Sysselsättning

Daglig verksamhet?

Den 16/6 har jag möte hemma hos mig angående daglig verksamhet. Före detta Mica. Väldigt tacksam att hon jag ska träffa kan komma till mig så jag slipper försöka hitta dit dom sitter nu.

Tredje gången gillt med detta?

Jag både vill och inte vill komma ut och göra nåt på dagarna. Har ej haft en sysselsättning på drygt 18 år nu, så det tar ju emot mycket därför också.

Jag vet inte ens vad jag vill göra. Jag får väl försöka komma ihåg att fråga vad som finns för mig att göra. Var jag kan vara. Helst vill jag inte vara i en mindre grupp men det lär ju bli så.

Jag har ju som inte samma behov som de flesta andra som har daglig verksamhet och jag kände mig så utanför och överflödig sist. Sånt man fick en halv dag på sig att göra (de räknade ut hur lång tid en viss uppgift skulle ta) tog mig kanske 1,5 timme och jag hatar att bara sitta och inte göra nåt alls

Helst hade jag velat vara på förskola. Från lunch och framåt. Vara till lite extra hjälp. Jag vet ju att de skulle uppskatta all extra lilla hjälp de kan få. Jag vet ju även att jag kommer att trivas.

Möte med LSS

I fredags fick jag ett sms från en LSS-handläggare. Jag blev både förvånad och glad att jag fick ett sms. Glad för att jag inte alltid är så pigg på att svara i telefonen och använder mig helst av sms eller e-mail. I alla fall så bokades det in en tid med henne hemma hos mig om drygt 2 veckor. Jag fick bestämma dag, tid och plats själv (hon gav tider /datum . jag kunde välja på. Detta möte är på grund av utredning inför vad jag ska få för sysselsättning.

Det känns bättre denna gång än vad det har gjort senaste två gånger jag har försökt göra nåt via Mica.  Jag  känner att jag mår bättre nu och jag kommer tvinga mig iväg även om  det känns jobbigt. Men skulle det inte gå alls för mig att komma iväg någon dag så gör det ju inget, det är det som är bra med Mica och har dom har mer förståelse. Det är ju många med olika ”problematik” som har daglig verksamhet/sysselsättning just där.

Jag vet inte riktigt vad jag vill göra förutom att det ska vara på något ställe där det är något att göra mest hela tiden. Jag vill inte vara där igen att jag får en uppgift som har beräknats ta en viss tid och jag är klar efter 15-30 minuter vilket innebär att det inte finns nåt att göra på någon eller några  timmar. Jag gillar när det är lite stressigt. Vi får se vad jag känner sen då mötet är-

Fel, bara fel

Det blev så fel första dagen på det där café jag skulle vara på. Jag har inte varit dit nåt mer. Tänker inte det heller. Men ni har väl redan räknat ut det.

Jag hade ingen lust alls att åka dit den första dagen men jag gjorde det ändå. Tvingade mig själv. Sen blev det bara skit ändå av det.

Ingen skulle vara där och dom hade kontaktat andra som skulle vara där och mig missade dom.

Tror faktiskt jag skiter i mica helt nu även då jag vet att jag borde komma iväg ut och göra nåt på dagarna.

Säg inte till mig nu att jag borde ge det en till chans. Jag vet att några som läser min blogg blir besviken på mig, men det är mitt liv och jag gör mina egna val. nyfargat

Nytt försök

I slutet av månaden har jag möte på MICA igen, jag gör ett nytt försök. Vill det sig inte denna gång heller ( att jag ger upp efter en halv dag ) så blir jag nog lite sur på mig själv. Känns lite jobbigt att jobba och knappt få några pengar i lön. Men jag får ju fortfarande pengar från försäkringskassan så dessa andra pengar kan jag ta till busskort till exempel. Ingen som säger att jag måste vara på MICA resten av mitt liv eller i många år. Jag måste börja någonstans och det är ju inte nåt som säger att jag kan få ett helt vanligt jobb i framtiden.

