Felanmälan gjord

Igår kväll  gjorde jag något som jag skulle ha gjort tidigare, jag skickade in en felanmälan angående min sovrumsdörr och dörren till toaletten, Jag var även ärlig med hur skadorna uppstått… Mitt fel  helt och hållet då det hände under  ett av mina värre vredesutbrott under tiden jag var tillsammans med M och detta var ju ett antal år sedan  nu. Jag bad om att först och främst få veta vad det kan komma att kosta mig att få detta fixat. Sen har ju dörren till sovrummet varit lite knäpp redan sen innan jag flyttade in här för snart 13 år sedan. Dörren till badrummet ser inte alls lika illa ut men har små skador.

Dela detta:

Dålig dag, utbrott, ilska och sorg

Igår hade jag en riktigt dålig dag. Så dålig att jag kastade sönder ett glas. Jag kastar sönder saker ytterst sällan nu, men igår kunde jag inte låta bli. Jag kunde inte “kväva” känslan. Jag behövde tydligen få ur mig ilskan, ilskan över pappas död… Nej, jag är inte arg på pappa för att han har dött. Jag är arg för att det är så jävla orättvist att han som knappt ens varit förkyld skulle få en ovanlig sjukdom. Efteråt låg jag i sängen och försökte ANDAS och ta det lugnt, jag var alldeles darrig.

S uppmuntrar mig att kasta sönder saker, för att få ur mig ilskan. Han förstår att jag kan behöva göra det ibland. Ibland när det blir alldeles för jobbigt. Det jag kastar sönder är ju inte ens nåt som är dyrt. Denna gång ett billigt glas från Ikea. S är nog den enda som fattar att kasta en kudde eller nåt mjukt på golvet inte är samma sak alls. 

Huvudsaken är att jag inte skär mig längre när jag mår dåligt även då jag haft extra många tankar på det sen pappa dog. Pappa har ju själv sagt det till mig att han förstår om jag inte kan stå emot ibland. Jag har fått återfall två gånger på fyra år vilket är riktigt bra. Självskadebeteende är ju som ett beroende och har man haft ett beroende så är det inte så konstigt att tanken på att börja igen kommer lite då och då. 

Inatt låg jag och grät länge innan jag somnade och idag är jag så matt och trött efter gårdagen/natten till idag. 

Jag tror att all ilska, all sorg kom nu. Jag har mått lite si sådär sen jag kom hem från Stockholm. Jag åkte ju på morgonen dagen efter urnsättningen. Ja, det var riktigt bra för mig att få komma bort från Östersund ett par dagar och det har jag velat göra ända sen pappa dog men jag har ju inte kunnat åka iväg eftersom jag har haft saker att göra som inte mina syskon kan göra från Göteborg.

Det känns skönt att urnsättning varit, att jag har lämnat in pappas nycklar till Rikshem. Att jag inte behöver tänka mer nu på varken urnsättning eller hans lägenhet.  Jag kan slappna av nu. Jag tror det är lite därför som allt kommer nu för mig. 

Dela detta:

Fyra veckor

Torsdag igen och det har även gått fyra veckor sen jag fick besked om älskade pappa.

Jag har haft en jobbig dag. Gråtit en hel del. Men det är ju så…Ena dagen känns det ok och andra känns det som att jag bara vill ligga i sängen och inte göra nåt alls. Den där ilskan jag hade första två – tre veckorna känner jag inte av lika mycket längre. Men jag vet att det är en del av sorgen.

Nackdelen med ilskan är ju att den går ju ut över andra, men jag försöker att hålla den inom mig så gott jag kan. Det är ju inte bra att hålla ilskan inom sig heller för länge i och för sig och det borde ju jag veta som brukar “explodera” eller ja få vredesutbrott när jag hållit alla känslor inom mig länge. Jag har dock lärt mig att hantera dessa vredesutbrott nu och kan “kväva” dom när jag känner av att det är ett på gång.

Jag försöker att göra nåt ändå när jag har dessa sämre dagar. Jag försöker komma ut varje dag. Jag tror att jag bara hållit mig hemma en hel dag nån enstaka gång sen pappa dog. Jag måste komma ut även om det så bara är till affären.

Torsdagar brukar jag ju vara till Lidl och veckohandla. Jag orkade det förra veckan men denna vecka fick det bli Coop Nära istället då jag kände att jag inte klarat av att åka buss och än mindre gå runt på Lidl. Även om jag fått skjuts hade jag inte orkat idag, var jobbigt nog på Coop förut idag.

Det blir inte bättre av att inte göra nåt alls heller. Men samtidigt så kanske jag skulle behöva en dag med att “bara vara” och inte göra nåt mer än att sova, gråta, spela spel på telefon och lyssna på musik.

Musik ja.. Jag har ju gjort en spellista på Spotify med låtar som pappa gillade. Där lägger jag till låtar lite då och då. Men, en del låtar får mig att börja gråta en hel del.  Marie Fredriksson – Tro, är en av dessa låtar. Laleh – Some Die Young är en annan. Men dom är fina.  Låten med Marie var en av dom allra första låtarna jag lyssnade på efter att pappa dött och som jag grät till den då.

Dela detta:

Tramadolmissbruk

Minns inte om jag skrivit om ett av mina beroenden förut, men i så fall är det värt att skriva om igen.

Idag såg jag på TV4 om att smugglingen av den starka värktabletten Tramadol har ökat samt missbruket av dessa tabletter ökat bland unga.

