Kommer det äntligen ske?

I år kommer The Ark och Magnus Uggla till Yran och det på lördagen. The Ark kommer spela direkt efter Presidenttalet och jag vill ju se dem. Så, i år lär det nog äntligen bli av att jag ser talet. Presidenttalet är ju nästan ett måste att ha fått se på plats. Jag vet det är mycket folk och det kommer bli svårt att ta mig hem efteråt men det kommer att ordna sig, det är ju flera månader kvar till Yran är. Det är ju så många som ska hem efteråt med buss och taxi och därför kan det bli svårt att ta mig hem. Men jag lär nog kunna få sova över hos min vän som bor inne i stan. Det mesta brukar ju lösa sig jämt.

 

 

 

Miriam Bryant till Yran

Miriam Bryant kommer till årets Yran (Storsjöyran). Detta är faktiskt en som jag kan tänka mig att se, jag brukar ju lyssna på henne ibland. Får hoppas att det kommer någon fler också och att det är på lördagen, så jag äntligen kan få se presidenttalet haha. Det lär nog dröja innan det kommer någon som jag blir riktigt glad över att få se på Yran, senaste var ju Gessle. Drömmen hade ju varit Nightwish, Rammstein eller nån annan grupp som jag gillar mycket. Men jag får fortsätta drömma vidare…

Mitt 2017

Detta år har jag gjort mycket mer än vad jag gjort på många år. Jag har bland annat varit till Göteborg två gånger. Först åkte jag ner dit i januari efter att ha firat nyår med Stefan i Västerås. Andra gången åkte jag ner med mamma med tåg från Östersund i början av september.

Jag fick se Per Gessle på Storsjöyran, vilket jag hade längtat till i flera månader. Jag har inte varit in på Yran på flera år innan och dessutom åkte jag in själv i år.  Jag gjorde det verkligen bra. Stod längst fram dessutom och mådde så gott!! Jag tror att jag kände mig mer trygg av att stå längst fram och därför inte fick nån panikattack alls, jag såg vakterna och det var ju bara massa folk bakom mig och inte framför. Jag är så himla glad över att jag klarade av detta, det är ju ändå en prövning för mig. Jag kan ju vara nära panik på affären om det så bara är en person före mig i kön.

Per Gessle var på signeringsturné i år och han var självklart till Västerås och Stefan var iväg och fick en skiva signerad. Jag har nu två skivor samt en fotobok signerad, dock så är endast den Stefan fixade är personlig, dom andra har jag införskaffat själv.

Jag åkte ju till mamma i början av september, drygt två veckor stannade jag där. Sen åkte jag vidare till Västerås för att äntligen få träffa Stefan igen. Dagen efter bar det av till Stockholm där Stefan var min personliga guide. Han har ju bott där förut och hittar ju bra. Vi var in på Vasa museet samt Fotografiska. Vi hade en riktigt bra dag i Stockholm. Jag fick lite huvudvärk men det gick över.  Vi gick hela tiden och det slutade med att vi gått 16 km, det längsta jag nånsin gått tror jag. Men det märktes i benen i flera dagar efteråt, vi åkte till Stockholm på en lördag och på torsdagen efter kunde jag gå normalt igen.

Stolt över mig själv

Att gå på konsert, festival eller vara iväg på nåt överlag där det är mycket folk är ju för dom allra flesta ingen big deal, men det är det för mig. jag gör knappt nåt alls på dagarna och jag är sällan iväg på nåt, ni som följt mig och min blogg en längre tid vet detta.

Jag har ju haft social fobi, så pass jobbig att jag inte ens klarade av att ta i dörrhandtaget på ytterdörren. Den sociala fobin sitter fortfarande kvar och jag känner av det i vissa situationer, men det är inte alls som förr och jag kan gå ut nu utan några som helst problem.

När jag varit iväg på nåt så brukar jag vara helt slut dagen efter samt några dagar till på grund av alla intryck.  Idag kom tröttheten och jag vaknade med en hemsk huvudvärk.

Jag är ändå väldigt glad och även stolt över mig själv som kom iväg. Som tog bussen in till stan, stod i kö, stod längst fram under Gessle och sen tog bussen hem också. Som var helt ensam. Men jag tänkte inte ens på att jag var ensam då jag väl var där, det var dagarna innan jag kände att jag kanske skulle tycka det var jobbigt att vara ensam.

