Skuldsanering – Jilina.se |

Minnen

För en liten stund sedan kollade jag under ”Minnen” på Facebook. Jag hittade då en bild på mig själv där man ser att jag inte mår så bra psykiskt. Jag hade inte skrivit något då jag postade bilden. Men jag är ganska säker på att jag tog den då jag hade haft ett möte med min då god man.

Vet inte varför mitt storkbett ser så illa ut på den bilden, men är nog skugga som hjälper till lite med det.

Jag vet varför jag var upprörd. Jag vet att det berodde på att han inte ens trodde på att jag skulle bli av med god man för att jag tagit på mig skulder igen. Att de på Överförmyndarnämnden skulle säga nej och så även Tingsrätten.

Men han hade så fel! Jag tror jag hade en stor fördel också i och med att jag ju själv valde att ansöka om god man i samband med min ansökan om skuldsanering för en del år sedan. Det visade att jag ändå var så pass okej att jag insåg mina gränser och förstod att jag inte hade klarat skuldsaneringen på egen hand. Jag mådde ju verkligen inte psykiskt då. Nu blev ju den god man jag fick ändrad till förvaltare i och för sig. Men han jag hade valde att sluta för några år sedan, så jag fick en ny och det var alltså denna nya som inte trodde på mig.

Ja, jag är en klant en skit en idiot som tagit på mig skulder igen efter en skuldsanering. Jag betalar ALLT i tid och får leva snålt. Att hamna hos Kronofogden är ingenting jag tänkt göra igen.

Förvaltare – God man ?

Nu har jag skickat ett mail till överförmyndaren angående att bli av med förvaltare. Jag skrev att jag är ok med att fortfarande ha god man till dess att jag fått rutin i att betala räkningarna igen. Håll tummarna nu på att jag får det mer fritt igen med mina pengar!

Det blev ett ganska långt mail, men det får vara så. Jag ville ju skriva varför jag anser att jag klarar mig med god man ett tag och att jag faktiskt själv anser att jag skött mig. Det var dessutom JAG som sa till om att jag behövde en god man då jag ansökte om skuldsaneringen och jag tycker att dom borde se det som nåt bra i alla fall.

Som sagt, håll tummarna nu för att jag blir av med i alla fall förvaltare. Det är mer friare att ha en god man. Även då den man jag har som förvaltare agerat som god man ändå och gjort sitt bästa för att det ska kännas bra för mig, så känns det ändå väldigt jobbigt ibland att inte få ha hand om mina egna pengar.

Jag vet inte ju om det var rätt att skicka mailet som jag gjorde, men jag lär ju få svar och få veta hur jag ska gå till väga.

Jag vet att jag kommer kunna klara av att betala räkningarna igen. Jag mår ju faktiskt mycket bättre numera. Då jag ansökte om god man så hade jag inget liv alls. Jag var ju knappt utomhus och hygienen ska vi inte prata om. Jag klarade ju knappt av att ta i ytterdörren utan att få en panikattack pga social fobi, nu är jag ju ut många gånger och ibland flera gånger i veckan. Jag åker till stan, tar promenader ( om än inte så ofta) och jag klarar av att gå på konserter..

Jag känner att jag mår mycket bättre nu. Jag bryr mig mycket mer om mig själv nu och jag vet att bara jag får in en rutin så kommer jag ju att betala mina räkningar. Jag har dock alltid varit noga med hyran och elen, även då jag mådde som allra sämst och det var ju dom allra viktigaste räkningarna.

Ja, jag blev ju av med mina skulder för några månader sen. Jag kommer ALDRIG ta på mig mer helt onödiga skulder. Jag har lärt mig min läxa.

Äntligen skuldfri!

Idag fick jag ett mail från min förvaltare ( jag har ju varit öppen med att jag har en sån ) , han berättade att han betalat allt nu som stod på min skuldsanering. Det har alltså gått 5 år nu och jag är SKULDFRI! En sån enorm lättnad. Jag är väldigt säker på att jag hade blivit av med skuldsaneringen relativt fort om det inte vore att jag hade min förvaltare.

Jag ansökte ju om god man samma dag som jag ansökte om skuldsanering och han blev sen min förvaltare istället. Jag mådde inte alls bra då psykiskt och jag visste att jag inte skulle klara av att betala varje månad, så en god man eller förvaltare var ju det bästa för mig. Det var jag som VILLE och insåg själv att en skuldsanering inte skulle fungera för mig utan hjälpen jag har haft nu.

Jag har skrivit en del inlägg förut om skuldsaneringen.

Hur jag klarat mig under skuldsaneringen

Som jag har skrivit och berättat om tidigare så har jag haft skuldsanering i snart 5 år. Detta har inneburit att jag behövt leva på existensminimum alla dessa år. Men det är något jag knappt har märkt av. I början var det svårt med tanke på att jag var så van att leva på skräpmat, kunna handla och ta på faktura etc. Nu är jag van och jag har lärt mig att hålla i pengarna mycket bättre än tidigare.

