…Det blev inte bättre av att gå och handla lite mat heller. Började svettas och känna mig väldigt lättretlig i kön vid kassan. Kändes som att alla jag såg på vägen till och från affären glodde på mig och dom som skrattade, skratta åt mig. Jag vet att det inte är så att dom glor eller skrattar åt mig MEN DET HAR HÄNT förr så inte så lätt att försöka släppa tankarna. Panikångest på vägen hem… Så skönt få komma hem och bara lägga mig i soffan och ANDAS! Jag vet att jag är tjock, att jag ser hemsk och äcklig ut så inte så konstigt om folk glor! Sen gör det ju inte saken bättre heller att mitt jäkla så kallade storkbett syns så väl när jag är varm eller är på dåligt humör.
Jag var hemma en stund och åt lite mat, sen iväg till affären igen för att köpa Treo. Hade inte råd att köpa då jag var iväg första gången men det ordnade sig tack vare en snäll bror jag har. Det kändes lättare att komma ut andra gången, kände inte av någon panik alls.
Jag tror att jag ska börja lyssna på musik igen varje gång jag är ut. Det underlättar så himla mycket. Jag har bara inte känt nåt behov av att ha med hörlurarna ut på länge nu.
