Jävla panikattack!
Idag var jag iväg till Coop och det ångrar jag så mycket. Jag skulle ha nöjt mig med att bara ha gått ut med soporna helt enkelt.
Jag bar ganska tungt från affären och bara några steg utanför butiken så började jag känna panik. Ju mer jag gick desto värre började jag att må. Att stanna och vila emellan åt fungerade men då jag valde att börja gå igen så fortsatte jag att må rent av skit. Jag har inte haft en sådan här panikattack på flera år och jag ville bara dö på grund av hur jag mådde. Jag kände i hela kroppen hur skit jag mådde.
När jag var nära hemma så fick jag ta av mig jackan och sen gå med t-shirt. Det är ju inte direkt varmt ute, men detta var nåt jag behövde göra eftersom jackan kändes tyngre och tyngre ju längre jag gick.
Jag var även väldigt nära på att spy, men jag vågar inte spy utomhus av någon anledning.
Jag ville bara få sätta mig ner någon gång och vila vila vila. Jag visste ju att närmaste bänk var den utanför mig så där satt jag ungefär 15 minuter innan jag gick in i porten och upp till mig. Jag satt där utan jacka och jag skiter i om jag blir sjuk.
Jag är helt slut i hela kroppen. En huvudvärk är på gång dessutom. Jag har precis tagit en Atarax då jag kände att det kan behövas.
När jag var nära hemma så var jag såå nära att börja skrika efter hjälp för det var till och med jobbigt att bara stå still.
Jag förstår verkligen inte vart detta kom ifrån eftersom jag ju inte haft så här på flera års tid.
Min fem minuters gång mellan mig och Coop kändes som en halv dag.
Jag har legat nerbäddad i soffan i någon timme nu sen dess att jag kom hem. Det kändes så enormt skönt att bara få lägga mig.. Under den egentligen korta tid jag var ute och gick så ville jag flera gånger bara sätta mig ner på marken trots att det var så blött, helst lägga mig ner raklång.
Jag har bara t-shirt under jackan och ändå var det så svettigt.
Igår tvättade jag min jacka eftersom det behövdes på grund av mitt svettande på grund av min medicin, men det kändes ju ganska onödigt idag.