Med tanke på att jag inte haft en sysselsättning på flera år och att jag ju mått väldigt dåligt psykiskt så är det ju bra att jag har MICA . Dom är ju lite mer förstående där om jag nu inte orkar komma någon dag.  Jag vet ju aldrig hur jag mår från dag till dag och ibland gör sig ju min sociala fobi sig påmind.  Jag känner ju av fobin fortfarande men det är inte i närheten av hur det var för något år sedan.

Jag har sagt att det nästan vore bäst att jag ändå har flera dagar i veckan som jag kommer få vara på. För har jag en enda dag/vecka så är nog risken mycket större att jag slutar komma iväg. Sen kan jag ju känna efter hur mycket jag orkar med under tiden och ändra till färre dagar eller halvdagar. Jag känner ju mig själv. Tror det var lite där felet låg då jag skulle vara på biblioteket för några år sen.  Det fanns i och för sig några problem då. Jag var inte ”mogen” för att börja med en sysselsättning det vill säga jag mådde inte lika bra som jag gör nu, jag fick göra precis det jag bett om att inte få göra och jag klarar ju mer än att sitta stoppa ner påminnelsebrev i kuvert.

Klarade jag att vara nästan den enda som faktiskt jobbade på det kafé jag var på för 15 år sen drygt ( var nåt att göra HELA TIDEN ) då klarar jag nog av att jobba med lite mer än bara papper nu också. Jag vill ha nåt att göra hela tiden vilket jag även sagt till om.

På onsdag

Jahapp, kliva upp ovanligt tidigt på onsdag. Börjar ju på bibblan 8.30 då. Jag har själv valt tiden ;). Lika bra få komma upp och iväg på morgonen kände jag. Just nu börjar det ta emot lite bara, MEN jag vet att då jag väl satt mig på bussen in till stan på onsdag så kommer det kännas bra. Jag har försökt kliva upp tidigare än 11-12 varje dag den senaste veckan, men det har inte gått så bra. Har ställt alarmet på telefonen på 7.30 men jag somnar om istället för att kliva upp.

Jag sover bra då jag väl somnat numera. Jag hoppas bara att jag inte kommer att ha svårt att somna och sova natten till onsdag.

Det kommer kännas väldigt ovant att ha nåt att göra på dagarna, iallafall först och främst en dag i veckan.

Jag hade inte ens en tanke på att ha en daglig sysselsättning för ett år sen. Då orkade jag ju knappt upp ur soffan på dagarna. Nu gör jag ju annat än att bara se på tv eller sitta vid datorn och jag orkar ju så mycket mer. För ett år sen kunde jag inte gå runt huset utan att få svårt att andas, nu klarar jag gå långt och jag får inga problem alls. Nu är min sociala fobi nästan som bortblåst också, skönt nog. Jag har fått lite bättre självförtroende och självkänsla också och jag märker att jag mår mycket bättre psykiskt allmänt. Igår, söndag, hade jag en deppdag men det var första dagen på länge.

Om några veckor

Det gick bra på träffen idag. Jag ska ju börja på daglig verksamhet via MICA  och det blir på Östersunds bibliotek. Jag kommer till att börja med bara vara där på förmiddagen en dag i veckan. Tydligen är det en hel del att göra och jag känner att det bara är bra. Jag börjar om några veckor eftersom det just nu var fullt i den grupp som jag skulle tillhöra. Jag vet att det kommer bli bra och att det är på biblioteket gör det bara ännu bättre för mig, jag som älskar böcker. Jag kommer nog trivas bra där, kändes redan idag då jag var dit.  Jag får ju inte någon riktig lön, mer som fickpengar , men nånstans måste jag ju börja och att det är genom MICA är bara bra.

 

biblioteket östersund

 

Bild lånad från sverigesradio

Rulla till toppen