Innan jag sökte skuldsanering så ansökte jag om ett större lån för att kunna ha allt samlat. Får man inte skuldsanering så är detta ett alternativ. Det finns många som erbjuder lån och Consida är ett av dom som gör det. En av dom tjänster som Consida erbjuder är alltså att hjälpa privatpersoner att samla sina lån och krediter till ett mer förmånligt lån, vilket du kan läsa mer om här: https://www.consida.se/lana-pengar/privatlan

Så här har jag tänkt/gjort senaste åren:

Måste jag köpa det där plagget? Har jag behov av det? Kommer jag använda det mer än en gång?
Handlar nästan alltid nu på Lidl istället för dyrare butiker och är även väldigt noga med att kolla efter extrapriser/nedsatta varor överlag. Jag är väldigt noga att kolla kilopriset med då det kan bli dyrt annars
Jag har 600 kronor i veckan som ska gå till mat och hygien men där kan jag också få in annat om jag snålar lite extra. Ibland lägger jag 99 kronor av dessa på Spotify.
Sugen på pizza eller annan skräpmat? Helt okej någon gång ibland, men dessa pengar som en pizza kostar kan man lägga på annan mat och som också håller en mätt mycket längre.
Jag köper ALDRIG nåt som jag inte behöver. Jag tänker till både en och fler gånger innan.

I år kommer jag bli skuldfri

För ungefär fem år sedan så ansökte jag om skuldsanering och blev beviljad det. Jag ansökte också om God man , eftersom jag själv visste att jag inte skulle klara av att betala av skulderna och riskera bli av med skuldsaneringen.

Att ansöka om God man var min egen idé och det var faktiskt bra att jag fick en. Han är nu min förvaltare på grund av jag mådde så dåligt så min läkare tyckte det bara bättre med en förvaltare.

När skuldsaneringen är klar ska jag se om han inte kan bli God man igen istället. Senare, om nåt år ansöka om att bli helt fri. Det är ju lite mer friare med en God man än med förvaltare.

Jag gillade inte alls att få en förvaltare i början, men detta är inget jag ens känt av. Jag förstod ju inte det DÅ men nu har jag insett att detta med förvaltare var för min egen skull. Vi har löst det på bästa sätt för mig under dessa fem år som snart gått. Han har hämtat eventuell räkning som inte kommit till honom en gång i månaden, jag skickar ett sms eller ett mail om jag behöver pengar, när en eventuell räkning kommit eller vill veta hur mycket jag har. Har även en viss summa som förs över från ett annat konto till det konto mitt kort är kopplat till, den summan ska gå till mat och hygien. Det är det enda. Mina räkningar (förutom från ett ställe som verkar vägra skicka till rätt adress ) kommer till honom för att det är smidigast.

Nu är det bara några månader kvar, drygt fyra – fem, innan skuldsaneringen är över. Jag trodde dessa fem år skulle gå segt men det gick fort ändå.

Nu har jag lärt mig en läxa i alla fall. Ta aldrig sms-lån och ta inget på avbetalning om det inte är nåt som är lite dyrare än några tusenlappar.

Jag och mitt numera ex köpte ju inte ens nåt vettigt då jag tagit lånen. Det var mest pizza och ren skit varje gång.

Med tanke på hur jag mådde dessa år som jag drog på mig skulderna så är jag ändå glad att jag ALLTID betalade hyran och elen i tid. Det fanns gånger då jag behövde skjuta lite på hyran men det berodde på sånt jag inte kunnat påverkat ( Försäkringskassan ). Men jag såg alltid till så hela hyran för alla månader blev helt betalda till slut.

Jag drog på mig skulderna för att jag inte alls mådde bra psykiskt. Det var som en slags tröst att handla, även fast jag inte hade råd. Sms-lån tog jag för jag märkte det var så enkelt. En hel del på avbetalning. Fakturor jag inte betalade i tid. Skyhöga telefonräkningar och skaffade flera abonnemang för att jag ville ha en ny telefon eftersom jag kastade sönder nästan alla under mina vredesutbrott.

Snabblån/sms-lån är nåt av det värsta som finns. Jag skulle ALDRIG råda någon att ta dessa lån. Har du inte pengarna nu, så lär du nog inte heller ha pengar sen för att betala tillbaka. Skyhög ränta också. Visst, är det verkligen kris och då menar jag KRIS och man inte kan låna pengar av någon i sin närhet.. DÅ kan man. Men som sagt bara om det är rejäl kris och inte för att betala mat, bio, smink, kläder.

Snart är jag fri mina skulder och fri Kronofogden!

Möten

Igår hade jag möte hemma hos mig. Det var med min förvaltare, pappa och L.V. Det gick bra och jag hade inte behövt oroa mig så mycket som jag hade gjort innan.

Jag tror jag mest tycker att mötena är jobbiga för att jag av någon anledning blir så slut i kroppen efteråt. Jag önskar att jag visste varför jag blir så slut. Det har varit så i flera år, även innan jag flyttade hemifrån.

Jag måste skicka in ansökan till fsk och måste ha läkarintyg men jag har inte fått en tid än hos en läkare så det kommer med stor sannolikhet bli så att jag måste gå till soc för att jag ska kunna klara mig under den tid som jag inte får pengar via fsk. Jag har skuldsanering och då är det ännu viktigare att jag får pengar som jag ska. Blir det inte betalt som det ska så kan jag bli av med skuldsaneringen och det vill jag ju inte.

På måndag är det möte igen, denna gång är det om ledsagare. Jag har ju ansökt om ledsagare, men jag har inte orkat med dom träffar ang detta som varit tidigare.

Min kontaktperson har jag inte träffat än, men det finns en anledning för det från hennes håll och det vill jag inte ta upp här. Ni som följer min blogg kanske undrar vad som hände då det gäller kontaktpersonen och varför jag inte har skrivit om eventuella träffar med denne.