Diagnos

Alla med Asperger är likadana?

Jag antar att jag inte är den enda som är så less på alla som tror att alla vi inom autismspektrat är och fungerar precis likadant. Vi är precis som alla er utan en NPF- diagnos, det vill säga olika. Om jag inte berättar för andra att jag har Asperger så hade hade ingen vetat om det. Läste i en tråd på Facebook i en grupp där en delat med sig av en konversation hen haft på messenger med en som skrev hen har just Asperger och kommentarerna fick mig att bli lätt irriterad.  Folk är helt enkelt okunniga.

Ingen med Asperger/autism är den andra lik. Så, att säga att har man den diagnosen SÅ ÄR MAN PÅ ETT VISST SÄTT är helt fel.  Jag kan läsa koder, jag har inget specialintresse som många med AS har, jag kan känna empati och sympati och jag fungerar bättre än andra med samma diagnos som mig. Det som kan sätta käppar i hjulen för mig är oftast mina andra diagnoser som depression och ångesttillstånd. Min Asperger är inte så mycket till ett hinder egentligen för mig.

Nu är ju jag ändå tveksam till om det verkligen är just AS jag har eller om det kan vara så att jag har en helt annan diagnos. Med tanke på hur lik jag är pappa till sättet med mitt humör bland annat så funderar jag på om det är så att jag har samma diagnos som han hade det vill säga bipolär. Sen kan man ju ha dubbel diagnos också, så jag kan ju ha både AS och vara bipolär.  Jag kommer be om att få göra ny utredning framöver. Har i och för sig tänkt på ny utredning i flera år nu.  Pappa trodde inte ens på att jag har AS då han inom jobbet han hade på psykiatrin träffat många med just den diagnosen och han kunde inte känna igen något hos dem som påminner om mig.

S trodde inte på mig första gången jag berättade om min diagnos. Jag var snabb med att berätta så han visste om det eftersom jag förstod ju snabbt att det skulle bli han och jag och då känns det viktigt att han vet om vilka diagnoser jag har redan tidigt i förhållandet.

Jag har varit kass på att skriva om mina diagnoser, kanske jag skulle bättra mig på det igen.

 

Många tankar som snurrar

Jag vet att jag brukar ligga extra länge och försöka sova efter det att jag har haft möte med någon eller några. Det blir en massa tankar som snurrar och gör att jag bara blir deppig tillslut. Idag och i förrgår fick jag ta sömntablett eftersom jag nu har lärt mig hur det annars kommer att bli.

Senaste tiden att gå och lägga mig på att minskat från 04 till 01.30 så nu har jag gjort mig redo för att sova. Ska bara titta klart på en serie först.

GAAAAH! Alla dessa tankar som inte kan lämna mitt huvud gör mig galen. Varje gång jag träffat tillexempel läkaren så känner jag att tänk om denna person verkligen kände mig, för dom ser ju bara det dom ser under mötena. Den mest tystlåtne personen.

Jag tror att detta med att jag sitter och är så tyst på viktiga möten är för att jag inte vet vad jag ska säga samt också att jag alltid fått det så lätt serverat för mig. Alltid har det varit någon annan än jag själv som pratat för mig. Samma sak då det gäller att ringa till olika myndigheter, jag har fått hjälp så länge så det blir bara jobbigt för mig då jag ska till och måste ringa själv.

Om jag ska ställa en diagnos på mig själv : LATHET. helt enkelt. Efter dessa år som jag inte har gjort nåt alls på så har den lathet som alltid funnits inom mig alltmer kommit fram.  På papperet så har jag Asperger Syndrom.

Jag och Micke pratade tidigare ikväll om att vi ska ta bussen in till stan fram och tillbaka några gånger i månader. Prata ja, men återstår att se om det kommer att bli så. Vi tänkte börja med att åka in båda två och sen tillbaka hem till mig igen utan att ha kollat i någon affär. Att gå in i en butik kanske blir för jobbigt.

Allt har känts så skönt att bara skjuta på framtiden, men herregud, ska det göras nåt så ska det göras NU. Jag blir ju inte yngre precis.

Hatar smaken av mina sömntabletter, men dom hjälper mig att somna.

Att ha Asperger och vara rädd att berätta

Mangs förklarar sina handlingar med Asperger syndrom. Det är sådana här gånger jag tycker det är jobbigt att ha just Asperger. För det finns ju så många som inte förstår att vi med Asperger är olika, precis som vem som helst annars. Alla med AS begår inte brott, det är ju samma som med ADHD etc. Han får väl skylla bäst han vill på sin diagnos men samtidigt borde pressen betona mer att långt ifrån alla med Asperger  begår brott

Det står ju i texten till sidan jag länkat till i texten att alla med Asperger inte begår våldsbrott, men många missar nog det ändå.

Jag blir så arg då brottslingar skyller på ev diagnoser, det gör inte oss andra som har liknande  problem någon rättvisa alls. Dom gör ju så att fördomarna finns kvar och att man kanske inte alltid vågar stå för att man har en diagnos som Asperger syndrom. Visst kan man skylla på sin ev diagnos men jag tror nog inte alls på att det är nåt som förklarar. Kanske en liten del, men inte mycket.

 

Läs om Asperger här