Jag tror att det bara var bra att jag stod längst fram dels för att jag ju så gärna ville stå där, men även för att jag var nära vakterna ifall att jag behövde hjälp. Det var lugnande på nåt vis.

Jag vet ju att jag klarar av mer än vad jag tror. Som när jag tog tåget till Västerås när jag skulle träffa S för allra första gången och då var det ju även byte från tåg till buss i Uppsala. Jag som vill undvika byten så gott det går.

 

Per Gessle – Yran 2017

Jag har varit lite tveksam till om jag ens skulle in på Yran och se Gessle. Jag var tveksam faktiskt till dess att jag skulle ta bussen in till stan. Jag har inte mått så bra den här veckan så tänkte att jag kanske skulle känna av sociala fobin eller bara helt enkelt få panikattack mitt bland allt folk. MEN DET GICK BRA. Jag är så sååå glad att jag faktiskt tog mig in till stan och såg på Per Gessle. Jag har ju väntat så länge på denna dag.

Jag fick en riktigt bra plats, nämligen längst fram och nästan helt i mitten och det var där jag ville stå också. Helt perfekt!!

När Gessle kom ut på scen kände jag att hela jag sken upp som en sol haha. Det märks ju hur mycket han betyder för mig då jag reagerar så. Sen gick det undan, jag märkte inte av att nåt blev jobbigt. Ingen panik, ingen huvudvärk, inte ont i rygg eller ben/fötter.

Jag tror inte det var nån låt som publiken inte sjöng med i. Riktigt häftigt!!

Setlist:

1. På promenad genom stan
2. Vilket håll du än går
3. Juni, juli, augusti
4. Det hjärta som brinner
5. Segla på ett moln / Första pris
6. It Must Have Been Love
7. Kung av sand
8. Här kommer alla känslorna (på en och samma gång) / Flickan i en Cole Porter-sång
9. Ljudet av ett annat hjärta
10. Spegelboll
11. Gå & fiska!
Band presentation
12. The Look (with När vi två blir en as intro)
Encore:
13. Varmt igen (with Queen of Rain as intro)
14. Tycker om när du tar på mej
15. Joyride
16. Sommartider

 

 

Jag tog en del bilder, dessa är några av dom bästa.

Funderingar kring Yran

Jag sitter och funderar lite på hur jag ska göra nästa fredag. Det är ju Storsjöyran då och jag ska ju självklart dit då jag vill se Per Gessle och har längtat efter det ända sen jag fick reda på att han skulle spela på Yran i år. Jag tänkte åka in i tid innan insläpp sen försöka få bra plats framför scenen ( helst längst fram i mitten) redan långt innan Gessle spelar ( 21.30 ). Först ut är José González, någon jag inte hört förr och som jag nu lyssnar lite på, så jag kommer vara lite bekant med hans musik om jag ska se honom. Jag tänkte stå kvar på samma ställe i flera timmar alltså. Är det som det varit förr så kommer det gå bra, för det brukar inte vara sånt tryck bakifrån under yran, inte vad vad jag kan minnas. Men det får så vara om det är så, jag kommer ju ändå fokusera på att se Gessle. Trycket är under talet och det är på lördagen.

Sen efter Gessle så får jag se hur jag gör. Pet Shop Boys spelar efter Gessle på samma scen. Jag vet inte riktigt än hur jag ska göra. Men det vore ju smart av mig att passa på att stanna kvar och se dom också. Vad fan, det är ju en grupp som är välkänd ändå och då känner jag att jag kan passa på att se dom.

Men hur jag gör efter Gessle beror mycket på hur jag mår och känner.

Efter alla få gånger jag gått på konserter ( Madonna, Roxette, Backstreet Boys samt Yran några gånger) så har jag nu lärt mig att väska är uteslutet. Väska är bara så onödigt bökigt. Jag kommer bara ha en liten necessär där biljett,telefon, nycklar och bankkort + id-kort ryms precis och som jag kan ha runt handleden. PERFEKT!

Det känns lite tråkigt att gå ensam, men det har jag gjort förut med. Kan ju vara bra att vara ensam eftersom jag ändå inte vill gå runt en massa haha.

Detta kommer bli en utmaning vad gäller min sociala fobi. Jag känner av den ibland under vissa situationer.

”Till Jilina – Maria . PS vi ses på yran! ”