Blir så ledsen att läsa att så unga tagit Tramadol. Varför jag blir ledsen för det? Jo, för jag vet hur lätt det är att bli beroende av den skiten. Jag tog en 50mg, sen blev det två om dagen och flera år senare var jag uppe i drygt 10-15 st. Det är ett rent under att jag inte fick en överdos. Jag var ute efter vad det gjorde för mig, det vill säga att jag kände mig lugn och avslappnad. Största nackdelen (förutom att jag var beroende) var att mitt humör blev mycket värre och jag hade många mer vredesutbrott och mycket starkare också. Jag insåg ju inte det då, att det var tabletterna som var en del av orsaken till att jag blev så aggressiv. Jag trodde ju att jag mådde bra då jag tog tabletterna, men det gjorde jag ju inte. Jo, jag hade vredesutbrott sen innan jag blev beroende, har haft det så länge jag kan minnas, men Tram förstärkte mina känslor.

Jag kunde ta mig ur mitt beroende själv. Men det var jobbigt, riktigt jobbigt. Svettades och kände mig allmänt dålig och konstig i kroppen i flera veckor.

Jag ska inte ljuga, det finns dagar jag känner att jag vill ha Tramadol. Men jag tänker om snabbt. Jag vill inte hamna där igen, att jag måste ha Tram för att orka med dagarna. Tack och lov har jag inte tillgång till dom tabletterna längre. Det var inte mina egna ens, det var min dåvarande pojkväns tabletter som jag tog av. Jag vet att det var riktigt fel av mig. Det var han som behövde dom på grund av sin smärta, jag behövde dom inte alls.

Jag får ju tankar på att skada mig själv fortfarande också, men jag skadar mig inte längre. Båda var ju ett beroende för mig. Ja, självskadebeteende kan faktiskt ses som ett beroende.

Dela detta:

Jobbiga dagar nu igen

Jag har inte mått så bra i några dagar nu eller ja snarare i en veckas tid. Jag vet inte varför, jag vet mycket sällan varför jag mår dåligt. Har gråtit från och till flera gånger och igår kväll så kändes det som att jag skulle få ett utbrott igen , alltså skrika och kasta sönder saker. Jag har knappt orkat med nåt och i några dagar har jag verkligen inte orkat med att laga mat eller ens äta nåt. Jag har ätit men väldigt lite. Igår kväll gjorde jag en köttfärsgratäng så jag har mat i några dagar, så det slipper jag tänka på nu.

Nåt jag lagt märke till den senaste veckan är att varje gång jag gått till affären och ska handla så har jag inte mått bra alls, känt mig yr och vill bara hem igen. Har köpt helt fel “mat” dvs bullar, chips och choklad. Jag har inte ätit nåt annat dom dagarna jag har ätit detta så jag får inga skuldkänslor som så. Jag vet att jag måste hitta nåt annat att äta än just sådant då jag är deppig.

Igår kväll då jag hade lagt mig så kände jag att jag var ytterst nära att få ett vredesutbrott. . Jag har lärt mig att känna igen hur det känns i kroppen innan jag får ett vredesutbrott så jag kan hantera det bättre nu, så jag får dom ytterst sällan nu vilket är riktigt skönt. Det är svårt att beskriva känslan.

Jag har fått vredesutbrott några enstaka gånger dom senaste tre åren. Inget har gått sönder dessa gånger vilket är ett rent under. Eller ja, inget har ju gått sönder eftersom jag inte har slängt nåt på golvet. Jag har istället tagit en flaska shampoo tillxempel och bara sprutat ut allt i badkaret vilket är så mycket bättre och också billigare än att kasta sönder saker. Ni ska bara veta hur många gånger jag förr har behövt köpa nya glas, muggar och tallrikar just på grund av mina utbrott.

Jag tror att jag mår bättre idag än jag gjort på flera dagar faktiskt. Men återstår att se ikväll eftersom det är på kvällarna jag mått som sämst. Då jag gått och lagt mig. Jag kan somna utan några tabletter numera ändå även då jag mår dåligt psykiskt, så det är jag glad över ändå. Men jag sover lite konstigt bara och vaknar med huvudvärk.

Jag är bara glad att jag inte mår så här jämt längre utan att det bara är några gånger om året som jag har mina jobbiga perioder.

Stig

Dela detta:

Minnen: Michael Jackson

Jag sitter och tittar på Michael Jackson – HIStory World Tour – Sweden, Gothenburg 1997 på youtube.

Jag minns att mamma spelade in konserten åt mig då den visades på tv3. Några år senare så kastade jag sönder den vhs som konserten var inspelad på i ett vredesutbrott och hon jag bodde hos då tyckte så synd om mig att hon började ringa tv3 bla för att försöka få tag i konserten åt mig. Hon lyckades inte få tag i den , men jag är tacksam för att hon försökte. Jag blev ju nästan helt förstörd av att jag råkade kasta sönder nåt som betydde så mycket för mig då. Nu finns ju konserten på youtube och jag har den på två Dvd-skivor också.

Då mamma skulle flytta ner till Göteborg så sa jag “kunde ni inte flyttat ner några år tidigare?”, just pga av MJ konserten haha.

Nästa månad , 25 juni, är det 6 år sedan som MJ gick bort :rose: . Tiden går fort.

HIStoryTour5a

Dela detta: