldigt längesen som jag mådde såhär dåligt. Visst, jag har mått dåligt många gånger men inte så att det har hållit i sig i flera veckor.

Mår lite bättre

Det känns som att jag mår bättre idag än vad jag har gjort den senaste veckan. Skrev ju ett inlägg för några dagar sedan om hur jag har mått. Jag gråter inte lika mycket och jag har orkat äta vanlig mat och inte bara godis och annat. Jag har orkat tvätta och städa i köket och även dammsugit. Även tagit mig ett långt bad och en dusch. Allt detta orkar jag inte med alls då jag mår dåligt, då jag är deppig.

Jag badar normalt i ca två timmar varje dag och då jag mår dåligt så kan det ta dagar mellan gångerna. Det kan ta några dagar mellan dom gånger jag tar en dusch också. Så att jag nu gjort detta idag är ett bevis på att jag mår lite bättre igen.

Fast jag kan må sämre igen imorgon. Det vet jag ju aldrig eftersom det brukar kunna gå så mycket upp och ner…

Det är bara så jobbigt att jag känner mig så trött mest hela tiden då jag mår dåligt och orkar knappt med nåt. Ligger mest i soffan och ser på tv eller på serier på datorn.

När jag mår dåligt såhär så börjar jag tänka på hur jag hade det förr. Jag vill ju verkligen inte gå tillbaka till hur det var förr då jag sket i precis allt, att städa, min hygien, min vikt etc och om jag inte går ut på några dagar så tror jag att jag kommer få tillbaka min sociala fobi. Jag känner ju av den då och då och det är oftast då jag är nere i en svacka som jag känner av den numera. Men ändå.. Är rädd att det blir som förr då jag aldrig var ut. Nu måste jag ju ut minst en gång i veckan om jag ska ha mat, för det måste jag ju ha. Det  är ju ingen som kan gå och handla åt mig och jag får ju klara det själv. Jo, pappa kan ju handla åt mig men det är inte bra för mig. Det ska vara att jag verkligen är dålig och jag verkligen inte tar mig iväg om han gör det.

Grått

 

Jobbiga dagar nu igen

Jag har inte mått så bra i några dagar nu eller ja snarare i en veckas tid. Jag vet inte varför, jag vet mycket sällan varför jag mår dåligt. Har gråtit från och till flera gånger och igår kväll så kändes det som att jag skulle få ett utbrott igen , alltså skrika och kasta sönder saker. Jag har knappt orkat med nåt och i några dagar har jag verkligen inte orkat med att laga mat eller ens äta nåt. Jag har ätit men väldigt lite. Igår kväll gjorde jag en köttfärsgratäng så jag har mat i några dagar, så det slipper jag tänka på nu.

Nåt jag lagt märke till den senaste veckan är att varje gång jag gått till affären och ska handla så har jag inte mått bra alls, känt mig yr och vill bara hem igen. Har köpt helt fel ”mat” dvs bullar, chips och choklad. Jag har inte ätit nåt annat dom dagarna jag har ätit detta så jag får inga skuldkänslor som så. Jag vet att jag måste hitta nåt annat att äta än just sådant då jag är deppig.

Igår kväll då jag hade lagt mig så kände jag att jag var ytterst nära att få ett vredesutbrott. . Jag har lärt mig att känna igen hur det känns i kroppen innan jag får ett vredesutbrott så jag kan hantera det bättre nu, så jag får dom ytterst sällan nu vilket är riktigt skönt. Det är svårt att beskriva känslan.

Jag har fått vredesutbrott några enstaka gånger dom senaste tre åren. Inget har gått sönder dessa gånger vilket är ett rent under. Eller ja, inget har ju gått sönder eftersom jag inte har slängt nåt på golvet. Jag har istället tagit en flaska shampoo tillxempel och bara sprutat ut allt i badkaret vilket är så mycket bättre och också billigare än att kasta sönder saker. Ni ska bara veta hur många gånger jag förr har behövt köpa nya glas, muggar och tallrikar just på grund av mina utbrott.

Jag tror att jag mår bättre idag än jag gjort på flera dagar faktiskt. Men återstår att se ikväll eftersom det är på kvällarna jag mått som sämst. Då jag gått och lagt mig. Jag kan somna utan några tabletter numera ändå även då jag mår dåligt psykiskt, så det är jag glad över ändå. Men jag sover lite konstigt bara och vaknar med huvudvärk.

Jag är bara glad att jag inte mår så här jämt längre utan att det bara är några gånger om året som jag har mina jobbiga perioder.

Stig

Deppigt och helt underbart

Förra veckan och helgen som var, var inte alls bra. Jag mådde så dåligt psykiskt. Jag fick till och med ett vredesutbrott, vilket jag inte får ofta numera. Kasta ett glas i golvet och sen var det bra, det var ett glas som jag ändå inte skulle ha kvar så det gjorde ingenting. Förr kunde jag ju få vredesutbrott en gång om dagen, ibland två gånger. Jag vet inte vad som hände förra veckan som gjorde att jag började må så dåligt. Så dåligt har jag inte mått på väldigt länge och speciellt inte sen Stefan kom in i mitt liv för nu över 7 månader sedan. Jag ville till och med skada mig själv, men då försökte jag tänka på Stefan och tankarna försvann.

Nu, idag, mår jag betydligt bättre. Jag är så glad att jag har min Stefan i mitt liv, han får mig att må bra och må bättre då jag känner mig nere. Tankarna på honom gör att jag inte längre skadar mig själv, jag vill inte göra honom besviken och vill inte riskera att förlora honom. Jag har ju berättat för honom hur jag kan må och samt att jag har/har haft ett självskadebeteende, så han vet ju om det. Jag har berättat hur jag har mått i mitt liv, vad jag varit med om… Jag tyckte det var lika bra att han får veta sådana saker.  Även fast han vet om detta så är jag ju rädd att han kanske inte skulle orka med mig. Men, jag är ju absolut inte den jag var för några år sen, jag är ”mig själv” igen och jag mår ju så mycket bättre och går längre perioder utan att vara så deppig som förra veckan.

Det finns så mycket med Stefan som jag älskar, bland annat:

Nästan varje morgon då han ska till jobbet så får jag så fina sms av honom.

Han kallar mig för Sockertopp hihi. Jag gillar att höra och läsa det.

Hans humor, vi är båda lika knasiga…

Hans ögon 😛

…….

Jag älskar honom så mycket! Det vet han om också, vi säger ju och skriver ju det till varandra 10.000 gånger/dag 😉 . Inte så många gånger kanske, men det är MÅNGA.  Fasiken att vi ska bo så långt ifrån varandra, men vi ger inte upp, jag menar 7 månader tillsammans nu.

Heart-SG2001-transparent

Gårdagen = Skitdag

Igår hade jag en rejäl deppdag. Jag kunde inte alls somna natten till igår, hade för många tankar som snurrade. Tankar på det jag varit med om, hur mitt liv varit… Kunde verkligen inte alls somna pga dom. så jag var vaken över ett dygn igen. Jag låg och grät mest hela dagen, fick ett vredesutbrott ( det enda som for i golvet denna gång var en grej inne på toaletten och inget som gick sönder ) och jag hade verkligen ingen matlust alls. Stefan <3 tvingade mig nästan att fixa till nåt att äta. Han tjatade lite på mig via skype. Blev en omelett ganska sent, men jag fick ju i mig nåt ätbart. Nåt som var lite jobbigt var det att Stefan trodde att det var hans fel att jag mår dåligt, vilket det ju inte är. Snarare tvärtom, han får mig att må bra.

Jag har fått sova inatt, men somnade inte förräns runt 02. Vaknade igen vid 12. Jag mår mycket bättre idag men inte helt. Ligger inte och gråter en hel massa idag. Var till affären nyss och det var enbart jobbigt och jag ville bara hem igen. Dom gånger det blir sådär jobbigt för mig då jag är på affären slutar det alltid med att jag köper choklad och nån läsk. Gissa vad jag köpte nu? Jag var inte iväg till affären för att köpa sånt. Tur jag får pengar imorgon igen så jag kan köpa det jag egentligen tänkt mig. Jag blev alldeles svettig och yr nu förut på affären, riktigt jobbigt.

Jag vet inte alls varför men i år har jag hitills varit deppig fler gånger än vad jag var under hela förra året. Det går väl över snart antar jag. Jag har ju mina bra och mina dåliga dagar. Jag har ju ändå dagar jag får må bra på nu, vilket jag inte haft förr ( några år sen nu ).

Imorgon hoppas jag att jag orkar med att åka in en sväng till stan igen. Gregoriemarknaden startar imorgon och det hade ju varit kul att gå på den, har inte varit iväg på evigheter. Om jag känner imorgon att ”skit i det, det blir ju bara jobbigt” så ska jag försöka tvinga mig iväg. Ta bussen in stan iallafall och sen då jag väl är där se hur jag vill göra, om jag vill gå på marknaden eller om jag bara handlar mat.